Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Understöd åt lärare som förlorat sin anställning - Regeringen och lönefrågan - Folkskollärarkårens representantskap - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärare vid mindre folkskola, som
förlorat sin anställning på grund >av
omorganisation av folkskoleväsendet samt
därefter för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 24 oktober 1930.
Underdånigst
Å centralstyrelsens för Sveriges
allmänna folkskollärarförening vägnar:
(Underskrifter.)
1154
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 48
Regeringen och lönefrågan.
Förra lördagen uppvaktades
statsministern, finansministern och
ecklesiastikministern av en deputation från
Läroverkslärarnas riksförbund.
Uppvaktningens mål var att utröna, huruvida
regeringen har för avsikt att för 1931
års riksdag framlägga förslag till
lönereglering för befattningshavare vid
undervisningsväsendet på basis av det
betänkande, som i somras framlades av
1928 års lönekommitté. De
uppvaktande vitsordade de förhoppningar, som
nämnda betänkande ävensom den
snabba remiss det föranledde väckt inom
läroverkslärarkretsar, att kåren nu
äntligen skulle komma i åtnjutande av den
lönereglering, på vilken den över ett
decennium förgäves väntat. Å andra
sidan erinrade de om vissa uttalanden
från regeringshåll, vilka väckt oro och
farhågor för nytt uppskov med denna
för kåren så betydelsefulla fråga. Med
stöd av erfarenheter från
skolöverstyrelsens handläggning av
tjänstetillsättningar framhölls också, att de mindre
tillfredsställande löne- och
befordrings-förhållandena vid läroverken medföra
risken av en kvantitativt otillräcklig och
kanske även kvalitativt försämrad
rekrytering av läroverkslärarkåren.
Det svar statsministern, på vissa
punkter sekunderad av de närvarande
statsråden, lämnade deputationen, var
icke ägnat att ingiva stora
förhoppningar om ett snabbt realiserande av
läro-^erkslärarnas önskemål. Visserligen var
det, framhöll han, icke alldeles
otänkbart, att lönefrågan skulle komma att
läggas fram för nästa riksdag i någon
form, eventuellt för att bli föremål för
ett principbeslut. Men å andra sidan
påpekade han vissa företeelser, som
framkommit, sedan lönekommitténs
betänkande i somras framlades och som
bidragit att komplicera frågan och
försvåra dess omedelbara lösning. Dit
hörde framför allt det försämrade
budgetläget och det hastiga prisfall, som på
senaste tid ägt rum och som gjorde en
lönesättning på längre sikt för
ögonblicket vansklig. Därtill kom att vissa
myndigheters yttranden över
kommittébetänkandet ännu icke inkommit eller
inkommit så sent, att regeringen ännu
icke haft tillfälle att taga del därav.
Någon ytterligare provisorisk
löneförbättring av ett eller annat slag
ansåg statsministern icke kunna komma i
fråga, då ett uppskov - om det blir ett
sådant - endast torde komma att gälla
en kort tid. Däremot gavs från
regeringsmedlemmarnas sida uttryck åt den
uppfattningen, att läroverkslärarnas
placering i det nya lönesystemet måste
genomföras samtidigt med den justering
av det allmänna avlöningssystemet, som
1928 års lönekommitté haft att
förbereda.
Folkskolans lärare ha all anledning att
observera ordvalet i det till pressen
utsända meddelandet angående
läroverkslärarnas uppvaktning för regeringen.
Det ser ut som om vederbörande
övervägde att för nästa riksdag framlägga
ett förslag, som syftade till ett
principbeslut angående en lönereglering, vars
ikraftträdande först skulle ske vid den
tidpunkt, en senare riksdag fixerade.
Nog förefaller en sådan tågordning
minst sagt egendomlig. I varje fall
torde regeringen med en sådan balansgång
icke kunna påräkna applåder från
lärarkårens sida.
Nedslående är den kategoriska
förklaringen, att någon ytterligare
provisorisk förbättring av ett eller annat slag
icke kan komma ifråga. Att detta
uttalande skulle vara tillämpligt även för
folkskolans lärare, vägrar man i det
längsta att tro.
Folkskollärarkårens
representantskap för lönefrågor sammanträdde i
Stockholm den 23 november.
Närvarande voro centralstyrelseledamöterna
Edvin Stålfelt, Algot Jungnell, Anders
Johansson, Sigrid Bredberg, J. P.
Johansson, Jenny Wahlman, Keinh.
Elfving, Ruben Wagnsson, Frida Härner,
Martin Liander, Hedvig Norgren och
Viktor Fredriksson samt såsom
representanter för Sveriges
folkskollärarförbund Leander Wallerius, Stockholm, E.
G. Risberg, Revsund, och Alfr.
Frankman, Löberöd, för Sveriges
folkskollärarinneförbund Stina Hosinsky,
Nyköping, Rut Axelsson, Kristinehamn, och
Helga Allinger, Halmstad, och för
Sveriges småskollärarinneförening
Annette Nilsson, Sundbyberg, Anna
Ljunggren, Huskvarna, och Ebba Andersson,
Göteborg.
Representantskapet beslöt ingå till k.
m:t med en förnyad framställning om
att proposition om definitiv
lönereglering måtte föreläggas nästa års riksdag
eller, därest detta icke skulle låta sig
göra, om en höjning av den provisoriska
avlöningsförbättringen. I anslutning
till diskussion rörande över
lönebetänkandet av myndigheterna avgivna
yttranden beslöt representantskapet att i
framställningen ytterligare hävda
kårens tidigare intagna ståndpunkt
beträffande inordnandet i det allmänna
lönesystemet samt de olika gruppernas
lönegradsplacering. Att uppgöra
förslag till skrivelse uppdrogs åt en
kommitté, bestående av hrr Edvin Stålf elt
och Viktor Fredriksson samt
fröknarna Frida Härner och Sigrid Bredberg.
8kolny heteuv
Folkskolinspektionen.
Skolöverstyrelsen hemställer, att k. m:t måtte
förordna läraren vid Örebro högre
folkskola, t. f. folkskolinspektören fil. lic.
A. N. Bromander att från och med den
l december 1930 till och med den 31
december 1932 vara folkskolinspektör i
Värmlands västra inspektionsområde.
- Skolöverstyrelsen har förordnat
överläraren fil. kand. E. Nilsson, Piteå,
att från och med den l december 1930
tills vidare intill dess
folkskolinspektör st j änsten i Norrbottens södra
inspektionsområde blivit genom k. m :ts beslut
återbesatt uppehålla densamma.
Behörighet. Följande sökande ha
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk med binäringar: folkskollärarna K.
A. T. Byttner, Nora, J. E. Engstrand,
Kyn-holmen, Äng, och O. F. Wellman, Osby;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk; folkskolläraren N. O. Olofsson, Södra
Sandsjö;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskolläraren H. Hj.
Väste, Gällivare, och folkskollärarinnan Agda
Ingeborg Marklund, Skellefteå
landsförsamling;
vid fortsättningsskola i anslutning till
järn-och metallarbete: slöjdlärarna J. H.
Pettersson, Gävle, och K. B. Östrand, Gävle;
vid fortsättningsskola i anslutning till
sågverks- och trämasseindustri: slöjdläraren E.
S. Andersson, Gävle, och folkskolläraren O. L.
Kjellberg, Gävle;
vid fortsättningsskola i anslutning till
träindustri: slöjdläraren K. E. Rikard, Gävle;.
vid fortsättningsskola i anslutning till
fiskerinäring: folkskollärarna F. E. Plyme,
Torhamn, Sibbaboda, och K. E. M. Nordell,
Kungshamn;
vid fortsättningsskola i anslutning till snic-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
