Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 3 december 1930 - Sveriges småskollärarinneförenings ombudsmöte - Redaktion - August Grönberg: Modellen till skolläraren i Selma Lagerlöfs "Jerusalem". Ett 80-årsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1170
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 49
På frågan om småskolan motsvarar kravet
på grunden till bottenskolan måste ges ett
obetingat ja, yttrade tal. Småskollärarinnan
är genom sin specialutbildning skickad att
handha den grundläggande undervisningen.
Får småskollärarinnekåren se sin önskan om
ökad utbildningstid förverkligad, bli givetvis
förhållandena ännu bättre. Kraven på
småskolans arbete ha skärpts och man måste
anse, att dåligt resultat i småskolan
medför dåligt resultat även på det högre
stadiet. Förslag ha framställts därom att
samtliga folkskolans klasser .skola undervisas av
lärare och lärarinnor med enhetlig
undervisning. Jag är fullt övertygad om att en
sådan anordning icke skulle lända vår skola till
gagn, utan att den första undervisningen
skulle bli lidande därav, framhöll talaren.
Efter detta föredrag redogjorde
riksdagsman R. W agnsson för lönefrågan.
Denna fråga gav anledning till
diskussion, som resulterade i följande
uttalande :
Sveriges småskollärarinneförenings
ombudsmöte, som behandlat småskollärarinnornas
lönefråga- i anknytning till 1928 års
löhekom-inittés förslag, uttalar sin anslutning till
tanken på ett för undervisningsväsendet och
stat förvaltningen gemensamt avlöningsplan.
Utan att i övrigt taga ställning till olika
bestämmelser i löneförslaget måste mötet uttala,
att en placering av småskollärarinnorna i
enlighet med kommittémajoritetens förord i 5
lönegraden är i hög grad otillfredsställande.
Inga ordinarie statstjänster, av vilkas
innehavare kräves teoretisk utbildning utöver den
i folkskolan meddelade, erhålla så knappt
tillmätta löner. Den grundläggande
barnundervisningens stora betydelse gör det till ett
statsintresse, att småskolans lärare icke
sättas i en av sakliga skäl omotiverad
undantagsställning. Att dessa lärare hittills varit
för lågt avlönade, är intet skäl till att de
fortfarande underbetalas. Ombudsmötet
uttalar sin anslutning till folkskollärarkårens
representantskaps för lönefrågor förslag om
en placering ej lägre än i 9 lönegraden.
Samtidigt uttalar mötet sin besvikelse över att
skolöverstyrelsen icke föreslagit högre löne-
Redaktör och ansvarig1 utgivare:
Ruben Wagnsson.
Kedaktionssekreterare:
Karl-Erik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon: Norr 3700.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten
Tel. 30 00. Norr 60 00.
Kontorstid 10-5.
Prenumerationspris:
’/i år 10 kr., J/2 år kr: 5:50 Y* år 3 kr.
Lösnummerpris 26 öre.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Stockholm 1930
Kungl. Hotboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
placering för småskollärarinnorna än i 6
lönegraden, fastän skolöverstyrelsen funnit det
väl motiverat med en högre lönegrad icke
minst vid en jämförelse med andra
motsvarande befattningshavare i statens tjänst.
Stockholms lokalförening av S. S. F.
hade inbjudit ett sextiotal
mötesdeltagare till lunch på restaurang Gillet,
varför en välbehövlig paus mellan de
gedigna föredragen inträdde.
Omedelbart efter lunchrasten vidtogo
emellertid förhandlingarna och samtliga
mötesdeltagare lyssnade med spänt intresse
till föredraget om Samlad undervisning
på småskolestadiet av
folkskolinspektören fil. dr. Karl Nordlund.
Samlad undervisning är på lågstadiet
synnerligen motiverad .icke minst med hänsyn
till barnens psykiska utveckling. Främst
torde hembygdsundervisningen vara ägnad att
sättas i samband med tal-, läs- och
skrivövningar. Olika ämnen underordnas ett visst
sakområde och enhetlighet i undervisningen
skapas. Färdighetsövningarna må icke
förbises, men de utgöra i den samlade
undervisningen medel till inhämtandet av kunskaper.
Genom denna omvärdering av de formella
övningarna, som förut synts ha enbart
självändamål, förebygges de psykiska
hämningarna och den självunderskattning, som ofta
varit en följd av de ensidigt drivna
färdighetsövningarna. En viss försiktighet
rekommenderas i avseende på tendensen att lämna den
fasta timplanen. Man må tillse, att varje
undervisningsämne tillmätes det timantal, som
anges å timplanen.
Folkskolinspektören Edvin Stålfelt
höll därpå föredrag över ämnet Sveriges
allmänna folkskollärarförening och
Sveriges småskollärarinneförening.
Frågan om understöd åt biträdande
lärare vid folkskola och lärare vid
mindre folkskola, som genom omorganisation
av skolväsendet mist sin anställning,
inleddes av riksdagsman R. Wagnsson.
Därvid redogjordes för hur frågan
framförts och behandlats inom
centralstyrelsen av S. A. F. Nämnda styrelse
hade nyligen till k. m:t avlåtit en
skrivelse med begäran om understöd åt
ifrågavarande lärarinnor.
Mötet uttalade sin tacksamhet och sin
tillfredsställelse däröver och sin livliga
förhoppning om att k. m:t måtte
behjärta de i skrivelsen framförda
synpunkterna.
Till slut uttalade mötet en
förhoppning, att den länge undanskjutna
lönefrågan icke ytterligare måtte förhalas
utan av regeringen föreläggas 1931 års
riksdag.
Teckna bidrag till
S. A. F:s
jubileumsfond!
Modellen till skolläraren i
Selma Lagerlöfs
"Jerusalem".
Ett 80-årsminne.
Nås var i gamla tider en stor socken.
Man tvistar om gränserna, men det
gamla »Yttre Gäldet» bestod av Nås som
huvudsocken, och Floda, Järna och
Äppelbo hörde dit. Är det sant, som
uppges, att en ny kultur med kristendomen
fick sin första stödjepunkt i Nås och
därifrån spr-ed sig till det övriga
Västerdalarna, så är också Nås i teten, när
det gäller 1842 års folkskolestadga.
Denna kom den 18 juni, och redan den 20
november s. å. är Nås sockenstämma
färdig med ett rätt storstilat beslut, bedömt
efter för handen varande blygsamma
förhållanden. Socknen hade dittills varit
indelad i sex byskoledistrikt, och
undervisningen hade bekostats med de små
resurser, som tillföllo den vid 1810 års
fördelning av skolprästlön för nedre
distriktet av Västerdalarna.
Sockenstämman beslöt inrätta en fast folkskola,
med sammanslagning alltså av tre
byskoledistrikt till ett. De tre övriga
byskolorna skulle fortsätta att bära upp
byskoledistrikt som förut »i avseende till
åtskilliga sockendelars läge från
kyrkan». Protokollet förklarar dock
sorgmodigt, att även denna enda folkskola
kommer att bereda många svårigheter,
och det ser »ingen utväg utan
förutvarande fattigdoms. och eländes stora
förökande, så framt icke kongl. Maj :t
täckes allernådigst dertill bidrag lemna af
statsmedel, derom församlingen
särskildt ville underdånig anhållan göra».
Så ligger man på beslutet halvtannat år,
och den storm av ovilja, varmed den
nya folkskolestadgan mottogs särskilt i
Sydsverige, synes ha sänt sina ilar även
till Västerdalarna.
Den 19 maj 1844 hålles en
sockenstämma, där det upplästes ett nådigt
brev, att k. m :t beviljat ett
statsbidrag av 53 riksdaler 16 skillingar
ban-co till lötx åt en folkskollärare. Nu
frågades, om sockenmännen ville åtaga sig
att fylla återstoden av lönen. Det
resterande motsvarade värdet av tre
tunnor råg. Diskussionen synes ha varit
upprörd. Man framhöll, att
församlingen bestode nästan »endast av enfaldig
allmoge», och man hade inte förstått,
vad man gjorde, när föregående beslut
fattades. Man hoppades, att k. m:t
inte fordrade, att allmogen skulle köpa
sig förmånen av allmän läsfärdighet
»med sin egen ruin». Så anföres i tre
långa punkter de skäl, som göra det
omöjligt för socknen att iordningställa
och underhålla en fast folkskola; bl. a.
att socknen, sedan 1822 Järna och
Äppelbo avskildes från Nås pastorat,
ensam har att underhålla en stor
prästgård. I stället för en fast folkskola
erbjuder sig socknen att inrätta 8
byskolor med bättre organisation än hittills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
