Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 50. 10 december 1930
- Museerna och skolan
- Ny folkskolinspektör
- Högre folkskolornas lärarförening
- Sångkurs i Nora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därvidlag torde skolföreningens insatser ha
betytt åtskilligt. Redan 1914 utgav
skolföreningen en plan för skolvandringar,
i vilken museibesöken och deras
anordnande behandlades; de under
skolföreningens ledning stående Göteborgs
folkskolors pedagogiska kurser ha vid
skilda tillfällen anordnat
demonstrationer för lärare, och vid nya
museiavdelningars tillkomst har vederbörande
intendent hållit föredrag i föreningen.
Den nu tillsatta museikommittén har
i uppdrag att söka underlätta och
ytterligare stimulera museibesöken. Man har
bl. a. tänkt sig utgivandet av små
handledningar i stil med de av
skolresekommittén utgivna handledningarna för
skolresor samt utarbetandet av
arbetsuppgifter för museibesök i stil med dem, som
använts vid kurserna i
arbetsskoleprincipens tillämpning vid undervisningen.
Ny folkskolinspektör.
Såsom i förra numret i korthet
meddelades har k. m:t till folkskolinspektör
i Värmlands västra inspektionsområde
förordnat läraren vid högre folkskolan
i Örebro Axel Bromander.
Den nya folkskolinspektören är född
den 17 mars 1886, avlade
folkskollärarexamen i Karlstad 1908, studentexamen
1916, fil. kand.-examen 1922, fil.
ämbetsexamen 1924 och fil. lic.-examen
1925. B. tjänstgjorde såsom
folkskollärare i Stenstorp 1908-1911.
Sistnämnda år blev han lärare vid folkskolorna i
Örebro, där han sedan 1920 tjänstgjort
i högre folkskolan.
B. har bevistat ett flertal
fortbildningskurser samt företagit studieresor
såväl inom Sverige som till utlandet. I
tryck har han utgivit flera arbeten,
såsom »Öknamn, vedernamn och andra
personliga binamn i en västgötasocken»,
»Från Englands skolväsen» (häftet 102
i S. A. F:s pedagogiska skrifter),
»Örebro folkskoleväsen och dess utveckling»
(utarbetad på uppdrag av Örebro
folkskolestyrelse).
B. har innehaft förordnanden som
folkskolinspektör i Västmanlands västra
och Värmlands västra
inspektionsområden.
Högre folkskolornas
lärarförening.
Norrköpingskretsen av Högre
folkskolornas lärarförening hade den 19 nov.
sitt andra sammanträde för
höstterminen under löjtnant Elis Lundgrens
ordförandeskap.
I den avgående styrelsen hade ordf.
och sekr. avsagt sig ett ev. återval.
Förutvarande vice ordf. ämnesläraren W.
Wranne utsågs till ordf. för år 1931,
varjämte i de avgåendes ställe invaldes
i styrelsen handelsläraren H. Aarflot
och fröken Ruth Sundberg.
Åt centralstyrelsen beviljades full
ansvarsfrihet för 1929 års förvaltning.
Till ledamöter av centralstyrelsen för
åren 1931-1932 utsågos rektor L. F.
Bäckström, Malmö, (omvald), och fil. dr
Sam. Henning, Stockholm, (nyvald).
Bland föreliggande ärenden märktes
främst frågan om »Idrottsdagar vid
högre folkskolor i likhet med
läroverksstadgans bestämmelser», varöver hr
Elis Lundgren höll ett intressant
inledningsanförande.
Tal. utgick från skolans uppgift att lära
sina elever att tänka och reflektera samt
påverka deras karaktärsdaning. Ett gott
medel härför är redan nu ämnet för fysisk
fostran, gymnastik med lek och idrott, som jämte
den fysiska utbildningen ger impulser av
intellektuell art. Enligt framstående
psykologer är det viktiga i den moraliska fostran,
att »ett beslut eller en vacker känsla icke
förflyktigas utan att ha burit någon
praktisk frukt» (James). Eljest alstras en
viljelös drömmartyp. I leken och idrotten ges
många tillfällen, då den moraliska fostran
främjas. Sund ungdom drives av
verksamhetslust och intresset för idrott ger ett naturligt
utlopp för denna drift, som rätt tillfredsställd
fyller de ungas lediga stunder på ett bättre
sätt än många andra nöjen av lägre värde.
Idrottsövningarna skärpa
iakttagelseförmågan, lära de unga att bli vakna,
omtänksamma och påpassliga. Beslutsamhet, energi
och uthållighet äro även egenskaper, som ha
värde för livet, varhelst man blir placerad.
Inom idrotten märker man lättare än på det
andliga området, hur det till synes omöjliga,
tack vare ihärdighet dock till slut kan
lyckas. Man ser det på sig själv och sina
kamrater, och resultaten kunna mätas med klocka
och metermått. Framgångar skänka
självförtroende, andras överlägsenhet eggar till nya
ansträngningar, till självbehärskning, till
erkännande av deras skicklighet, vilken väcker
beundran.
Idrotten verkar även kraftigt för att skapa
en god social anda inom skolans värld.
Umgänget med kamraterna på lekfältet eller
idrottsplatsen slipar av egna kantigheter,
många olater, mycken själviskhet och andra
mindre goda egenskaper, som man annars
skulle gå ut med i livet och få obehag av.
Kamratlivets fostrande inverkan är
ovärderlig.
Den lydnad, som kräves under samvaron på
idrottsplatsen, är intet tvång utan en
naturlig sak. Man underordnar sig gärna lekarnas
regler och idrottsbestämmelserna, ty det är
självklart, att de skola följas. Och dessutom
har idrotten sina oskrivna lagar. Inom dessa
får ingenting ojust, svekligt eller bedrägligt
finnas. Ja, detta hör till de värdefullaste
tillgångar vi ha f. n., då i hela samhällslivet en
betänklig löslighet beträffande vad som är
hederligt synes råda. Det är nödvändigt, att
ungdomens rättsbegrepp uppbyggas på en
bättre grundval än den det levande livet
omkring oss avspeglar. Det är därför en verklig
samhällslycka, att den sunda idrotten
kommit med stränga krav på ärlighet hos sina
utövare och sina ledare.
Sedan tal. redogjort för
läroverksstadgans bestämmelser angående
idrottsdagarna och deras lämpligaste
användande, beslöt kretsen efter diskussion att
uppdraga åt hr Lundgren att
formulera Norrköpingskretsens skrivelse med
förslag om införande av idrottsdagar
även vid landets högre folkskolor.
Bestämmelser härutinnan borde ingå i den
nya stadga för högre folkskolor, som f.
n. är under utarbetande.
Sångkurs i Nora.
Med understöd av statsmedel hölls i
Nora stad under tiden 26 september-1
oktober en fortbildningskurs i skolsång
och talteknik med sångläraren Frans
Erlanson, Göteborg, som lärare. I
kursen deltogo samtliga lärare och
lärarinnor från Nora stads- och
bergsförsamling, varjämte några lärare från ett par
angränsande kommuner bevistade en
del av kursen. Antalet deltagare var 47.
Genast vid kursens början blev det
klart för kursdeltagarna, att läraren i
eminent grad behärskade sitt ämne och
förstod att väcka det rätta intresset för
detsamma, ett intresse som under
kursens förlopp, under den 6-8 timmar
långa arbetsdagen aldrig förminskades.
Dagens arbete började med en lektion
i skolsångsmetodik, som därpå praktiskt
demonstrerades med skolbarn under
efterföljande timme. Så kom
tonbildnings-, tonträffnings- och taltekniska
övningar med lärarna, dels individuellt,
dels ock gruppvis.
Som hjälpmedel vid
sångundervisningen, i synnerhet vid
tonträffningsövningarna, använder sig hr Erlanson
av en särskilt för ändamålet av
honom själv konstruerad sångtavla,
klaviatur och notsystem med flyttbara
brickor, varigenom en hel del
musikaliska begrepp åskådliggöras. Tavlan
tilldrog sig barnens livliga intresse, de
kunde på ett i ögonen fallande sätt
se tonavstånden, sätta upp olika skalor
och sjunga därefter. Resultatet av
övningarna med barnen under de fem
lektionerna väckte deltagarnas både
förvåning och beundran. Kanske spelar
åskådningen, riktigt utnyttjad, en
betydligt större roll vid
sångundervisningen än man vanligen räknat med?
Handledningen av dylika kortare
fortbildningskurser ställer stora krav på
läraren-ledaren. Det gäller att snabbt
föra deltagarna in i ämnet, att sovra ut
det väsentligaste samt ge detta en
praktisk utformning, tillgänglig och
vägledande för deltagarnas egen verksamhet.
Det var kursdeltagarnas enhälliga
uppfattning att läraren vid denna kurs till
fullo motsvarade även mycket höga
fordringar i förenämnda avseende,
vilket lärarna - eleverna - äro
angelägna att tacksamt betyga.
A. Ln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:49:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1930/1200.html
