Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Från Skolidrottsförbundets verksamhet - Redaktion - Skolöverstyrelsens utlåtande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1146
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 48
Från Skolidrottsförbundets
verksamhet.
Märkesprov under 1929-30.
Den organiserade
skolidrottsverksam-heten tillväxer sakta men säkert. Ett
litet bevis för den saken är bland
annat för varje år allt flera erövrade
skolidrottsmärken. Antalet avlagda prov
under 1929-30 var vid arbetsårets slut
den l november 6,833 mot 6,726 under
arbetsåret därförinnan, och ännu torde
som vanligt åtskilliga
märkesrekvisitioner vara att förvänta från en del
senfärdiga. Fördelningen på de olika
klasserna är:
Flickor. A-klassen 1,195, B-klassen 1,385,
C-klassen 767, Extra 272. S:a 3,619.
Gossar. A-klassen 482, B-klassen 1,316,
C-klassen 1,110, Extra 306. S:a 3,214.
Med »extra» menas sådana, som
tidigare år erövrat idrottsmärken i samma
klass men som avlagt prov och skickat
in dem för tävlingen om
Skolidrottsförbundets diplom.
De flesta idrottsmärkena ha som sig
bör erövrats av den största
Skolidrottsföreningen, Stockholms Folkskolors
Gymnastik- och Idrottsförening: 644
märken. Sedan följa Malmö folkskolor
med 183 märken (endast gossar) och
Borås folkskolor med 178 (flickorna
flitigast med 121).
I tävlingen om Skolidrottsförbundets
diplom, då man räknar antalet prov i
förhållande till antalet barn i skolan,
segrade i grupp VI för flickor
Linköpings folkskolors Idrottsförening med
23 prov på 849 elever och i grupp V
för pojkar Karlskrona folkskolors
Gymnastik- och Idrottsförening med 54
prov på 690 elever.
Procenten är inte så värst lysande.
Den ställer sig som naturligt är
betydligt bättre i en del läroverk och
kommunala mellanskolor. Så har
Falkenbergs Samrealskolas Idrottsförening,
gossar och flickor sammanlagt, 97
avlagda prov på 122 elever, Göteborgs
Kommunala Mellanskolas Idrottsförening
195 prov på 426 elever, Karlskrona
Läroverks Idrottsförening 126 prov på 358
elever, Malmköpings Kommunala
Mellanskolas Idrottsförening 25 prov på 27
elever - för att nu nämna några med
den bästa procenten.
Men så passa de nu gällande
märkesbestämmelserna inte heller vidare
folkskolan och dess förhållanden. Som
tidigare nämnts finnas dock nya
bestämmelser, mera anpassade efter
folkskolebarnens ålder, redan utarbetade, som
troligen komma att träda i kraft från
och med nästa läsår. Vissa tidningar ha
i samband med redogörelser för de nya
märkesvillkoren meddelat, att de
fastställts, vilket föranlett många att tro,
att de redan gälla, vilket dock icke är
fallet. »Fastställts» lär i detta fall
en-Stockholm 1930
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
dast betyda att Skolidrottsförbundet
godkänt dem. Verkställande utskottet
skall sedan bestämma, när de skola
träda i kraft.
För folkskolornas del är ju
märkesarbetet också en besvärlig
penningfråga. Avgiften till Skolidrottsförbundet
är ju 10 öre per medlem, och
dessutom kostar märket 60 öre utan namn
och 90 öre med namnet ingraverat på
baksidan. Till ett kommande år lär
dock en sänkning, möjligen ända till
en tredjedel av det nuvarande priset,
vara att förvänta.
E. W.
Skolöverstyrelsens
utlåtande.
Ytterligare ett par avsnitt av
skolöverstyrelsens utlåtande i lönefrågan
återgivas här nedan.
Allmänna synpunkter.
Då skolöverstyrelsen den 30
september 1924 avgav underdånigt utlåtande
över lärarnas lönekommittes betänkande
den 15 augusti 1923, framhöll
överstyrelsen behovet av en snar
lönereglering för inom undervisningsväsendet
anställda befattningshavare och uttalade
sin förvissning, att löneregleringens
genomförande icke skulle göras beroende
av planerade organisatoriska
förändringar av skolväsendet, så mycket
mindre som lönekommittén förklarat sig
övertygad om att även med en delvis
förändrad organisation av skolväsendet
den då föreslagna löneregleringen
kunde i allt väsentligt komma till
tillämpning på befattningshavare vid här
ifrågavarande läroanstalter. Sedan dess
hava sex år förflutit, utan att den i
utsikt ställda löneregleringen blivit
verklighet. De särskilda förmåner i form av
tillfällig löneförbättring och högre
dyrtidstillägg samt, under sist förflutna och
innevarande budgetår, för vissa
befattningshavare provisorisk
avlöningsförbättring, varav ifrågavarande
befattningshavare kommit i åtnjutande, hava
endast delvis och ojämnt kunnat
kompensera dessa för den uteblivna
löneregleringen till överensstämmelse med
förhållandena vid reglerade verk. Sedan
dess har också den länge planerade
omorganisationen av det högre
skolväsendet blivit genomförd. Det skäl för ett
uppskov med löneregleringen, som med
hänsyn till den förestående
omorganisationen tidigare till äventyrs kunnat
anföras, ehuru såväl lärarlönekommittén
som skolöverstyrelsen funno sig böra på
förhand tillbakavisa detsamma, kan
sålunda numera under inga förhållanden
åberopas. Genomförandet av 1927 års
genomgripande läroverksreform, vilken till
sina verkningar även berör den
grundläggande undervisningen i folkskolan,
synes tvärtom utgöra ett tungt vägande
skäl att med det snaraste även
förverkliga den lönereform, på vilken de olika
lärarkategorierna så länge väntat. Det
kan icke vara betydelselöst, att de, på
vilka skolreformens lyckliga
genomförande ytterst hänger, verkligen äga
möjlighet att, utan ekonomiska bekymmer
och utan skadlig splittring i intressen
samt utan en känsla av att vara
till-bakasatta i jämförelse med andra
befattningshavare, ägna sig åt det
ansvarsfulla och mer än någonsin av
allmänhetens uppmärksamhet följda arbete,
som den uppväxande ungdomens
undervisning och fostran utgör.
Det torde i detta sammanhang icke
heller böra’ förbises, att den nya
läroverksorganisationen ställer betydligt
ökade krav på lärarnas vid de
allmänna läroverken arbetsprestation icke blott
kvalitativt utan även rent kvantitativt.
Det synes nämligen alldeles uppenbart,
att den omläggning av skolans inre
arbete, som utgör en viktig sida av
skolreformen, och särskilt införandet av det
enskilda arbetet å gymnasiernas
högstadium kommer, för att kunna rätt
genomföras, att å lärarnas sida kräva ett
avsevärt arbete av planerande, ledande
och bedömande art vid sidan av och
utöver det, som sedan gammalt påvilat
dem. Samtidigt synes skolarbetet även så
tillvida komma att taga deras tid i
anspråk starkare än förr, som
differentieringen i de båda högsta ringarna med
hänsyn till de schematekniska
svårigheter, som av densamma
framkallats, framtvingar en starkare
splittring av den enskilde lärarens arbetstid
i skolan. Då sålunda lärarnas arbete i
statstjänsten blivit ökat i samband med
läroverkens omorganisation samtidigt
som lärarnas möjligheter till
förvärvsarbete utanför statstjänsten genom
arbetstidens omläggning och utsträciming
blivit betydligt kringskurna, måste
skolreformen obestridligen anses hava givit
ökad styrka och aktualitet åt lärarnas
krav på en snabb och effektiv
lönereglering.
Även på folkskolans område gäller
det, att allt större krav ställas på
lärarnas arbete. Att den genomförda
läroverksreformen måste verka även i sådan
riktning har förut antytts. Men detta
oavsett har genomförandet av den
reform av folkskolans inre arbete, för
vilken 1919 års undervisningsplan blivit
grundläggande, liksom ock de särskilt
under de senare åren alltmer
framträdande kraven på en reformering av
själva arbetssättet i barndomsskolan
medfört problem, vilka ställa ökade
fordringar på lärarnas arbetsintensitet och
fortsatta utbildning, en utbildning, som
så gott som uteslutande måste förläggas
till ferietid.
Kvinnliga befattningshavares avlöning.
Kommittén har föreslagit, att inom
undervisningsväsendet den nuvarande
relationen mellan manliga och kvinnliga
befattningshavares avlöning i huvudsak
skall bibehållas, vilket innebär, att
kvinnlig befattningshavare genomgåen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
