Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 10 december 1930 - Sveriges allmänna folkskollärarförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1202
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 50
Sveriges
allmänna
folkskollärarförening^
Centralstyrelsens expedition.
Följande antal medlemsavgifter for
1930 kvitteras^
Lunds kretsförening 3 (Tillägg),
Falkö-pingskretsen 63, Mönsteråskretsen 52,
Eksjökretsen l (Tillägg), Färskretsen 65, Norra
Medelpadskretsen 21, Uddevallakretsen 50,
Umeåkretsen 58, Orusts kretsförening 28,
Västbokretsen l (Tillägg), Överluleå
lärarförening 56, Motala lärarförening l (Tillägg),
Grums härads lärarförening l (Tillägg),
Västra Värmlands lärarförening 79, Tjörns
lärarförening 25, Norrvikens lärarförening 55,
Lidköpingskretsen l (Tillägg), Södertörns
lärarförening l (Tillägg), Åstorpskretsen 55,
Bjä-rekretsen 45, Tranåskretsen 73,
Rekarnekretsen 165, Gnestatraktens lärarförening 39,
Del-lenområdets lärarförening 23, Sydvästra
Upplandskretsen 106.
Kassaförvaltaren.
Motioner.
Här nedan refereras ytterligare ett
antal motioner, som ingått till
centralstyrelsen.
Granskning av skolbyggnadsritningar.
Lysekilskretsen anför i motion
följande :
Enligt gällande författning får varje
församling vid uppförande av skolbyggnad
uppgöra ritningar och arbetsbeskrivningar, vilka
sedan skola insändas till statens
folkskolinspektör för granskning och godkännande.
Vid tillsättandet av en statens
folkskolinspektör torde hänsyn först och främst tagas
till hans pedagogiska och organisatoriska
egenskaper och är det ej alltid
givet, att samme person har
förutsättning för att kunna så i detalj granska
byggnadsritningar och arbetsbeskrivningar
till skolbyggnader, som vore önskligt. Inom
kommunen, särskilt å landsbygden, finnes
sällan någon som är kompetent att granska
utarbetad ritning och arbetsbeskrivning.
Följden därav blir mången gång att
församlingen godkänner på vederbörandes förord
ritningar, vilka t. o. m. stå i strid med
gällande boställsordning. Försent upptäckt kan
detta sedermera åsamka församlingen rätt
stora utgifter, vilka ej varit behövliga därest
ritningar och arbetsbeskrivningar underställts
kompetent persons granskning. Vid
uppförande av t. ex. ålderdomshem får distriktets
fattigvårdskonsulent yttra sig över ritningarna
och underställes densamma därtill särskilt
tillsatt kunnig arkitekt. På de grunder, som
ovan anförts, hemställes, att centralstyrelsen
måtte ingå till vederbörande myndighet med
begäran att föreskrifterna i § 53 av
gällande folkskolestadga får det tillägg att
ritningar för ombyggnad eller nybyggnad skola
jämväl underställas särskild inom
skolöverstyrelsen tillsatt arkitekt såsom fallet redan
nu är, då det gäller dispens från
boställord-ningens föreskrifter, exempelvis då mer än en
lärarinnebostad förlägges ovanför en skolsal.
En arkitekt, som ständigt sysslar med
likartadt fall, vinner därvid rik erfarenhet och
insikt, varför han fort ser förekommande fel
och dessa bli, rättade innan det blir för sent.
.Ansvarsförsäkring för skolorna.
-Rönnebergs-S. Luggude
kretsförening har upptagit frågan om
ansvarsförsäkring för skolorna. Motionen
lyder: ~>
På grund av de alltjämt stegrade
ansvarsanspråken på alla områden och icke minst på
skolans, där läraren kan bliva ansvarig för
varjehanda olyckor vid t. ex.
gymnastiklektioner, utflykter och dylikt, hemställer
härmed Rönnebergs-Södra Luggudekretsen att
centralstyrelsen måtte verka för, att
skoldistrikten i lag åläggas hålla såväl barn som
lärare ansvar sf or säkrade mot dylika skador
under den tid, de äro för skolan verksamma.
Fortbildningskurser»
Gävle folkskollärarförening
hemställer, att centralstyrelsen sommaren 1931
måtte anordna en bibliotekskurs för
folkskolans lärare.
Till stöd för sin framställning anför
kretsen:
Under en lång följd av år har S. A. F.
stått som anordnare av kurser i växlande
ämnen för föreningens medlemmar. Vi erinra om
kurser i hembygdskunskap med
arbetsövning-ar, i sång, i teckning, i arbetsprincipens
till-läinpning vid undervisning i geografi,
naturkunnighet och historia. Dessa kurser ha
varit och äro av största betydelse för lärarna
i Sveriges folkskolor, som genom dem fått en
tacksamt utnyttjad hjälp att sätta sig in i
aktuella skolproblem och skaffa sig
kunskaper och färdigheter för att i sitt
vardagsarbete kunna realisera nya skoltankar och
undervisningsmetoder. Genom att vissa
ämnen ej för alltid fastlåsts vid dessa kurser,
har S. A. F. genom dem kunnat giva stöd och
hjälp åt just de grenar av undervisningen i
folkskolan, som för tillfället varit mest i
behov därav, och som varit av särskilt aktuellt
intresse för lärarkåren.
Gävle folkskollärarförening har under
fle–ra år med synnerligt intresse följt frågan
om lärjungebibliotek i folkskolan och har då
fått ett starkt intryck av att något bör göras
för att insätta lärarkåren i konsten att
upprätta, sköta och utnyttja ett modernt
skolbibliotek. All pedagogisk
upplysningsverksamhet om nya skoltankar, barnens
självverksamhet, fri läsning och fria studier i skolan o. s. v.
blir skäligen meningslöst till sitt resultat, ifall
ej ett välskött och väl använt skolbibliotek -
om ock relativt obetydligt i omfång - står
läraren och skolbarnen till förfogande.
De bibliotekskurser, som anordnas *av
skolöverstyrelsen, torde i ganska ringa grad giva
just de synpunkter och grepp, som en
bibliotekarie i folkskolan är betjänad av. En
bibliotekskurs, avsedd huvudsakligen för
bibliotekarier vid allmänna bibliotek, kan t. ex. ej
taga sikte på biblioteket som tillgång och
hjälp i det dagliga skolarbetet.
Föreningen finner, att tiden nu är mogen
att bland S. A. F:s kurser även låta ingå
bibliotekskurser, syftande direkt på
folkskolans förhållanden. Lämpligt vore, enligt
föreningens åsikt att en kurs anordnades c:a
14 dagar under kommande sommar om
anslag därtill kan påräknas. Tyvärr har Gävle
folkskollärarförening ej möjlighet att göra
upp förslag om program eller beräkna
kostnaden för dylik kurs, då Gävle folkskolor
beklagligtvis sakna ett modernt skolbibliotek
omkring vilket föreningen kunde inbjuda en
bibliotekskurs att samlas. Men Gävle
folkskollärarförening vågar föreslå centralstyrelsen
att söka få en bibliotekskurs till stånd i
Falun, där folkskolan har ett
mönsterbibliotek, som med säkerhet ställes till disposition
för en kurs i och för praktisk undervisning
i biblioteksarbete. Föreningen har också skäl
att anta, att nämnda biblioteksbibliotekarie
gärna ställer sin eminenta förmåga till
förfogande både för anordnandet av den här
skisserade kursen och för föredrag m. m. I en
seminariestad som Falun kunna med
säkerhet också andra föreläsare få påräknas.
Härnösandskretsen hemställer, att
centralstyrelsen måtte 1931 förlägga en
fortbildningskurs i arbetsprincipens
tillämpning till Härnösand.
Västra Hälsinglands lärarförening
anhåller, att en kurs i arbetsprincipens
tillämpning vid undervisningen i
geografi, naturkunnighet och historia
måtte sommaren 1931 förläggas till
Ljusdal eller annan lämplig plats i
södra Norrland.
Folkskolläraren Theodor Elfbrandt,
Armasjärvi, Luppio, anhåller, att
centralstyrelsen under sommaren 1931 i
juni månad måtte anordna i Luleå för
Tornedalens eller närmare bestämt för
finnbygdens lärare och lärarinnor en
kurs i ämnet arbetsprincipens
tillämpning vid undervisningen i geografi,
naturkunnighet och historia.
Från kretsmötena.
Boråskretsen höll sitt ordinarie
höstmöte å den nya Erikslundsskolan i
Borås lördagen den l november. Mötet var
talrikt besökt och blev synnerligen
lyckat och givande. Förhandlingarna, som
höllos i skolans teckningssal, inleddes
med en välkomsthälsning till de
närvarande av kretsens ordf., överläraren
Gustav Ströberg. I ett stämningsfullt
minnestal erinrade så ordf. om den stora
förlust, isom svensk skola och Sveriges
lärarkår lidit genom Värner Eydéns
frånfälle, och lyste frid över hans minne. Talet
åhördes av de tillstädeskomna stående.
Så vidtog handläggning av allmänna
föreningens ärenden. Frågan om
»tillsättning av lärartjänster» inleddes av
folkskollärarinnan Hanna Andersson.
Efter överläggning gjorde mötet det
uttalandet, att åtgärder behöva
vidtagas för främjande av ett rättvisare
tillsättningsförfarande vid lärartjänster
och att detta bäst skedde i anslutning
till de av centralstyrelsen angivna
linjerna.
Huvudpunkten på mötesprogrammet
utgjordes av ett föredrag av
folkskolläraren G. Hellsten, Hälsingborg, om
»Försök med fri skolundervisning».
Tal. erinrade inledningsvis om de
experiment med skolundervisning under friare
former, som särskilt efter världskriget
företagits litet varstädes i de stora
kulturländerna. Sent men sansade ha nu svallvågorna av
dessa pedagogiska strömningar nått vårt land.
Den svenska skolvärlden lyssnar f. n. med
stor uppmärksamhet till de nya signalerna.
Intressant och instruktivt skildrade tal.
sedan sina erfarenheter från de försök med »fri
skola», som under de senare åren blivit
gjorda vid Hälsingborgs folkskolor. Där arbeta
nu 30 klasser efter detta system. Man
synes där slagit in på rätt bog. Den fria
skolan i dess extrema former finns ej här, men
väl fri, målmedveten arbetsskola.
Målet med denna fria undervisningsmetod
angavs sålunda: Den skall öka den
individuella arbetsintensiteten och bevara de indi^
viduella särdragen. Den skall uppöva
förmågan att välja själv utan att för mycket
rådfråga en ledare. Vana att på egen hand
ar-leta ordentligt och självständigt skall skapas
fram. Omdömesförmåga, samhörighetskänsla
och socialt sinne skola utvecklas.
Bland de många belysande detaljer tal. gav,
må följande nämnas. Den fria skolan liknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
