Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 48. 26 november 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1160
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 48
Fortsättningsskolans
sex ......
1. Blankettsats A (25 blank., däribl.
deklaration) ä 40, B (20 bl.) å 30, 20 ex.
å resp. 35 och 25 öre. Uppgifter
medfölja varje sats.
2. Ordlistan Svårstavade ord med
formu-lärsaml. och brevställare (handledning till
blankettsatsen) ä 50, 20 ex. ä 35 öre.
Tryckt 1930.
3. Räkenskapsbok (kolumnsystem), 1-arks ä
25, 2-arks ä 35, 10 ex. å resp. 20 och
35 öre. Uppgifter och handledning
medfölja varje ex.
4. Rättskrivningsövningar, 2:a häftet
innehåller många brev o. prakt, skrivelser. 64
sid. Pris 30, 10 ex. ä 25 öre.
5. Provrättskrivningsblad äro utmärkta för
rep. av stavning o. interpunktion. Pr
kuvert med 32 olika blad 50 öre, 10 kuv. ä
35 öre.
6. Svensk språklära i översikt med
övningar jämte svenska språkets historia
(tillägg jfr mellan svensk o. engelsk
formlära). 56 sid. Pris 35 öre, 10 ex. å 30
öre. Torde vara världens billigaste
språklära.
Allt portofritt. Provex. av alla SCX
lämnas under dec. mot l: 50.
Under utgivn.: Provräkningsblad för
forts.-skolan. Pris pr sats för 10 barn 80
öre. Hjärtstädts Förlag, Kristinehamn.
Postgiro 5443.
Glöm ej Saga!
För morgonbönerna
Den signade dag
Morgonstunder med skolungdom. Av
Jeanna Oterdahl 5:e uppl. Haft. 3:50,
inb. 4:50.
Vardagsvägar
Morgonstunder med skolungdom. II.
Av Jeanna Oterdahl. 3:e uppl. Haft.
3: 50, inb. 4: 50.
Trädet som växer
Mo-gonstunder med skolungdom. III.
Av Jeanna Oterdahl. 2:a uppl. Haft.
3 kr., inb. 4 kr.
Vårsådd
Morgonstunder med skolungdom. IV.
Av Jeanna Oterdahl 2:a uppl. Haft.
2: 50, inb. 3: 50.
Ovärderliga torde dessa fröken
Oter-dahls samlingar vara för ungdomens
lärare, såväl som även för föräldrar,
som vilja hålla husandakt med sina
barn. M. C. i Aftonbladet.
När dagen börjar
Morgonböner med skolungdom. Av
Magnus Svensén. 2:a uppl. Haft. 1:25,
ibn. 1:75.
Tankar och bilder
Morgonstunder med skolungdom. Av
Magnus Svensén. Haft. 1:25, inb.
1:75.
Det är med glädje man hälsar så
förträffliga samlingar som de
föreliggande välkomna. Nya Dagl Alteh.
Lindblads Förlag, Uppsala.
och att lärarna skulle vara medvetna
om detta och därför sätta sitt kall högt.
Därav skulle då följa, att de också
gåve akt på sig själva, så att de icke blott
arbetade på att fostra barnasjälarna
utan även sina egna till allt större
fulländning. Talet avslutades med en
psalm, varefter folkskolläraren Dyve
föredrog ett par solosånger från
orgelläktaren.
Sedan besågs T j örns enda gruva, där
man ända tills för några år sedan bröt
fältspat och kvarts.
Lärarinnan på platsen fru
Andersson inbjöd därefter till kaffe i -sitt
trevliga hem, och där fortsattes
förhandlingarna under eftermiddagens
lopp. Ordföranden öppnade mötet med
några ord om betydelsen av såväl
ensamhet som sällskap och framhöll, att
man har behov av bådadera för att
kunna utvecklas. Han erinrade också om
den man som mer än de flesta arbetat
för folkskolan och som nu gått bort,
mänskligt att döma alltför tidigt,
föregångsmannen inom modernt svenskt
skolväsende Värner Rydén.
Efter det en del val företagits och
centralstyrelsens frågor diskuterats och
besvarats, överlämnades ordet till
lärarinnan Elfrida Andersson, som höll ett
intressant föredrag om skolväsendet på
Tjörn i hennes ungdom och under
gångna tider för övrigt.
Hon berättade livfullt och medryckande bl.
a. om den gamle »Jonas i Kyrkhuset», en
självlärd gubbe, som utan både tavla, karta och
andra »överflödigheter» lärde barnen läsa, och
om tiden det medgav, även att skriva. De
läroböcker han använde voro bibel, katekes
och psalmbok.
År 1848 fick man den förste fast anställde
läraren på Tjörn. Han hette Olof Andersson
och var tulltjänsteman, innan han blev
lärare. Något skolhus fanns ej. Det dröjde hela
trettio år innan ett sådant blev byggt och
under de trettio åren måste han flytta från
rote till rote med sin skola. Rotarna voro
sex, och när han höll skola i en av dem,
anslogs alltid en dag i veckan till läxförhör
med de andra fem rotarnas barn.
Läroböckerna voro fortfarande bibel,
katekes och psalmbok, och när man kunde läsa
skapligt innantill, blev det att rabbla
utan-läxor, så. länge skoltiden varade. Någon
termins- eller klassindelning hade man ej utan
gick i skolan, tills man blev »fullärd». -
Vid undervisningen fingo de mera
försigkomna hjälpa de yngre, och då alla grupper
oftast läste på en gång och därtill olika
stycken, kan man lätt förstå, vilket larm det
blev.
När man dessutom fick hålla till i
gårdar, där det bara fanns ett rum och där
utom skolbarn och lärare även familjens
medlemmar arbetade, förstår man, att
barnens intresse ibland kunde vara rätt svårt
att fånga.
Upp med solen måste både elever och
lärare på den tiden, ty skoltiden var dubbelt så
lång som nu; lägg därtill, att läraren ofta
hade lång väg att gå, och att han hade ett
litet jordbruk att sköta på den tid som
eventuellt kunde bli över av dygnet, så förstår
man, att hans arbete var intet latmansgöra.
Lönen var naturligtvis ynkligt liten och
utgick in natura i råg, korn och »kofoder», som
utmättes efter gårdtal och avlämnades hos
läraren av bönderna själva. Varje bonde, som
kom med lön, skulle trakteras, och detta var
inte litet »avdrag» på lönen.
Andersson hade tolv barn att försörja, men
sju av dem dogo i unga år. Tre av döttrar-
na blevo lärarinnor och kunde fortsätta i
faderns fotspår.
Även småskolan hade sina svårigheter att
kämpa mot, sade talarinnan.
Tjörns första småskollärarinna hette Anna
Maria Rutgersdotter och föddes i ett
mycket fattigt hem på Lilla Askerön. Hon fick
ingen skola men hennes mor lärde henne
nödtorftigt läsa under tiden hon satt vid sin
spinnrock. Vid sjutton års ålder skulle hon
läsa för prästen, men då det ej var så många
flera än hon av konfirmanderna, som kunde
läsa innantill, måste prästen lära dem stava
och läsa först. Hon fick alltså ej lära sig så
mycket där men övade sig på egen hand och
vid tjugofem års ålder blev hon lärarinna i
två rotar. Lönen var först ett hundra
kronor, men den ökades sedan så att hon också
fick maten i den gård skolan hölls.
Materiell var det ont om, och glädjen var
stor när man äntligen fick en kulram,
Rhodes läsebok och väggtavla 60 x 90
centimeter. Denna kunde ej göras större, ty
lärarinnan fick själv bära materielien med sig från
gård till gård då skolan flyttade, och det var
ganska ofta. »Skolsalen» var ofta mycket
primitivt möblerad. Man satt runt ett
långbord på plankor, som vilade på kullerstenar,
vilka man för tillfället rullat in, i brist på
bockar.
Tillsättningen av lärare var också ganska
godtycklig. En anmodan av prästen att börja,
och så var den saken klar.
Att opponera sig mot prästens allmakt var
ingen nytta till, men nog kunde det kännas
tungt när <ett gammalt fattighjon fick
företräde framför lärarinnan som sökte.
Motiveringen var den: »Fattighjonet få vi ju ändå
betala för, och då kan hon ju göra någon
nytta för pengarna.»
.Så småningom förbättrades ju dock
förhållandena undan för undan och det gick t. o. m.
på sina ställen ganska raskt framåt, så att år
1887 hade Tjörn inte mindre än fem skolhus,
och då voro skolans »vandringsdagar» förbi.
Lärarinnans årslön hade också »gått framåt»,
den var hela 250 kronor.
Talarinnan avslutade sitt intressanta
föredrag med att omtala, att dessa skolans
pionjärer på Tjörn ännu leva, och att denna svåra
tid för vår skola ej låge längre tillbaka i
tiden än ett femtiotal år.
Sedan talarinnan avtackats av
ordföranden, hölls ännu ett intressant och
lärorikt föredrag. Det hölls av
folkskolläraren John Wågerman och hade titeln:
»Kan menige man svenska?»
Talaren förevisade först en del urklipp ur
tidningar samt några stickprov från olika
platsers anslagstavlor, protokollsutdrag,
gravvårdar, namnbräder på båtar m. m. som
visade, att man i nästan alla samhällsskikt
träffar på den mest häpnadsväckande
okunnighet både om stavning och formulering av
modersmålet.
Han påpekade, att folkskolan här hade en
mission att fylla och att allt för liten tid på
åtminstone skärgårdsskolornas schema
anslagits till detta för barnen så viktiga ämne.
Som medel häremot anbefallde talaren
skriftliga läxförhör i så gått som alla ämnen.
Därefter framvisade talaren några från sin
skolklass hämtade arbetsböcker, vari praktiskt
omsatts många goda idéer på
uppsatsskrivningens område. Bl. a. hade till hjälp vid
undervisningen använts en stor del av
fabrikernas reklamtryck, artiklar och
illustrationer ur olika tidningar, flygblad, valsedlar
m. m., vilket kan ge undervisningen ett
intimare samband med praktiska livet.
Sedan ytterligare en del
föreningsangelägenheter avhandlats och talare,
sångare, musiker och värdfolk
avtackats, avslutades mötet och
medlemmarna skildes åt efter en både angenäm
och lärorik dag;.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
