Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 5. (2666) 1 februari 1933
- Hulda Petterson
- Wictor Almer
- Ida Ohlsson
- Jöns Mårtensson
- Henrik Dahlberg
- Riksdagen
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<i><b>I synnerhet läraren</i></b>
har svårt att vara sjuk under
terminen. Om Ni känner symtomen
till influensa använd då det nya,
på sjukhusen prövade medlet
Causyth
Finnes på alla apotek
är det inte lätt att framhålla något
karaktärsdrag framför ett annat. Men kanske det ändå
i första hand var hennes stillsamhet och milda
allvar, som man nu efteråt så gärna minnes.
Här skall också intygas, att hon som
lärarinna var särskilt lyckligt utrustad. I sitt
förhållande till barnen förenade hon just denna
ömma omvårdnad med en kärleksfull fasthet,
som så ofta kännetecknar den benådade
fostraren. Alla hennes elever skola säkerligen
därför också med tacksamhet bevara hennes bild
i sina-hjärtan, liksom hon bland kolleger
efterlämnar ett minne, som sent skall förgätas.
Fröken Pettersson var född 1878. Efter
lärarinneexamen i Malmköping 1900
tjänstgjorde hon under två år i Floda skoldistrikt i
Södermanlands län och kom till .Stjärnsund i
Dalarna 1903, där hon alltsedan dess
uppehållit befattningen som småskollärarinna. Hon
sörjes närmast av syskon och syskonbarn.
Eric Theander.
Wictor Almer.
F. folkskolläraren Wictor Almer, Arlöv,
avled den 16 januari.
Han var född 1868 i Hammenhög och
utexaminerades från Lunds folkskoleseminarium
1890, för att nästa år bli folkskollärare i
Arlöv. Från denna befattning pensionerades han
1928. Han har innehaft flera kommunala
uppdrag såväl inom socknen som samhället.
Närmast sörjes han av maka, barn och barnbarn.
Ida Ohlsson.
F. lärarinnan vid Fosie östra skola, fröken
Ida Ohlsson, avled den 16 januari.
Hon var född 1866 i Stockaryd i Småland.
Sedan 1885 har hon varit lärarinna i Fosie,
ända tills hon för några år sedan avgick med
pension.
Jöns Mårtensson.
F. folkskolläraren Jöns Mårtensson, Stora
Rödde, Everlöv, har efter en längre tids
sjuklighet avlidit. Född i Onslunda sökte och
erhöll han efter seminariestudier
folkskollärartjänsten i Stora Rödde, Everlöv, vilken tjänst
han innehade en del år. Då han lämnat
lärartjänsten sysselsatte han sig med journalistiskt
arbete och medarbetade i en hel del tidningar
och tidskrifter. Vid sin död var han 78 år
gammal och sörjes närmast av maka och barn.
Henrik Dahlberg.
Den 20 januari avled läraren vid Västerås
folkskolor Henrik Dahlberg.
D. var född 1874 i Starby, Malmöhus län,
och avlade folkskollärarexamen vid
seminariet i Lund 1897. Efter tre terminers
tjänstgöring på annat håll tillträdde han 1899 extra
ordinarie lärarbefattning vid Västerås
folkskolor samt blev ordinarie lärare 1901. Hans
arbete har sedan 1905 varit förlagt till
Herrgärdsskolan. Som lärare i trädgårdsskötsel
har han haft vård om skolträdgården vid
denna skola ända från dess anläggning.
Riksdagen.
Motioner.
Statsradio.
Hr R. Wagnsson har med instämmande av
hr Wilh. Björck väckt följande motion:
Vårt lands rundradioverksamhet har på
kort tid fått en synnerligen stor omfattning.
Vid senaste årsskifte uppgick licensantalet till
600,000. Härav framgår, att rundradion blivit
en nationell angelägenhet av betydande mått.
Det var naturligt, att regeringen 1924
lämnade koncession till ett enskilt företag. Man
visste inte då mycket om radion och dess
utvecklingsmöjligheter. Nu har radion blivit en
betydelsefull kulturfaktor för folkbildning och
förströelse och ett mäktigt verktyg för
opinionsbildning. Omkring hälften av Sveriges
befolkning tillhör radiolyssnarnas krets.
Kundradion handhaves av ett enskilt bolag,
A.-B. Radiotjänst. Aktieägare är till 2/a
tidningspressen, med T. T. i spetsen, till ^/s
radioindustrin. Programfrågor avgöras av ett av
bolagsstyrelsen utsett arbetsutskott. En
eftergranskning av programmen sker av det s. k.
programrådet, vilket sammanträder en gång
i månaden. Programrådet saknar annan
befogenhet än att göra anmälan till k. m:t eller
Radiotjänsts styrelse.
I stort sett har Radiotjänst skött sin
uppgift på ett ansvarskännande sätt. Fog har
dock icke saknats för klagomål över
ledningens brist på folklig inställelse.
Starka skäl tala för ett överförande av
rundradion i statens händer. S täts radiotanken
har Överallt i Europa vunnit terräng. I de
båda europeiska länder, där licensantalet är
störst i förhållande till folkmängden,
nämligen England och Danmark, är rundradion
förstatligad, i Danmark sedan verksamhetens
start, i England sedan några år. Tyskland,
som näst England visar den största absoluta
siffran på radiolyssnare, håller I. n. på att
omorganisera verksamheten, så att
programmen ställas under statskontroll. I Norge
bifölls i början av detta år enligt meddelande i
dagspressen en regeringsproposition om
rundradions förstatligande, med
programverksamheten lagd under undervisningsministeriet och
den tekniska driften under trafikministeriet.
De svenska statsmakterna synas på
allvar böra överväga, om ej rundradion också i
vårt land nu bör förstatligas. Det synes böra
vara en statsangelägenhet av vikt att utnyttja
rundradions nästan obegränsade möjligheter
att skaffa folkets breda lager upplysning och
förströelse. Folkbildningsväsendet -och
skolundervisningen skulle i större utsträckning än
nu sker kunna ta radion i sin tjänst. Att
särskilt skolundervisningen i rundradion äger ett
betydelsefullt redskap för kunskapsmeddelelse
är genom den skickligt leddg,
skolradioverksamheten sedan flera år tillbaka konstaterat.
Genom en statsradio skulle möjlighet ges att
i än högre grad än nu tillgodose berättigade
kulturella synpunkter. Stätsteatrarna, vilkas
verksamhet genom ett uppmärksammat initiativ
av ecklesiastikministern nu är föremål för
omorganisation, skulle direkt kunna genom
statsradion med sin verksamhet nå större
folklager. Att härigenom stora besparingar för det
allmänna skulle kunna nås samtidigt som
programmens konstnärliga standard kunde höjas,
är påtagligt. De vid kungliga teatrarna
anställda skådespelarna och musikerna skulle
kunna få fullgöra en del av sin verksamhet vid
statsradion utan extra arvoden.
Vissa betydande kulturella vinster skulle
inhöstas genom radions förstatligande. Också
i ekonomiskt avseende skulle detta erbjuda
fördelar. Radiotjänsts organisation har visat
en oroande tendens att svälla ut. De arvoden,
som betalas medverkande i radio, ligger
väsentligt högre än arvoden, staten i sin
verksamhet brukar betala. I vissa fall kan
ifrågasättas, om man icke gör utbetalningar, som
äro orimligt mycket för höga. För de magra
dagsnyheter, som Tidningarnas Telegrambyrå
förmedlar, betingar sig byrån en ersättning $å
100,000 kronor, en summa som icke synes stå
i rimlig proportion till nyheternas värde. Den
ekonomiska tonsättarföreningen Stim, vars
starkt ekonomiskt inriktade politik
framkallat konflikter på många håll, har av
Radiotjänst en ersättning på 24 öre per licens,
alltså 144,000 kr. pr år. Vissa musikinstitutioner
erhålla dessutom subvention. Härom är kanske
intet annat att säga, än att denna
verksamhet borde synas på ecklesiastikdepartementets
stat och komma under den anslagsbeviljande
statsmaktens prövning.
Ett förstärkt statsinflytande beträffande
radion är påkallat av både kulturella och
ekonomiska skäl. Därvid borde
programverksamheten sortera under
ecklesiastikdepartementet. I den mån överinseende från statens sida
nu utövas över denna verksamhet sker det via
telegrafstyrelsen och
kommunikationsdepartementet. Att telegrafstyrelsen skulle vara
särskilt skickad att utöva en kulturell,
konstnärlig eller politisk kontroll på så vittomfattande
områden, som radion omspänner, synes icke a
priori kunna förutsättas.
Med stöd av det anförda får jag hemställa
att riksdagen i skrivelse till k. m:t ville
anhålla om utredning om på vad sätt rundradion
lämpligast bör överföras i statens händer.
Inträdesprov
i räkning och modersmål till l: a klassen av
I Den 4-åriga realskolan ..... à l: 35
Den 5-åriga realskolan ....... à l: 35
Folk- och småskoleseminarierna à 1: 50
Facit medföljer. I boklådorna och
portofritt från HJÄRTSTÄDTS FÖRLAG,
Kristinehamn. Postgiro 5443.
Skatteutjämning för folkskoleväsendet.
Hr Olsson i Ramsta (f) har i andra
kammaren väckt en motion angående
anslag för utjämning av kostnaderna för
folkskoleväsendet. Motionen lyder:
K. m:t föreslår riksdagen i årets
statsverksproposition att för beredande av utjämning av
kostnaderna för folkskoleväsendet för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag
av kronor 5,615,000.
Dylikt bidrag för utjämning av kostnaderna
för folkskoleväsendet tillkom vid 1930 års
riksdag efter motioner 1: 9 och II: 9.
Riksdagen beslutade att anvisa ett extra
förslagsanslag av 8,800,000 kronor. Jämväl 1931 och
1932 års riksdagar beviljade saimma belopp
fÖT detta ändamål.
Det av k. m:t nu äskade beloppet innebär
alltså en sänkning av detta anslag med
3,185,000 kronor. Denna sänkning
åstadkommes därigenom, att förut utgående bidrag för
varje undervisat barn av 5 kronor borttagits.
Bidraget föreslås att utgå allenast med 200
kronor per läraravdelning.
Både statens granskningsnämnd och
skolöverstyrelsen hava tillstyrkt ändrade grunder
för detta bidrags utgående med hänsyn till
den kommunala utdebiteringen.
Skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande bifogat en
översiktstablå för bedömande av anslagsbeloppet
för utjämning av kostnaderna för
folkskoleväsendet enligt skolöverstyrelsens förslag.
Enligt denna tablå skulle bidrag först utgå till
skoldistrikt vid en kommunal utdebitering
av 6 kronor och däröver i enlighet med en
progressiv skala, börjande med 75 kronor per
läraravdelning och slutande imed ett bidrag
av 495 kronor per läraravdelning vid en
utdebitering av 13 kronor och däröver.
Skatteutjämningsberedningen, som även
avgivit utlåtande i ärendet, har anfört bland
annat följande: »Icke endast staten utan även
kommunerna i allmänhet befinna sig i en
brydsam ekonomisk situation. En väsentlig
minskning av ifrågavarande anslag skulle
otvivelaktigt, även om anslaget
differentierades och ökade bidrag i vissa fall komma att
utgå till de skattetyngda kommunerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0122.html
