Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 11. (2672) 15 mars 1933 - Arthur Nordén: Nordens historia i väggkartans form - Enhetlig och likvärdig lärarutbildning - De e. o. lärarnas ansökningsrätt bör värnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 11
SVENSK LÄRARETIDNING
243
synpunkt idealiskt väl uppgjord; en i
huvudsak - om jag bortser från ett
mindre parti av Norge - decide’rat klar
och avståndskraftig färghållning
markerar det historiska skeendets förlopp:
den uråldriga landuppdelningens
struktur och hur denna sedan förändrats
genom provinsers till- och fråndömande
i de talrika fredssluten. Även rent
estetiskt gör denna färghållning kartan till
en högst behaglig bekantskap.
Uppgiftsrikedomen är helt enkelt
uttömmande stor, men så skickligt är
denna myllrande mängd av namn
underordnad den ledande synpunkten av
överskådlighet och reda, att
namnmyllret icke tränger sig på ögat och
dränker de stora linjerna i ett arabeskeri
av små och stora bokstavskrumelurer.
Vid val av textnings-typerna har lektor
Gustafsson varit ovanligt lycklig;
mindre välmotiverat förefaller mig däremot
det enda undantaget från den
sovringsprincip han trots all uppgiftsrikedom
ändå ålagt sig att följa, och det gäller
Finland. Hä"r förefaller mig
namnmaterialet oproportionerligt stort i
förhållande till materialet från de övriga
nordiska länderna. Men kanhända kan en
rikssvensk icke fullt sätta sig in i den
finländska historieundervisningens
behov av namntillgång på en dylik karta.
Ett beklagligt förbiseende gjorde, att
ka"rtan före den första pressläggningen
i Finland icke blev översänd för
korrekturläsning i Stockholm, varigenom
några tryckfel råkade passera
oanmärkta. Det svåraste är Orrnäs för
Ornäs, varemot Bjällbo för Bjälbo
nödtorftigt kan få passera. Andra smärre
inadvertenser ha kunnat rättas vid
kompletterande övertryck i Stockholm.
Som den nu föreligger, fyller kartan
ett länge med pinsam styrka
förnummet behov vid historieundervisningen i
de nordiska ländernas folkskolor,
kommunala mellanskolor och allmänna eller
enskilda läroverk. Lektor Gustafsson
är att lyckönska till det dristigt tagna
initiativet, till den energi, varmed det
fullföljts, och till det goda "resultat,
som med många intresserade krafters
bistånd men främst tack vare hans egen
insats slutligen nåtts.
Arthur Norden.
Anmälan om ändrad adress
för tidningens postbefordran skall
göras å närmaste postanstalt, varifrån
tidningen distribueras till abonnenten,
och ej direkt till vår expedition.
Enhetlig och likvärdig
lärarutbildning.
En säraktion från
Folkskollärarinne-förbundet.
Som vi i föregående nummer
omnämnde, har de olika lärarorganisationerna
till k. m:t ingivit en skrivelse, i vilken
framföres åtskilliga önskemål i fråga om
lärarutbildningen. Sveriges
folkskollä-rarinneförbunds centralstyrelse beslöt
på sammanträde den 9 januari i år
föreslå ett tillägg, varigenom man ville till
prövning framföra tanken på en
likvärdig utbildning för alla folkskolans
lärare. Då ett sådant tillägg emellertid av
de övriga kårgruppernas representanter
ej ansågs lämpligen böra upptagas i den
gemensamma skrivelsen, har S. F :s
centralstyrelse ingått till k. m :t med en
skrivelse, i vilken det bland annat heter:
Såsom känt är har inom den svenska
folkskolan sedan lång tid tillbaka förefunnits en
uppdelning i folk- och småskola. Som
småskola har då räknats de två första skolåren.
För att vinna anställning såsom lärare på
detta sistnämnda stadium har erfordrats
tvåårig utbildning, under det att en fyraårig
utbildning erfordrats för lärarna på det s. k.
folkskolestadiet.
Det torde med skäl kunna ifrågasättas,
huruvida en sådan anordning med tvåårig
utbildning, avsedd att utbilda särskilda lärare för
undervisning endast på det lägsta skolstadiet,
kan motsvara nutida krav på lärarutbildning
för folkskolan.
En enhetlig, fullt likvärdig utbildning för
alla ’folkskolans lärare torde vara väl
motiverad, i all synnerhet som det måste anses
minst lika ansvarsfullt att handhava barnens
fostran under de första skolåren, då
inriktningen för hela det följande skolarbetet sker,
som då det gäller att fullgöra arbetet på ett
högre stadium.
Den moderna barnpsykologiens rön under de
senaste åren har allt tydligare visat, att just
de intryck och inflytelser, som barnet
mottager under de tidigaste barnaåren, kan bli
bestämmande för den psykiska hälsan hela det
följande livet.
Vid den omläggning av lärarutbildningen,
som är att förvänta, torde man med skäl
kunna hoppas, att större utrymme än tidigare
gives åt studiet av barnpsykologien. Den
fördjupade kunskap i psykologi, som härigenom
kan komma de blivande lärarna till godo, bör
rätteligen också komma undervisningen till
godo, redan då det gäller de första skolåren.
Så pass ansvarsfullt och krävande är
undervisarens arbete, såväl på det lägre som på det
högre stadiet inom folkskolan, att det måste
anses såsom högst otillfredsställande med den
skiljaktighet, som f. n. förefinnes i fråga om
utbildningen av lärare, eom har ett och
samma arbetsområde.
Även må beaktas, att barnens lugna och
harmoniska utveckling icke heller kan vara
betjänt med de lärarombyten, som gång efter
annan förorsakas av det nu rådande systemet
med olika kompetens för lärare på så
närliggande stadier som folkskolans olika klasser.
I de nordiska länderna i övrigt förekommer
ej olika lång utbildningstid för folkskolans
lärarkår med undantag av att man i
Danmark i mycket liten utsträckning ännu
använder s. k. forskolelsererinder med tvåårig
utbildning i vissa landsbygdsskolor, där de
mindre barnen eljest skulle få för lång
skolväg. Försök, som i Norge gjorts, att
framföra förslag i sådan riktning, har av detta
lands lärarkår enigt tillbakavisats. Sverige
står alltså ensamt i fråga om denna
anordning av lärarutbildningen.
Tanken på en enhetlig och likvärdig
utbildning för samtliga lärare på folkskolestadiet
har vid flera tillfällen varit föremål för
överläggning inom den svenska lärarkåren. Så
uttalade sig t. ex. det svenska allmänna
folk-skollärarmötet i Göteborg för att utbildningen
av lärare för den företa undervisningen borde
göras likvärdig med utbildningen av lärare
för det egentliga folkskolestadiet.
Med stöd av vad ovan anförts vill
Centralstyrelsen för Sveriges
Folkskollärarinneförbund underdånigst hemställa, att k. m:t måtte
till 1932 års seminariesakkunniga hänskjuta
frågan om i vad mån en enhetlig, likvärdig
seminarieutbildning må kunna komma till
stånd för alla, som utbildas till lärare i
folkskolan.
De e. o. lärarnas
ansökningsrätt bör värnas.
Hr N. 8. Norling motionerar i
riksdagen.
Regeringens förslag till inskränkning
i ansökningsrätten för lärare vid
ledig-f Örklar ande av ordinarie tjänst har
föranlett hr N. S. Norling i Gävle att i
första kammaren väcka följande motion:
Enligt det förslag till bestämmelser
rörande begränsning i vissa fall av
ansökningsrät-ten till lärartjänster vid ’folk- och småskolor,
som framlades i särskilda sakkunnigas
betänkande av den 17 december 1932, skall
ansök-ningsrätten till vissa ledig-annonserade
lärartjänster vara begränsad till ordinarie och tills
vidare anställda lärare från sådana av
vederbörande folkskolinspektör uppgivna
skoldistrikt, inom vilka övertaliga lärartjänster
-förekommer. Denna anordning har i huvudsak
tillstyrkts av skolöverstyrelsen, och k. m:t har
föreslagit, att riksdagen måtte förklara sig
icke ha något att erinra emot att
bestämmelser utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med de sakkunnigas förslag.
Det torde böra erkännas, att den sålunda
föreslagna anordningen i stort sett på ett
lyckligt sätt tillgodoser de syften, man genom
densamma önskar vinna. Emellertid lär’ det å
andra sidan icke ’kunna bestridas, att
bestämmelsernas avfattning kan i vissa hänseenden
ge anledning till -föga önskvärda
konsekvenser för såväl skoldistrikten som de enskilda
befattningshavarna. Svenska stadsförbundets
styrelse har i sitt yttrande av den 10
.februari 1933 påpekat bland annat, att vid
städernas folkskolor ofta finnes anställda extra
ordinarie lärare, som blivit väl förtrogna med
arbetet vid skolorna och som haft anledning
att räkna med en befordran vid uppkommen
vakans. Med den begränsade ansökningsrättr
som nu tankes genomförd, skulle en dylik
befattningshavare i stad kunna få stå tillbaka
för lärare från inspektionsdistriktets landsdel,
till nackdel ej blott iför den ifrågavarande
läraren själv utan sannolikt även för
undervisningen i stadens skolor.
Den sålunda påpekade följden av de
ifrågakomna bestämmelsernas på denna punkt mindre
lyckliga avfattning kan givetvis förekomma
icke blott i städerna utan jämväl i varje
landsdistrikt, där extra ordinarie eller tillfälligtvis
anställda lärare förekommer. Att från
befordran utestänga dylika lärare kan icke vara
förenligt med vare sig rättvisa eller billighet.
(Svenska stadsförbundets styrelse har helt och
hållet avstyrkt de -föreslagna nya bestämmel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
