Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 12. (2673) 22 mars 1933 - S. A. F. och folkskolans förstatligande - Skolnyheter - Miss X: På tal om...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 12
Skolnyheter*
Reglering av tjänster. För
delaktighet i statens pensionsanstalt har
skolöverstyrelsen godkänt reglering av en
lärarinnetjänst i hushållsgöromål och
kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolorna
i Brastads skoldistrikt.
Skolväsendets ordnande. Sedan en
ordinarie folkskollärarinnetjänst vid
’Gav-sele folkskola inom Åsele skoldistrikt,
anordnad enligt första B-formen i
undervisningsplanen för rikets folkskolor,
kungjorts till ansökning ledig och
sökande till tjänsten anmält sig, hade endast
en kompetent sökande vidhållit sin
ansökning. Då det emellertid visat sig, att
barnantalet vid skolan under närmaste
sexårsperiod aldrig komme att överstiga
34, hade folkskolestyrelsen beslutat att
hos domkapitlet i Luleå göra
framställning om skolans förändring till skola
enligt andra B-formen. I anledning härav
hade folkskolestyrelsen anhållit, att k.
m :t måtte medgiva, att påbörjade
åtgärder för återbesättande av ifrågavarande
folkskollärarinnetjänst finge förfalla.
Enligt beslut den 24 februari 1933 har
k. m:t bifallit ifrågavarande ansökning.
Ersättning för naturaförmåner. Hos
k. m:t hade småskollärarinnorna vid
Norrahammars skola i Barnarps
skoldistrikt Emy Törnqvist och Helny
Hultqvist anfört besvär över länsstyrelsens i
Jönköpings län den 31 maj 1932
meddelade utslag angående bostads- och
bränsleersättning.
Å kyrkostämma med Barnarps församling
den 31 oktober 1931 antogs skolrådets förslag
till stat för skolan under år 1932, i vilket
förslag upptagits en ersättning till klagandena
.för bostad och bränsle med 350 kronor till
vardera.
Häröver besvärade sig klagandena hos
länsstyrelsen under yrkande om åläggande för
församlingen att till dem vardera utbetala en
årlig ersättning för bostad och bränsle med 425
kronor.
Sedan församlingens icke klagande
medlemmar förklarat sig, avgåvo klagandena
påminnelser. Därefter yttrade sig vederbörande
folkskolinspektör samt inkommo ordförandena i
Barnarps sockens taxeringsdistrikt och
folkskolestyrelse med vissa upplysningar.
Oenom överklagade utslaget prövade
länsstyrelsen, då av utredningen i målet
fram-ginge, att den klagandena lör år 1932 av
kyrkostämman den 31 oktober 1931 tillerkända
ersättningen för mistad bostad av
författningsenlig beskaffenhet för ifrågavarande
befattningshavare samt för vedbrand måste anses
motsvara å orten gällande priser, lagligt
lämna besvären utan bifall.
I besvären fullföljde klagandena sin hos
länsstyrelsen förda talan.
K. m :t har genom utslag i
regeringsrätten den 8 februari 1933 ej funnit skäl
att göra ändring i länsstyrelsens utslag.
sammansättning och
befogenhet?
10. Vilka uttalanden i övrigt vill
kretsen göra i detta ärende?
Utbildningskurs i
modersmålsunder-visning. K. m:t har uppdragit åt
skolöverstyrelsen att enligt plan, som
överstyrelsen äger fastställa, under år 1933
anordna en utbildningskurs i
modersmålsundervisning för lärare vid mindre
folkskolor och småskolor inom
Nedertorneå, Haparanda städs, Karl Gustavs,
Hietaniemi, Övertorneå, Korpilombolo,
Tärendö, Pajala och Muonionalusta,
Ju-nosuando, Karesuando, Jukkasjärvi och
Vittangi samt Gällivare skoldistrikt
ävensom för ändamålet anvisat högst
12,000 kr.
Stockholms folkskolors
övningslärarförening avhöll sitt årsmöte den 3 mars
1933 i hushållsskolan Margaretas
festvåning. Efter val av styrelseledamöter
fick styrelsen följande sammansättning:
fröken Margit Lars-Hökerberg,
ordförande, fröken Elisabet Holmin, vice
ordförande, fru Signe Lundborg,
kassaförvaltare, och fröken Astrid Blomqvist,
sekreterare, samt fru Elsa Eurén och
fru Sara Öström.
Vid årsmöte med Sveriges
överlärarförbund i Stockholm den 18-19 april
behandlas bl. a. följande frågor: om
folkskolans förstatligande, om innehåll
och disposition i folkskolornas
årsredogörelser, om gosslöjden i folkskolorna
och dess lärare, om konferenser mellan
lärare i parallellklasser, om
skolledarska-pets psykologiska förutsättningar
(föreläsning) samt om tilläggspension för
överlärare, den sistnämnda med
föredrag av en tjänsteman i Statens
pensionsanstalt.
Mariestads folkskola 100 år den 8
april. Innevarande år är för Mariestad
ett jubileernas år i det icke blott staden
jubilerar utan jämväl stadens folkskola.
Det är nämligen den 8 april jämnt 100
år sedan denna skola kom till. Jubileet
kommer* att firas med en högtidlighet i
såväl skolan som kyrkan.
Finlands svenska folkskolor. Till
skolråd i den finska skolstyrelsens
’svenska avdelning har utnämnts direktorn
för Ekenäs seminarium dr Alfons
Takolander. Tidskrift för folkskolan, som är
organ för Finlands allmänna svenska
folkskollärar- och lärarinneförening,
lyckönskar skolstyrelsen till denna
utnämning, emedan dr Takolander är en
grundlig kännare av olika skolarter.
Utmärkelse. Pensionerade förre
folkskolläraren i Amneröd, Västerlanda, R. A.
Linderoth, har fått mottaga Patriotiska sällskapets
guldmedalj för långvarig verksamhet i
öko-lans tjänst och i flerahanda kommunala och
allmänna värv, eom under årens lopp blivit
honom anförtrodda. Överlämnandet av
medaljen ägde rum i hr L:s hem i Assleröd, i
närvaro av skolstyrelsens ledamöter m. fi., av
styrelsens ordf., kontraktsprosten Ad. Wallerius,
Hjärtum, som därvid uttalade skolstyrelsens
och församlingens tack till medaljören för
hans mångåriga värderade arbete i skolans
och kommunens tjänst. Hr L., som avgick från
sin lärartjänst i Amneröd med sistlidna års
utgång, har varit ordinarie lärare i Väster-
landa i 41 år. Dessförinnan var han anställd
dels i Skephult, dels i Seglora i sammanlagt
2±/2 år. Jämte sitt skolarbete har L. haft ett
flertal kommunala uppdrag om hand. och har
så allt fortfarande. Sålunda är han
ordförande i kommunalstämma och
kommunalfullmäktige, vice ordf. i iolkskolestyrelsen,
överförmyndare, kronoombud i taxeringsnämnden,
ortsombud för Pensionsstyrelsen o. s. v. I
ortens lärarförening har han länge tillhört
styrelsen och var under många år dess
sekreterare.
Lärarinna donerar till Skolbad. Genom
donation av förra folkskollärarinnan Julia
Fredlund i Vallentuna och Svenska Röda
Korset har Vallentuna fått ett Skolbad inrättat i
skolhuset. Badet, som i dagarna står färdigt
att tas i bruk, har kostat ungefär 14,000 kr.,
av vilka fröken Fredlund skänkt 12,000. Det
blir tillgängligt även för sockenborna mot en
billig avgift.
Skolidrotten. Nedanstående
skolidrottsför-eningar ha erhållit medlemsskap i
Riksförbundet och Skolidrottsförbundet: Flärke
Skol-idrottsförening, Moliden (medl.-antal 11),
Rättviks Högre Folkskolas Idrottsförening,
Rättvik (medl.-antal 28), Smedjebackens
Folkskolors Idrottsförening, Smedjebacken,
(medl.-antal 15), Svartviks Skolidrottsförening,
Svartvik (medl.-antal 20), Visby Folkskolas
Idrottsförening, Visby (medl.-antal 92), östby
Skolidrottsförening, Ostbydal (medl.-antal 2Q).
Årsberättelse inkommen till Svensk
Läraretidning.
Arbetarnas bildningsförbund.
Verksamhetsberättelse 1931-1932. Innehåller redogörelser
för den inre organisationen, /erksamhetens
ekonomisering, A. B. F:s verksamhet, i
a1!-mänhet, förbundets distrikt och
lokalavdelningar, instruktionsverksamheten, biblioteken
och studiecirklarna, föreläsningsverksamheten
och huvudorganisationernas bildningsarbefce. I
tre bilagor återgives räkenskaps- och
revisionsberättelser samt förbundets stadgar. I 10
tabeller lämnas statistiska uppgifter
angående verksamhetens olika grenar.
På tal ’om....
En konstnär, som säger sig väl känna till liv
och leverne i Sveriges samtliga landskap, har
i D. N. kåserat över »tråkigheten på
landsbygden», som försvunnit och utbytts mot
»råheten på landsbygden».
»Tråkigheten på landsbygden är borta, men
det finns en annan tråkighet, som man inte
behöver springa hem efter sina glasögon för
att se, och det är den stegrade råhet, -fräckhet
och oblyghet, som den erotiska
högkonjunkturen på landsbygden frammanat. Inte bara
bland pojkarna tyvärr.»
Tidningen har med anledning av detta
uttalande intervjuat några
landsbygdsrepresentanter i riksdagen, vilka till följd av sina
befattningar och uppdrag kunna antagas
bättre än en tillfällig besökare vara i stånd att
bedöma landsbygdens moralnivå. Samtliga
opponera sig mot påståendet, att råheten
stegrats. Öppenheten i nöjeslivet har tvärtom
verkat mildrande på sederna. Smusslet och
hemlighetsmakeriet inrymde mer av verklig
råhet. Löslighet i erotiska förhållanden
konstatera de intervjuade men förneka en
tilltagande råhet. Landsbygdens befolkning får betyget
»hyvsad» av sina representanter i riksdagen.
Den indignerade stockholmsturisten däremot
sammanfattade sina reseintryek genom
svenska bygder i en framtidsbild med genom
lagbrott och sexuella förbindelser lyllda
fängelser, sjukhus och kyrkogårdar.
’Man har lärt sig, att »sanningen ligger mitt
emellan». Men det är ej lätt att hitta något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
