Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Paul Jahrén: Folkskola som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 16
SVENSK LÄRARETIDNING
365
avgång är inte alltför ovanlig vid
läroverken.
Enligt statsrevisorerna hade
höstterminen 1931 läroverken högsta procenten
kvarsittare, och inte mindre än 20 av
dessa skolor arbetade med mer än 10 %
kvarsittare. Rekordet tog dock en
samrealskola, Vimmerby, med 17,6 %, men
det var tydligen den 6-årigas
dödsryckningar, alltså något tillfälligt, ty den
nya 4-åriga, som nu ersätter den gamla,
har året därpå endast 5,6 %. För övrigt
framgår av revisorernas siffror, att den
4-åriga i allmänhet har endast få
kvarsittare. Simrishamn har ingen enda och
såvitt jag kan finna, är det endast 4
st. av de förstatligade mellanskolorna,
som i likhet med läroverken tyngas av
över 10 % kvarsittare. Flertalet håller
sig på 2-4 %.
I fråga om kunskapsresultatet torde
mellanskolorna fortfarande hävda sin
ställning.
Men borde vi inte göra en jämförelse
mellan 4-åriga å ena sidan och 5 och
6-åriga å andra vid de läroanstalter, där
de olika linjerna arbetar sida vid sida?
Där har ju de olika formerna i många
fall samma lärare, och bedömningen bör
kunna ge utslag av värde. Alldeles
riktigt. Men ännu har inte den 4-åriga
blivit så renodlat byggd på folkskolan, att
det kan dragas riktiga slutsatser. Jag
ber att få anföra ett färskt, drastiskt,
och, som jag hoppas, enastående
exempel, för vilket jag naturligtvis på intet
sätt ställer ifrågavarande läroverk till
ansvar: Nuvarande klass 3 vid den
4-åriga vid Hälsingborgs läroverk hade i
klass l blott 8 elever. Endast 6 av dessa
kommo från folkskolan, och en av dessa
6 har slutat. Klassen har emellertid ökat
till 16, och åtminstone 9 av dessa ha
startat i den 6-åriga, blivit kvar och
övergått till den 4-åriga. Nu till jul var
underbetygen i de fyra skrivämnena
följande :
Modersmålet 8 BC, av vilka 7 BC
kommo på ovannämnda 9.
Tyska 8 C och 3 BC, med 6 C och 2
BC på ovannämnda 9.
Engelska 8 BC, av vilka 6 BC på
ovannämnda 9.
Matematik 6 BC, av vilka 4 BC på
ovannämnda 9.
Här får den 4-åriga ta ansvaret för
avskrapet från den 6-åriga och kommer
naturligtvis att visa uruselt resultat.
Jag vill dessutom fästa
uppmärksamheten på den deprimerande inverkan en
sådan samling har på såväl de mera
dugande i klassen som på läraren.
(Katalogen för den 4-åriga här i Ängelholm
visar bland 65 lärjungar 3 från gamla
skolan överförda, och en av dem sitter
nu andra året i samma klass).
I förbigående vill jag nämna, att den
efterföljande klassen, 24, med 11
pojkar, varav ingen överlöpare från den
6-åriga, i samma fyra ämnen hade
underbetyg endast i tyska, 3 BC, men att i
t. ex. matematik förekom både AB och
a. Lärarna är nöjda med den klassen.
Det föreliggande problemet är av så
stort allmänintresse, att allt som på
något sätt kan tjäna att belysa detsamma
bör framdragas. Här ett fall. Å ena
sidan. 6-klassig realskola, å andra sjuårig
folkskola med treårig högre folkskola.
Eleverna i båda skolorna har i
realskol-examen examinerats av samma lärare,
läroverkets.
Jag tar då liksom förut först
studietiden.
Medelåldern för en tioårsperiod visar:
Läroverkets klass 6 = 16,62 år,
Högre folkskolans klass 3 = 16,83 år.
(Medeltalet för klass 6 under fyra år
vid samskolan i Ängelholm = 16,57 år).
Vi ser således, att åldersskillnaden är
mindre än den av skolkorn, och
skolsak-kunniga beräknade, och dock har högre
folkskolan tyngts av gamla kvarsittare
från läroverket, av vilka t. ex. en för
icke länge sedan tog realskolexamen
samtidigt med att hans ursprungliga
kamrater togo studenten.
Betygen visar åtskilligt av intresse.
Efter realskolexamen 1929 gjorde jag
en undersökning och fann då följande
för de närmaste nio åren:
Skriftliga prövningar under
nioårsperioden.
Skola
> s
ert-P
&. 0> c-h
Godkända i
modersm.
tyska
engelska
matematik
j
Läroverket ............ 220 211 151 156 151
% godk................ - 95,9 68,6 70,4 68,6
Medelproc. godk. j 75,87
Högre folksk.......... 131 124 107 94 79
% godk................ - 94,6 81,6 71,7| 60,3
Medelproc. godk. 77,05
Som synes har folkskolan - högre
folkskolan väl försvarat sin plats.
Särskilt anmärkningsvärd är tyskans
ställning, vilket vi återkommer till.
Muntlig prövning under
nioårsperioden. Medelbetyg i de olika ämnena.
Ämne
.
Läroverket
Högre folkskolan
Kristendom ...... 1.32 1,55
Modersmålet...... 1,32 1,87
Tyska................ l,21 1,41
Engelska ......... 1,04 0,99
Historia........... 1.28 1,50
Geografi............ 1,42 1,42
Matematik......... 1,02 l,oi
Biologi ............ 1,25 0,94
Fysik............... M2 1,46
Kemi............... 1,3» 1>32
Summa 12,5i 12,97
Även i fråga om den muntliga
prövningen visar privatisterna ett något
högre resultat än skolans egna
lärjungar, och tyskan ligger, liksom i den
skriftliga prövningen, betydligt över. (Vi
erinra oss här, att skolkommissionen
påpekat samma förhållande angående
mellanskolornas elever i fortsatt
konkurrens med läroverkens på gymnasiet).
Märk nu dessutom, att läroverkets
lärjungar läst tyska i 6 år med
sammanlagt 29 veckotimmar, medan högre
folkskolans elever läst detta ämne 4 år med
summa 19 veckotimmar, därav ett år
med 4 vecktotimmar i folkskolans sjunde
klass såsom frivilligt ämne.
I fråga om engelska språket torde de
framkomna resultaten få anses ungefär
lika. Båda skolorna läser ämnet 3 år
med summa 14 veckotimmar för
läroverket mot 12 för högre folkskolan, där
ämnet är frivilligt.
Vad här framkommit om de
främmande språken manar till eftertanke,
och minst av allt ger det stöd för det
ofta gjorda påståendet om
nödvändigheten av att undervisningen i dessa
ämnen börjar i 9-10-årsåldern. I vad mån
en motsatt slutsats kan dragas av
föreliggande material överlämnar jag åt
mitt ärade auditorium att själv avgöra.
Gallrar då inte högre folkskolan
mycket kraftigt före sista klassen ? Vid
intagandet i högre folkskolan sker ingen
gallring. Alla som ha godkända betyg
från folkskolan vinner inträde. En
undersökning av antalet underkända vid
de två sista flyttningarna före
examensklassen har för en fyraårsperiod
givit följande resultat:
Skola
Aren
Klasserna
antal elever
antal underk
% underk.
i l " " i ! ’ l
;Lärov............. 1925-284-5 620! 218 35,1
i Högre folksk.... 1925-28 1-2 294 63521,4
Läroverket har kanske varit alltför
välvilligt vid tidigare flyttning? Jag
har följt en generation och fått
följande :
Å r
Klass
Antal i klass
Antal underk.
% underk.
1925............ 1. 82 22 26,8
1926..............2. 85 30 35,t
1927........... 3. 92 40 43,4
1928............ 4. 87 34 39
1929............ 5. ___67 16 23,8
Summa 413 142
Medelproc. 34,3
Trots att läroverket mottagit dessa
elever först efter prov, har det dock
visat sig, att ungefär en tredjedel är
olämpliga, ett bevis på otillförlitligheten
av dessa vid tidig ålder anställda prov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
