Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 9. (2670) 1 mars 1933 - Nils Wikström: Psykoteknisk yrkesrådgivning - Em. Granér: Erik Gustaf Geijer som pedagog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedda med vågräta, svarta linjer. Den
mellersta plattan är fast, under det att
de båda yttre plattorna äro rörliga’upp
och ned. När plattorna satts i gång,
gäller det för försökspersonen att, så
snart tre linjer komma mitt för
varandra, trycka på en kontakt, varvid
personens reaktionsförmåga registreras.
Ett annat chaufförsprov tillgår på
följande sätt. Försökspersonen placeras
i ett förarhus, vilket är försett med ett
par handtag, varmed start och
inbromsning sker. Med dessa handtag kan också
farten regleras. Dessutom finns
inmonterat en fotklocka och en kontakt, med
vilken man tänder en grön lampa.
Genom fönstret i förarhytten ser
försökspersonen ut över en horisontalt
placerad filmduk. Ljuset släckes, och en bild
av en körbana framträder på duken.
Genom att filmen rör sig in mot
förarhytten, får försökspersonen en känsla av
att köra på den bana, som han ser
framför sig. Så inläggas en mängd ljus- och
ljudsignaler, för vilka försökspersonen
skall reagera på olika sätt. På detta
sätt kan man undersöka personers
reäk-tionsförmåga och noggrant mäta deras
prestationer.
För att undersöka hörselskärpan
använder man sig förutom av det s. k.
»viskprovet» även av en särskild
apparat, vilken kan frambringa en summa
av ljud, som i styrka kan variera
mellan en kraftig ton och ett knappast
hörbart ljud. På en vid apparaten
fastgjord skala är det möjligt att få ett
siffermässigt uttryck för
hörselförmågan, i det att man fastslår den
ljudstyrka, som precis behövs, för att
försökspersonen över huvud taget skall uppleva en
ljudförnimmelse.
Psykoteknikens betydelse.
De vid undersökningen framkomna
sifferresultaten vid de olika proven
betyda i och för sig ingenting. Det går
inte att läsa ut något av dem, om man
inte har tillfälle att göra statistiska
jämförelser. Vet man, hur ett större antal
personer i samma ålder som
försökspersonen löser samma uppgifter på samma
tider, då kan man jämföra den enskildes
prestationer med de andras och säga,
hur de ligga i förhållande till
medeltalet.
Vid den psykotekniska
undersökningen tas sikte på de medfödda anlagen i
så stor utsträckning som möjligt.
En fråga, som man naturligtvis
ställer sig, är den: Vad säger erfarenheten
om dessa undersökningars värde? Ja,
magister Bahnsen blir oss inte svaret
skyldig. Det är naturligtvis ingen lätt
sak att bestämt kunna säga något härom.
Men en undersökning har verkställts för
att komma till någon klarhet om saken.
Undersökningen har omfattat 240
lärlingar och har bestått däruti, att man
frågat mästarna, huruvida de voro
nöjda med lärlingarna eller inte. 90
procent av pojkarna fingo betyget »mycket
duktiga», 8 procent voro
»medelmåttiga» och 2 procent »olämpliga». Det är
sannerligen inget dåligt resultat.
Felprocenten kan kanske till en del
förklaras därav, att det vid den psykotekniska
undersökningen inte går att mäta
försökspersonernas flit.
Psykoteknikerna framhålla med
skärpa, att dessa undersökningar inte ha till
uppgift att bestämma, vad en person bör
välja för yrke. Det är ju möjligt, att
den relativt nya vetenskapen en gång i
framtiden kommer så långt. Men till
dess få de psykotekniska
undersökningarna gälla för vad de äro. De ha till
uppgift att komplettera de källor man
förut har för att bedöma en persons
yrke, nämligen 1. skolbetyget, 2. skolans
upplysningar, 3. föräldrarnas
upplysningar, 4. vederbörande persons egna
uppgifter samt 5. läkarens utlåtande. I
ett sådant syfte är det obestridligt, att
de psykotekniska undersökningarna ha
en stor betydelse, när det för de unga
gäller att komma på rätt plats i livet.
Poul Bahnsen har i en bok behandlat
de frågor, som gälla de ungas val av
yrke. Den psykotekniska synpunkten tar
visserligen inte så stort utrymme i
boken, utan författaren ser spörsmålet
mera i allmänhet. Boken, som heter »Din
framtid», har nyligen utkommit i svensk
översättning och är bearbetad för
svenska förhållanden av fil. dr Gösta
Ekelöf. Den intresserade hänvisas till detta
arbete.
Nils Wikström.
Nr 9
SVENSK LÄRARETIDNING
191
Erik Gustaf Geijer som pedagog.
IV.
Geijers avfall har med rätta
betecknats som en historisk händelse. Fråga
är, om någon av motsvarande
beskaffenhet tilldragit sig en sådan
uppmärksamhet i vårt land. Hans Järta, den
forne jakobinen, hade med åren blivit
konservativ, likaså den något
oberäknelige Tegnér, utan att vare sig samtid
eller eftervärld gjort så mycket väsen
därav. Men det Geijerska avfallet
bildar epok. Detta om något visar styrkan
av hans personliga makt. Nyårsdagen
1838 brukar anges som tidpunkten för
hans »omvändelse», vilket naturligtvis
innebär en förenkling av saken. Geijer
hade visserligen nämnda dag under en
middag på Uppsala slott råkat i häftig
dispyt med A. F. Lindblad och därvid
överraskat honom och andra med sina
nya åsikter. Det är vid hemkomsten
därifrån, som han skrivit ord och
musik till »Ensam i bräcklig farkost».
Följande dag skickar Geijer sången till
Lindblad, som vid läsningen brister i
gråt och ber budbäraren som enda
hälsning tillbaka meddela, vad han sett.
Först någon vecka senare framlägger
Geijer sin nya samhällsåskådning inför
offentligheten. Början härtill göres ge-
nom -en uppsats, huvudsakligen
behandlande undervisningsfrågan, i
Litteraturbladet, en månadstidskrift, vars
första nummer innehåller den famösa
nyheten. Geijer hade utan tvivel
beslutat sig för att utge .den nämnda
tidskriften med tanke på att ha ett eget
organ för sin nya förkunnelse. »Idén
har länge sysselsatt mig», säger han i
ett brev till Atterbom, »och är helt och
hållit min egen. En hop
överloppsverksamhet finnes hos mig, som på detta
sätt kan få en o’rdentlig kanal». Att
han ej begagnade sig av något
tillgängligt tidningsorgan för att ge
offentlighet åt sin sociala och politiska
nyorientering - Aftonbladet hade helt visst
med glädje ställt sina spalter till
förfogande - berodde nog på att han ej
ville ge sig sken av att söka kontakt med
något politiskt parti. Han önskade förbli
sig själv. Detta framgår av följande
passus i anmälan i Litteraturbladets
första nummer: »I själva verket ha’r
jag aldrig tillhört något parti, ej ens
mitt eget, om ett sådant funnits. Men
sätter någon värde på att förebrå mig
ett avfall. Välan! Jag har då avfallit
från mig själv, vilket också ej skadade,
där det befinnes med skäl vara för sig
gånget».
Naturligtvis va’r Geijers
»omvändelse» icke någon plötsligt påkommen
sinnesändring. Tvärtom hade det så
småningom gått upp för honom, att hans
förstånd och samvete ej längre gillade
den tidigare konservativa inställningen
till tidens frågor. Geijers maka
berättar i sina anteckningar, att han sagt
till henne vid tiden för avfallet, att
både feghet och respekt fö’r Järtas
politiska övertygelser hittills avhållit
honom från att meddela sina egna
förändrade meningar, men nu måste allt vika.
Geijer hade i ett förut omnämnt
sammanhang talat om föryngringsprocessen
i historien. »Föryngringen av det gamla
är», som han uttrycker det, »existensens
väsende». I »Minnen» skönjer man en
viss besvikelse hos honom över att han
kommit att se de historiska realiteterna
för mycket »von oben». Han kom in i
historien från »filosoferi och poeteri»,
säger han. Eesultatet blev
luftslottsbyg-geri och benägenhet för konstruktion,
för det »s j al vg jorda sammanhanget i
sake’rna», icke »sakernas eget». Hans
verklighetssinne hade bländats av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
