Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 53. 31 december 1930 - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1268
S V E N S K L ÄR A R ETID N I N G
Nr 53
terpr övning till
småskollärarinneexamen i ämnena historia och välskrivning
samt småskollärarinnan Hildur Lovisa
Göhle att vid småskoleseminariet i
Linköping undergå efterprövning till
små-skollärarexamen i ämnena modersmålet
samt psykologi och pedagogik.
Uppskov med ledigförklarandet av en
ordinarie ämneslärarbefattning vid
Båstads högre folkskola har medgivits
ytterligare till den l juli 1931, med
ledigförklarandet av en ordinarie
folk-skollärarinnetjänst vid folkskolorna
inom Ronneby städs skoldistrikt intill
den l januari 1932, med
ledigförklarandet av en ordinarie
småskollärarinnetjänst vid Bofors-Kyrkbyns skolor
inom Karlskoga skoldistrikt intill den
l juli 1931 och med ledigförklarandet
av ordinarie småskollärarinnétj änsten
vid Uggleryds skola inom Hjälmseryds
skoldistrikt intill den l juli 1932.
Reglering av tjänster. För
delaktighet i statens pensionsanstalt har
skolöverstyrelsen godkänt reglering av
följande tjänster: en tjänst i
hushållsgöromål vid fortsättningsskolan inom
Spånga skoldistrikt, tjänster i kvinnlig
slöjd vid folkskolorna i Spånga
skoldistrikt, en lärarinnetjänst i sång vid
folkskolan och kommunala mellanskolan
inom Stocksunds skoldistrikt, samt
föreståndarinnetjänst, ämneslär
arinne-tjänster, slöjdlärartjänst och
slöjdlära-rinnetjänst vid Örebro läns
uppfostringsanstalt för sinnesslöa barn (Örebro
läns landstings sinnesslöanstalt) i
Askersund.
Statsbidraget skall utgå. Hos k. m:t
hade skolrådet i Öss-eby-Garns
skoldistrikt anfört besvär över länsstyrelsens
i Stockholms län den 15 oktober 1928
meddelade beslut i fråga om statsbidrag
till avlöning av en folkskollärarinna.
Hos länsstyrelsen rekvirerade skolrådet
.statsbidrag för år 1927 till avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor inom distriktet
med visst belopp, därav till ordinarie
folkskollärarinnan Rut Nilsson med 1,710 kronor.
Vid å landskontoret företagen granskning av
rekvisitionen anmärktes, att, enär
undervisningen vid den av Rut Nilsson innehavda
befattningen icke under året pågått den såsom
villkor för erhållande av statsbidrag stadgade
tiden, det för Rut Nilsson begärda beloppet,
1,710 kronor, borde avdragas. Vid
utanord-nande genom beslut den 3 maj 1928 av medel
på grund av rekvisitionen innehöll
länsstyrelsen det för Rut Nilsson rekvirerade
stats-bidragsbeloppet.
Efter det skolrådet hos k. m:t anhållit att
utfå det av länsstyrelsen innehållna
beloppet, fann k. ni:t genom beslut den 21 juli
1928 skäligt dels medgiva, att den
omständigheten, att undervisningen vid den skola,
i vilken Rut Nilsson undervisat, icke pågått
föreskriven tid, ej skulle utgöra hinder för*
utanordnande av statsbidrag till hennes
avlöning för den tid, samma undervisning
pågått, dels ock anbefalla länsstyrelsen att
företaga frågan om sådant statsbidrag till ny
behandling.
I avgivet memorial anförde med anledning
härav vederbörande länsbokhållare, att Rut
Nilssons undervisning pågått under tiderna
den 23 ’februari - den 22 juni och den 20
augusti - den 8 december, samt att
statsbidraget, vilket utgingo med 1,710 kronor för
år eller 142 kronor 50 öre för
kalendermånad, för nämnda tider utgjorde 6/28 x 142: 50
+ 3 x 142: 50 + 22/30 x 142: 50 + 20/31 x
142: 50 + 3 x 142: 50 eller tillhopa 1,082
kronor 4 öre.
Genom överklagade beslutet utanordnade
länsstyrelsen sistnämnda belopp.
Häri hade skolrådet sökt den ändring, att
vid beräkningen av församlingen
tillkommande statsbidrag avseende måtte fästas vid att
statsbidrag till ordinarie lärare utgingo
efter kalenderår och icke efter läsår.
Enär skoldistriktet på grund av k.
m:ts beslut den 21 juli 1928 måste
anses berättigat att utbekomma det å helt
kalenderår belöpande statsbidraget med
avdrag för allenast det antal dagar,
varmed undervisningstiden understigit
341/2 veckor, fann k. m:t genom utslag
i regeringsrätten den 3 december 1930
skäligt att med undanröjande av
länsstyrelsens beslut, i vad det blivit
överklagat, visa målet därutinnnan åter till
länsstyrelsen för ny behandling.
Löneförmånen skall utbetalas. Hos
k. m :t hade Asarums församling och
dess skolråd anfört besvär över
länsstyrelsens i Blekinge län den 20 maj 1930
meddelade utslag i mål angående
avlöningsförmån åt lärare och lärarinnor i
nämnda församling.
. Å kyrkostämma med församlingen den 27
oktober 1899 beslöts, att från och med år 1900
varje lärare och lärarinna vid folkskolan
skulle erhålla ett årligt lönetillägg av 100
kronor och varje småskollärarinna ett årligt
lönetillägg av 50 kronor.
Å kyrkostämma med församlingen den 20
oktober 1929 beslöts att från och med år 1930
indraga nämnda lönetillägg.
Över sistnämnda kyrkostämmobeslut
besvärade sig hos länsstyrelsen följande lärare och
lärarinnor vid församlingens folk- och
småskolor, nämligen Oscar Nordström, Karl
Lundgren, Nils E. Brorsson, Bror Hilmer,
Martin Petersson, Wictor Henricsön, Bror
Lundgren, Alfred Arnell, L. Walldén, Erik
Hedberg, Elfrieda Mattsson, Edla Nilsson,
Betty Eriksson, Elin Eriksson, Lilian
Borgström, Tekla Nilsson, Ruth Svensson, Anna
Olsson, Elvira Sjöstedt, Ida Nordberg,
Hildegard Bengtson, Wera Svensson, Ester
Larsson, Gullie Mattsson, Sally Svensson, Svea
Svensson, Hanna Tykesson, Hilda Johansson,
Anna Persson, Ture Nilsson, Nanny
Kjellberg, Johanna Jönsson och Fredrika Diurlin.
Enligt kyrkostämmans beslut den 27
oktober 1899 skulle ifrågavarande lönetillägg
utgå till församlingens lärarpersonal från och
med år 1900 utan någon tidsbegränsning. Att
lönetillägget varit avsett att utgå även till
efter år 1900 anställda lärare framgingo
bland annat därav att lönetillägget under ett
tjugutal år i kungörelser om lediga tjänster
angivits bland de till tjänsten hörande
förmånerna. Flera av de klagande hade sökt och
erhållit sina befattningar under denna tid på
grund av dylika kungörelser. Då i några fall
kungörelsen icke innehållit uppgift om
lönetillägget, hade detta dock varit för de
sökande känt, varjämte vid förfrågningar
bekräftats, att lönetillägget utginge. På grund
härav yrkades, att klandrade beslutet måtte
upphävas, samt att länsstyrelsen måtte ålägga
församlingen att utbetala ifrågavarande
löneförmån till de klagande under deras
tjänstetid inom .församlingen.
Genom överklagade utslaget yttrade
länsstyrelsen: Enär den av kyrkostämman genom
beslut den 27 oktober 1899 beviljade
förhöjningen av grundlönen för lärarpersonalen
utöver i lag stadgat belopp med hänsyn till vad
i målet förekommit måste anses för
församlingen bindande under de hos länsstyrelsen
klagandes tjänstetid inom församlingen .och
således icke kunnat av kyrkostämman för
dem indragas, samt vid sådant förhållande
klandrade beslutet måste anses kränka de
klagandes enskilda rätt, prövade länsstyrelsen
lagligt undanröja nämnda beslut, i vad det
gällde nämnda klagande.
I besvären yrkades, att k. m:t måtte med
ändring av länsstyrelsens utslag fastställa
kyrkostämmans klandrade beslut.
K. m :t har genom utslag i
regeringsrätten den 3 december 1930 ej funnit
skäl att göra ändring i länsstyrelsens
iitslag.
Ersättning för vattenhämtning. I en
till länsstyrelsen i Jämtlands län den 4
februari 1930 inkommen skrift anförde
folkskolläraren Zakris Eklund
huvudsakligen följande:
Allt sedan Eklund den l januari 1916
tillträtt sin tjänst som ordinarie lärare vid
Klövsjö folkskola hade tillgång till vatten
saknats vid skolan och tjänstebostaden, varför
vatten måst hämtas ifrån en brunn, belägen
omkring 90 meter från skolan. Vägen till
brunnen vore vintertid ofta stängd av
drivsnö eller på grund av halka besvärlig att
tillryggalägga. Eklund hade tidigare hos
skolrådet begärt, att förbättrad tillgång till
vatten måtte beredas honom, men denna begäran
hade av skolrådet lämnats utan avseende.
Efter det Eklund den 29 november 1929 hos
kyrkostämman anhållit, att en vattenanläggning
måtte anordnas vid tjänstebostaden hade
kyrkostämman den 27 december 1929 beslutat att
låta frågan anstå tills vidare. På grund
härav och under åberopande av § 5 i kungörelsen
den 18 september 1918 angående
boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och
småskolor yrkade Eklund, att länsstyrelsen
måtte ålägga församlingen att ofördröjligen
anordna vattentillgång i eller vid Eklunds
tjänstebostad samt att, intill dess så skett, till
Eklund utgiva ersättning med 75 öre för dag
för anskaffande av vatten ’från annat håll.
Genom överklagade utslaget har
länsstyrelsen, jämte det länsstyrelsen förelagt
församlingen att, så snart ske kunde och senast
fore den l oktober 1930, bereda Eklund
tillgång till friskt och gott vatten i för han9
hushåll tillräcklig mängd, förpliktat
församlingen att tills detta skett till Eklund
utbetala ersättning för vattenhämtning med 200
kronor för år räknat, vilken ersättning skulle
utgå från och med den 29 november 1929.
I länsstyrelsens utslag, i vad
länsstyrelsen därigenom ålagt ’församlingen att till
Eklund utgiva ersättning för vattenhämtning,
hade församlingen sökt ändring.
K. m:t har genom utslag i
regeringsrätten den 3 december 1930 ej funnit
skäl att göra ändring i länsstyrelsens
utslag i vad det blivit överklagat.
Fortbildningskurs. Göteborgsnejdens
skolförening avslutade den 10 december
en fortbildningskurs i svenska språket,
som pågått sedan den 24 sept. I kursen
hade deltagit 52 lärare och lärarinnor
från Göteborgstrakten. Först
behandlades rättskrivningsundervisningen
under ledning av fil. lic. Manne Ohlander.
Härefter kom välskrivningens tur,
vilket ämne leddes av folkskollärare Sven
Hj. Boman. Tredje avsnittet upptog
uppsatsskrivning, varvid rektorn fil. dr
Einar Lilie stod för ledningen. Sista
delen omfattade undervisningen i
läsning med seminarielärare .L. G.
Sjöholm som ledare. Samtliga grenar av
ämnet behandlades på ett sakkunnigt
och synnerligen intressant sätt av resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
