Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 16. (2677) 19 april 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Sveriges småskollärarinneförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr
SVENSK LÄRARETIDNING
373
EHLINS
RÄKNEBOK l-7
rekvirerades under år
1930 av bokhandlare
eller lärare å på
kar-tan angivna orter.
Obs. f Spridd över
hela landet.
0-500-20.000
..30-500 ex.
Räkneboken
har i över 20 år
Använd Ehlins
räknebokl
vet, att den
är bra."
rallellupplaga 1932
LÄROBOK\
RÄKNING
OCH
EOMETRi
Modern, instrul
far självverksamhet, under
"Ehlin
äkneböcker giva de
ästa resultatet a
ikneundervisningen.
A.-B. Ehlins Förlag
STOCKHOLM
Använd
[-Provräfenines-B-]
{+Provräfenines-
B+} p P B i t! er
I sitt inledningsföredrag -framhöll f.
riksdagsman J. P. Johansson, vilken hyste starka
betänkligheter emot att staten skulle helt
taga hand om folkskolan, att
skatteutjämning vore behövlig och berättigad i den mån
do onormalt höga skatterna berodde på
omständigheter, över vilka kommunerna icke
kunna råda. Men där det hårda skattetrycket
är en följd av bristande omtanke och
förutseende, kan man knappast anse det vara
riktigt, att den ena kommunen skall sota för den
andras vanstyre.
Även om folkuppfostran kan anses vara en
statsangelägenhet, var dock ’folkskolan från
början helt och hållet en kommunal institution.
Under tidernas lopp har staten beviljat allt
större bidrag till lärarnas kontanta löner och
dessa utgå nu till mer än 90 proc. av
statsmedel. Kommunernas bästa män ha under de
gångna 90 åren, sedan folkskolans tillkomst,
i skolråd och skolstyrelser nedlagt ett
mycket gott oavlönat arbete i skolans tjänst.
Nationen har icke råd att undvara denna stab av
.frivilliga medarbetare. Skolan har vuxit sig
in i samhället, i folkets liv under kommunal
omvårdnad, där den alltmer vunnit förståelse
och trivsel. Om den nu skulle ryckas lös från
kommunerna och planteras om i statlig
jordmån, ligger den faran nära till hands, att de
finaste rottrådarna brista med påföljd att
ekolans utveckling hämmas.
I en del distrikt har man ordnat
skolväsendet på ett utmärkt sätt, i andra åter har
man försummat detta. .Skall nu staten taga
hand om skolan, måste väl en viss nivellering,
en standardisering äga ruin. Om .man med
förstatligandet, såsom beredningen menar,
skall komma till en kostnadsminskning, måste
väl ’Standardiseringslinjen dragas ganska lågt
ned, vilket har till följd en försämring av
skolväsendet i de bättre lottade kommunerna,
en försämring, som knappast kan uppvägas
av ’förbättringen i de mest försummade
distrikten.
I statens händer kommer skolan säkerligen
att undergå samma byråkratisering som alla
andra statens verk och inrättningar med
därav följande onödiga omgångar och kostnader.
Visst böra en del skolor med ringa
barnantal indragas och ersättas genom skolskjutsar
och inackorderingsbidrag, men detta kan ske
utan att kommunernas självbestämmande
upphäves- och utan detta våldsamma brott, på
den historiska utvecklingen. Man har här
tydligen tillgripit större våld än nöden kräver.
Mycket enklare och följdriktigare är väl att
staten övertager den kontanta delen av
lärarlönerna och beviljar distrikten bidrag med 50
proc. till alla övriga kostnader för
skolväsendet, skolhusen däri inbegripna. Härigenom
skulle det historiska sammanhanget bevaras
och kommunernas sparsamhets-intresse och
omvårdnad om skolan bibehållas, varjämte en
icke oväsentlig skatteutjämning skulle
vinnas.
’Det mest beaktansvärda i
skatteutjämningsberedningens förslag är i rågan om en
mellan-instans för skolan, ehuru också denna fråga
måste lösas på ett helt annat sätt än
beredningen tänkt sig. Att landstingen skulle
taga sig an folkskolan är orimligt. Man strävar
ju av alla krafter att frigöra dem i rån de
skolor, som de redan ha, seminarierna och
dövs-tumskolorna. Landstingen ha händerna
fulla med de uppgifter, de ha, och de äro för
övrigt icke så sammansatta, att de eller några
utlöpare Iran dem lämpa sig som instanser
för skolan.
Vill man ha en icke alltför dyrbar,
ar-bets-duglig och smidig mellaninstans bör man
inrätta en skolkretsstyrelse, omfattande länet
och bestående av en pedagogiskt utbildad
organisatör, en jurist och en i praktiskt
skolarbete förfaren person. En av dessa bör vara
jourhavande och expeditionschef samt
åtnjuta lön, de två andra anställas mot arvode
av statsmedel. Till skolkretsstyrelsens
sammanträden böra statens folkskolinspektörer i
länet och länsarkitekten kunna kallas och
där åtnjuta yttrande- och förslagsrätt; men
de böra ej deltaga i besluten.
Skolkretestyrelsen, som utses av k. m:t
eller skolöverstyrelsen, bör övertaga alla
domkapitlets och länsstyrelsens befattningar med
skolärenden. Därjämte bör den utöva ett
väsentligt inflytande på sådana frågor som
skolhusbyggnader, lärartjänsters inrättande och
indragning, lärares tillsättning och
förflyttning samt skoldistriktens indelning.
Båda kretsarna anslöt o sig* till
inledarens förslag och avgåvo yttranden i
överensstämmelse därmed.
Norra och Södra Tjusts
folkskollä-rarföreningar hade den 8 april
gemensamt möte i Gamleby för att göra
uttalanden rörande
skatteutjämningsberedningens förslag.
Folkskolinspektör E. Moberger,
Västervik, höll inledniiigsföredrag.
Talaren betonade, att förslaget innebär ett
förstatligande av folkskolan. Kravet har ej
framkommit från skolfolk. Frågan har en
ekonomisk bakgrund och har till syfte att
hjälpa hårt betungade kommuner samt
jämnare fördela kostnaden för skolväsendet.
En sådan utjämning kan vinnas, dels
genom att staten övertar det väsentligaste av
utgifterna och dels genom att större
kommunala sammanslutningar gemensamt ordna
desamma. Sjunkande nativitet och minskat
barnantal göra en volymsammandragning av
skolorganisationen på landsbygden nödvändig.
I motorismen såg hr Moberger en
synnerligen viktig faktor till hjälp åt landsbygdens
skolväsen. Barn kunna sammanföras från ett
större område m-ed hjälp av motorfordon,
varigenom goda skolformer kunna hållas och
besparingar göras. Några oöverstigliga hinder
för att staten övertar skolanläggningarna
föreligga icke. Staten bör betala det
väsentligaste av kostnaden för inventarier, materiell och
skolskjutsar. Härigenom vinnes, att särskilt
inventarierna i landebygdens skolor komme
på en högre standard, än vad nu är fallet. De,
som ej gå in för, att staten övertar
skolbyggnaderna, föreslå, att staten bidrar med t. ex.
hälften av kostnaden för dessa, men härigenom
bleve skatteut j amningen ej så fullständig.
Skolans förvaltning bleve i stort sett lika
med den nuvarande, men skoldistrikten bleve
skyldiga mottaga barn från andra distrikt.
Skolkretsstyrelser såsom mellaninstanser mel-
lan skolöverstyrelsen och distrikten äro
föreslagna, men det är ej nödvändigt, att
domkapitlen och länsstyrelserna stå vid sidan av
mellan instanserna.
Efter en livlig diskussion, vari
framhölls, att staten bör helt övertaga
lärarlönerna och betala väsentligaste
kostnaden för inventarier m. m. samt lämna
bidrag till skolbyggnader, men att dessa
fortfarande böra tillhöra kommunerna,
gjorde mötet uttalande för
folkskolväsendets förstatligande, att lärarlönerna
helt bekostas av staten (distrikten dock
obetaget att lämna extra ersättning för
t. ex. särklassundervisning), att staten
lämnar bidrag till skolbyggnader m. m.,
att mellaninstanser äro behövliga och att
den pedagogiska sakkunskapen i dessa
bör bli representerad. Dessa
mellaninstanser torde lämpligast kunna inrättas
stiftsvis.
Sveriges
[-sniåskollärariiiiie-förening*-]
{+sniåskollärariiiiie-
förening*+}
Göteborgs småskollärarinneförening
firade sitt 25-årsjubileum med supé på
Göteborgs högskolas studentkår den l
april. Vice ordföranden, fröken Elin
Johansson, hälsade de närvarande
välkomna och inbjöd humoristiskt till
omedelbart anfall på läckerheterna. Flera tal
höllos. »25-åringen» uppvaktades med
telegram av bland andra Göteborgs
skolförening genom dess ordf. och av S. S.
F. genom fröken Sigrid Bredberg. Till
hedersledamöter utnämndes fröknarna
Anna Larsson och Ebba Andersson. Den
förra var en av föreningens stiftare och
den sistnämnda har tillhört styrelsen
sedan föreningen startades. Båda ha
gjort föreningen ovärderliga tjänster.
Sång och musik utfyllde programmet,
och en med bilder belyst återblick på
föreningens arbete roade i hög grad
åskådarna. En uppvisning i bakvänd
gymnastik väckte stormande bifall.
Föreningens egna förmågor hade nedlagt
ett utomordentligt gott arbete på såväl
den versifierade som prosabetonade
historiken. Eimsmidarna hade också sörjt
för att en kryddad bordsvisa ej fattades.
Deltagarnas tacksamhet tolkades av
fröken Greta Cardell. Ordf. avtackade
de medverkande, och efter att hava
pågått en god stund inpå halvseklet
avblåstes festen.
Tidigare på dagen hade nuvarande
styrelsen tillsammans med medlemmar,
som tillhört första styrelsen, samlats på
Östra Begravningsplatsen och nedlagt
en krans på fröken Anna Lundbergs
grav. Fröken Ebba Andersson höll ett
varmhjärtat tal minnande om G. S. L.
F:s första ordförandes outtröttliga nit
och osparda möda till gagn för
småskolan och dess lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
