Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 1. (2662) 4 januari 1933 - Ändrad besvärsordning i fråga om kommunal- och stadsfullmäktiges beslut i skolärenden - Skolhusinvigningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ändrad besvärsordning i
fråga om kommunal- och
stadsfullmäktiges beslut
i skolärenden.
I skrivelse till k. m :t den 16 december
1932 ’hemställer skolöverstyrelsen, att k.
m:t täcktes vidtaga åtgärder för sådan
ändring i Lag om kommunalstyrelse på
landet 81 § och i Lag om
kommunalstyrelse i stad 76 §, att dessa paragrafer i
fråga om den myndighet, hos vilken
besvär närmast skola anföras, i tillämpliga
delar bliva likalydande med 68 § i Lag
om församlingsstyrelse den 6 juni 1930,
nr 259.
Skolöverstyrelsens ifrågavarande
skrivelse är av följande lydelse:
Enligt stadgandena i Lag om
iförsamlings-styrelse den 6 juni 1930 (nr 259) 68 ’§, skola
besvär över kyrkostämmas eller
kyrkofullmäktiges’ beslut i mål, som avses i samma låge 2
§ mom. a, b, d, h, k, l och q anföras hos
domkapitlet, i andra mål hos länsstyrelsen.
Därjämte är i sista stycket av 68 §
iföreskri-vet, att länsstyrelsen och domkapitlet böra
giva varandra del av besvären, när ärendet
kan anses höra till gemensam behandling.
I Lag om ’församlingsstyrelse i Stockholm
den 6 juni 1930, nr 260, äro iföreskrifter av
likartat innehåll givna, ehuru respektive
besvärsinstanser i detta ifall äro konsistorium
och överståthållarämbetet.
Enligt nu nämnda stadganden skall
följaktligen en sådan uppdelning av besvärsärenden,
som angå folk- och ’fortsättningsskolväsendet,
äga ruim mellan domkapitel och länsstyrelse,
att besvär i ärenden, som röra nämnda skolors
organisation och undervisning skola anföras
hos domkapitlet, under det att besvär i
ärenden av direkt ekonomisk innebörd skola
anföras hos länsstyrelsen.
I Lag om kommunalstyrelse på landet den
6 juni 1930, nr 251, stadgas i 81 §, att besvär
över kommunalstämmas eller
kommunalfullmäktiges beslut skola ingivas till
länsstyrelsen, och i Lag om kommunalstyrelse i stad den
6 juni 1930, nr 252, återfinnes i 76 § ett
stadgande av saimma innebörd.
Någon sådan uppdelning av besvärsärenden,
som är stadgad i lagarna om
iförsamlingssty-relse, är alltså icke föreskriven i lagarna om
kommunalstyrelse. Detta innebär, bland
annat, att besvär över beslut i sådana
skolärenden i&om, jämlikt iföreskrifterna i
församlings-styrelselagarna, (falla under kyrkostämmas
och kyrkofullmäktiges behandling och som
äro mera av organisatorisk och rent
pedagogisk innebörd, skola anföras hos
domkapitlet, medan däremot besvär i samma frågor, då
beslut jämlikt dels stadgandena i lagarna om
kommunalstyrelse och dels ’föreskrifterna i
nådiga kungörelsen den 21 november 1930, nr
4,21, rörande tillämpning i vissa kommuner av
förnyade stadgan den 26 september 1921,
nr 604, angående folkundervisningen i riket
med flera författningar, fattas av
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige, skola
’anföras hos länsstyrelsen.
Överstyrelsen tillåter sig i detta
sammanhang erinra därom, att den beslutanderätt i
en del ärenden, som tidigare tillkommit
kyrkostämma, nu tilldelats tfolkskolestyrelse. Så är
med visst undantag »fallet i tfråga om
tillsättande och avskedande av lärare. Därav följer,
att besvär över beslut i sådana ärenden skola
anföras hos domkapitlet, ehuru skolväsendet
är överflyttat till den borgerliga kommunen.
Den rådande ’besvärsordningen på nu
ifrågavarande område ’Utmärker sig alltså för en
dubbelhet, som enligt överstyrelsens mening
icke medför önskvärd enhetlighet i
prövningen av besvär över beslut i skolfrågor av
samma natur.
Den påvisade dualiteten har visserligen i
någon mån varit tillfinnandes även iföre
tillkomsten av de nya lagarna om
kommunalstyrelse och församlingsstyrelse, nämligen i ’fråga
om de städer, i vilka Lag den 25 juni 1909
angående ’folkskoleväsendet i vissa städer
vunnit tillämpning, men då saknade det påvisade
förhållandet praktisk betydelse, emedan
besvär över stadsfullmäktiges beslut i
skolfrågor ytterst sällan förekommo. Eifter
ikraftträdandet av Lag om skolstyrelse i vissa
kommuner den 6 juni 1930, nr 262, varigenom till
-folkundervisningen hörande angelägenheter i
stor utsträckning överflyttades ’från den
kyrkliga till den borgerliga kommunen, är det
emellertid sannolikt, att besvärsmål, som
enligt kommunalstyrelselagarna skola
handläggas närmast av länsstyrelserna, komma att
väsentligt ökas och olägenheterna av den
’föreskrivna besvärsordningen att därigenom
bliva större.
Dessa olägenheter synas i väsentlig mån
kunna undvikas, därest samma uppdelning av
besvärsärenden i skolfrågor, som nu är
föreskriven i Lagarna om ’församlingsstyrelse,
också bliva införda i kommunallagarna,
Domkapitlen, som fortfarande utgöra
mellaninstan-sen i frågor rörande ’folkundervisningen,
komme då att tilldelas handläggning av
besvärsmål i alla de skolärenden, som röra
organisation och undervisning, oavsett vilken lokal
skolmyndighet, som fattat de överklagade
besluten.
Skolhusinvigningar.
Den 12 december 1932 invigdes en
nybyggd folkskola i Simrishamn.
Högtidligheten inleddes med
Florentiner-marseh av J. Fucik, vilken spelades av
Simrishamns orkesterförening -under
ledning av musikdirektör Birger
Johnsson, Simrishamn, varefter en del
skolbarn sjöngo »Sverige är mitt allt på
jorden» av H. Heimer och »Framåt på
ljusets bana» av G. Wennerberg under
ledning av fröken Karen Hjort.
Talarstolen bestegs så av
byggnadskommitténs ordf., f.
kustöveruppsy-ningsman A. Albin, vilken å kommitténs
vägnar hälsade de närvarande
välkomna. Efter att ha lämnat en historik över
skolbyggnadens tillkomst och omnämnt,
att skolhuset i ett som allt dragit en
kostnad av 138,950 kr., överlämnade han
byggnaden åt Simrishamns stad och båd
stadsfullmäktiges ordförande att å dess
vägnar mottaga densamma.
Stadsfullmäktiges ordf., hr A.
Jacobsson tog så till orda. Han uttryckte
samhällets stora tillfredsställelse över det
sätt, på vilket byggnadskommitterade
löst sin uppgift.
Kyrkoherde Fredgardh mottog
byggnaden under uttalande av skolstyrelsens
tack till staden och dess fullmäktige,
drätselkammare och övriga
korporationer, som med frikostighet och förståelse
för skolan och dess arbete lämnat denna
vackra gåva.
Skolbarnen sjöngo ytterligare ett par
sånger, »Hembygden» av F. Körling och
»Fosterlandet» av O. Holmberg, och så
bestegs talarstolen av
undervisningsrådet N. O. Bruce.
Denne uttryckte sin glädje över att
han fått komma till staden för att inviga
det solida, gedigna och vackra skolhuset,
och han gav staden en eloge för dess
stora intresse för skolan och dess
uppskattning av dess arbete. Så höll han
föredrag över ämnet »Vad är iskolan?»,
och därefter förklarade han byggnaden
invigd för sitt stora och
samhällsgagnan-de ändamål.
På invigningstalet följde »Du gamla,
du fria», unisont sjungen, samt ps. 631
v. 1-4.
Till sist höll kyrkoherde Fredgardh en
betraktelse, varpå följde »Herre, signe
du och råde», unisont sjungen.
Den nya folkskolan är uppförd i två
våningar jämte rymlig källarvåning
under hela byggnaden. Såväl första som
andra våningen upptagas av ljusa och
trevliga undervisningssalar, korridorer,
materiellrum samt lärarrum m. m. Allt
är modernt och praktiskt ordnat.
Källarvåningen inrymmer bl. a. slöjdsal för
gossar och skolkök för flickor. Skolköket
i synnerhet är synnerligen tilltalande,
och här har man på ett lyckligt sätt
kombinerat allt sådant, som hör till en
lokal, där blivande husmödrar skola
inhämta de första grunderna i
matlagningskonsten.
Stora Herrestads nya skolbyggnader
blevo den 20 december 1932 invigda
under en synnerligen anslående
högtidlighet. Först hyllades flaggan, som för
första gången hissats å skolgården, med
sång av lärarkåren och skolbarn, som
under kantor Bengtssons ledning
utförde Alf vens »Sveriges flagga».
Invigningen försiggick sedan i
gymnastiksalen, som dekorerats med flaggor och
blommor.
Akten inleddes med ps. 33, varpå
kantorn och kören utförde en hymn vid
skolinvigningen »Fader allsmäktig.
Herre i höjden.» Därefter hälsades de
närvarande välkomna av
byggnadskommitténs ordförande, kyrkoherde Aug.
Ahlner, som sedan lämnade en redogörelse
över skolbyggnadernas tillkomst.
Kyrkostämmans vice ordförande,
nämndeman Anders Nilsson, mottog så
skolan och uttalade församlingens tack
till skolrådet och dess ordförande för
deras arbete.
Efter Stenhammars »Sverige», utförd
av kören, framträdde biskop Edv. Rodhe
och höll invigningstalet. Det vore,
yttrade tal. bl. a., lyckligast om .klyftan icke
bleve för stor mellan skola och hem:
skolorna äro icke på något sätt så
luxuösa, att de kunna väcka förakt för det
torftiga hemmet, och hemmen visa
förståelse för skolan, stödja dess
strävanden och icke överlåta allt ansvar för
barnen på skolan. Goda skolor och goda
hem med kärlek, full förståelse och
innerligt samarbete behöva vi. Slutligen
framhöll tal. såsom synnerligen
värdefullt. tillkomsten av sådana skolor, som
av yttre resurser och god vilja ta hand
om och äro någonting för de unga, så
länge det efter skoltidens slut finns
någon möjlighet att behålla dem. Denna
strävan fann tal. till sin glädje tydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
