Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - S. A. F. och folkskolans förstatligande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING
279
deiia kunna inträffa under tiden
mellan förslagets avgivande och
beslutets förverkligande. Det bör
bemärkas, att folkskolan till skillnad
frän exempelvis statens allmänna
läroverk, måste taga emot alla barn
och icke kan långt i förväg uppgöra
förslag till den lämpligaste
anordningen av klasser och
lärarfördel-ning.
Vad vidkommer beredningens
förslag om förflyttning av lärare
torde bemärkas, att ’skoldistrikten
har intresse av att f å visst
inflytande på valet av den lärare, som skall
undervisa distriktets barn, och
läraren har intresse av att icke bli
förflyttad godtyckligt hit eller dit.
Folkskolorna r måste nämligen
genom sitt läge och övriga speciella
förhållanden få anses bjuda mera
olikartade arbetsvillkor än kanske
någon av de nuvarande
statstjänster, där flyttningsplikt är för
tjänstemännen fastslagen.
Vad beträffar de ifrågasatta nya
mellaninstanserna är det
anmärkningsvärt, att genom deras
tillkomst den nuvarande splittringen i
fråga om mellaninstanser
ytterligare skulle bli ökad.
Länsstyrelserna, domkapitlen och
folkskolinspektörerna skulle bibehållas vid sina
nuvarande befogenheter. Att under
alla förhållanden
mellaninstansfrå-gan måste ordnas, är uppenbart.
Skola s. k. skolkretsstyrelser
upprättas, torde böra tagas under
omprövning, huruvida ej dessa böra
anförtros uppgifter, som numera
tillkomma domkapitel och
länsstyrelser. Ävenledes torde garantier
böra skapas för att i
skolkretssty-relsen den pedagogiska
sakkunskapen tillförsäkras vederbörligt
inflytande. Att anförtro valet av
skol-kretsstyrelserna åt landstingen,
vilka hitintills endast i undantagsfall
haft att syssla med några som helst
folkskolproblem, synes icke
lämpligt. Göres landstingen till
valkorporationer för mellaninstanserna,
kan befaras, att politiska
synpunkter få dominera vid valet av en
institution, som bör objektivt kunna
bedöma pedagogiska och
praktiskt-ekonomiska problem.
Vid övertagandet av
kommunernas huvudsakliga kostnader för
folkundervisningen tänker sig
beredningen att ge ett förstärkt infly-
tande åt de centrala statliga
skolmyndigheterna. Den lokala
skolstyrelsen skulle däremot ha kvar sin
nuvarande organisation samt
oförändrad befogenhet gentemot
lärarna. Det bör övervägas, om ej
staten, eventuellt genom utseende av
ordförande i skolstyrelserna borde
skaffa sig vederbörligt direkt
inflytande inom den lokala
skolledningen. Ävenså torde i detta
sammanhang böra krävas
representation för lärarkåren med säte och
stämma samt undersökas
lämpligheten och möjligheten av att
förslag till ordinarie lärartjänster
upprätta-s av den blivande
mellan-instansen och ej av den kommunala
skolstyrelsen.
Beredningens förslag är, som
synes, påfallande kortfattat,
schematiskt och till konstruktionen
oöverskådligt. Det åsyftar, som redan
nämnts, icke blott skatteutjämning
utan även en sådan allmän
omläggning av folkskolväsendet, att detta
erhåller en ökad koncentration.
Beredningen yttrar därvid, att det
»lärer överhuvud taget icke vara
möjligt att angiva något schema, efter
vilket en dylik omläggning av
skolväsendet i allmänhet skulle kunna
genomföras». Emellertid måste det
dock anses berättigat och väl även
ett realiserbart önskemål, att
statsmakterna icke utan vidare ansluter
sig till en princip utan att jämväl
en utredning ar verkställd om hur
denna princips förverkligande skall
ta sig ut.
Det bör vidare beaktas, att
jämväl andra möjligheter att erhålla
en skatteutjämning och en ökad
koncentration av skolväsendet
erbjuder sig än de beredningen nu
föreslagit. En undersökning, om
icke skolväsendet alltfort skulle
kunna bibehållas som en i princip
kommunal angelägenhet men av
staten genom behöriga organ, närmast
de nyorganiserade
mellaninstanserna, på ett lämpligare sätt än för
närvarande ledd och reglerad, vore
av stort intresse.
Beredningens förslag är så
allmänt hållet, att det i viktiga
hänseenden är synnerligen svårt att av
detsamma få en klar föreställning
av den framtida svenska
folkskolans gestaltning, om det
genomföres. En ytterligare utredning av
spörsmålet, särskilt dess
praktiskt-pedagogiska sidor, kan därför
anses ofrånkomlig.
* .
Som redan antytts, har
centralstyrelsen funnit det vara av största
vikt, att ärendet upptages till
diskussion i föreningens kretsar.
Förhållandena ställa sig väsentligt
olika i skilda delar av vårt land. Det
är därför av betydelse, att
lärarkårens samlade uppfattning kan
komma till uttryck i det yttrande
centralstyrelsen har att avgiva till k.
m :t.
Då remisstiden är mycket kort,
hemställes, att kretsarna måtte
snarast möjligt och senast den 20
april till centralstyrelsen inkomma
med sina uttalanden som svar på
följande frågor:
1. Vill kretsen principiellt uttala
sig för folkskolväsendets
for-statlig ande f
2. Vill kretsen förorda, att
lärarlönerna, däri inbegripna de
nuvarande naturaförmånerna,
helt bekostas av staten?
3. Vill kretsen uttala sig för att
skolbyggnaders uppförande
och underhåll omhänderhaves
av staten?
4. Vill kretsen tillstyrka, att
kostnaden för inventarier och
undervisning smateriell till
övervägande del bekostas av
staten?
5. Anser kretsen mellaninstanser
för folkskolväsendet
behövliga?
6. Vill kretsen förorda, att
mellaninstanser, motsvarande de
av
skatteutjämningsberedningen föreslagna
skolkretsstyrel-serna, inrättas?
7. Därest föregående fråga
besvaras nekande: Vilka
önskemål vill kretsen anföra
beträffande mellaninstansernas
sammansättning och befogenhet?
8. Anser kretsen, att de
kommunala skolstyrelserna bör
bibehållas oförändrade även efter
statens övertagande av de
större kostnaderna för
skolväsendet!?
9. Vid nekande svar på
förenämnda fråga. Vilka ändringar
önskar kretsen föreslå i fråga
om den lokala skolstyrelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
