Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Em. Granér: Skatteutjämning och folkskola - Avgångsskrivningarna vid seminarierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 19
För att en så långrandig procedur
skall medhinnas, är det tydligt, att
lokalstyrelsen måste avge sitt förslag lång
tid före det kommande läsårets början.
I samhällen med rörlig befolkning blir
emellertid de förhandsberäkningar, som
ligger till grund för nämnda förslag,
mycket otillförlitliga, något som man
även nu har erfarenhet av. Då
folkskolan ej får avvisa några barn, är det
tydligt, att .justeringar strax före läsårets
början mången gång kunna bli
nödvändiga, men hur detta skall gå för sig
enligt beredningens förslag, är för mig en
gåta.
Beredningen framhåller, att dess
förslag åsyftar ej blott skatteutjämning
utan även en allmän omläggning av
folkskoleväsendets organisation i syfte att
ernå större koncentration. Den
rationaliseringsprocess, som här åsyftas, avser
indragning av skolor med ringa
barnantal. Genom skolskjutsar och
inackordering av avlägset boende barn skulle den
önskvärda koncentrationen vinnas,
varjämte skoldistrikt skall vara skyldigt att
utan ersättning till undervisning
mottaga barn från annat skoldistrikt. Utan
tvivel torde genom dessa anordningar en
hel del kunna uträttas för det angivna
syftet. Skada blott att beredningen ej
har någon upplysning att lämna rörande
det ekonomiska utbytet härav. Kanske
blir detta, när allt kommer omkring, ej
större, än att det uppslukas av de ökade
administrationskostnaderna.
För övrigt förtjänar denna sak att ses
och bedömas ur andra än ekonomiska
synpunkter. Skolan är ofta intimt
knuten till bygden och dess liv. Att
befolkningen slår vakt om sin skola, framgår
av de till betänkandet fogade yttranden,
som avgivits av statens
folkskolinspektörer. Vilken förändring har ej
beträffande denna sak ägt rum i den allmänna
uppfattningen under de sista 100 åren.
Biskop "Wingård visste vad han talade
om, då han i sitt avskedstal till
bondeståndet 1835 erinrade om den bristande
överensstämmelsen mellan ståndets och
den stora allmänhetens ställning till
folkundervisningsfrågan. Han kände väl
det kompakta motståndet på
kyrkostämmorna, då det gällde anstalter för
folkets undervisning. Nu däremot arbetar
man ute i socknarna och i byalagen för
att få behålla sina skolor. Naturligtvis
kan skälen härför ej alltid vara
godtagbara ur mera allmänna synpunkter.
Även de ekonomiska får lov att komma
till sin rätt, dock ej så att dessa blir de
allt bestämmande. Ty det finns även
andra synpunkter, som påkallar
uppmärksamhet. En viss varsamhet är
därför att tillråda vid den rationalisering
av skolorganisationen, som ifrågasattes.
Denna varsamhet synes mig alldeles
särskilt beaktansvärd, då fråga är om de
många små skolor, som finnes i avlägset
liggande trakter, i skogsbygderna och på
våra skärgårdsöar. Dessa skolor,
mestadels mindre folkskolor, äro i all sin
skröplighet kulturhärdar i en mera vid-
sträckt bemärkelse än den, som ligger i
deras uppgift att meddela en elementär
bildning åt bygdens barn. En
koncentration av skolorganisationen, som innebär,
att dessa ödebygdsskolor i större
utsträckning slopas, lär väl knappast
kunna ske på annat sätt, än att barnen
tages från sina hem och inackorderas
nere i samhällena. Skolskjutsar hjälper
föga, ty avstånden är för stora, och vägar
saknas på många håll. En sådan
utveckling innebär en allvarlig fara för
ödebygdsbefolkningens hela existens. Ty är
det ej alltför sannolikt, att, därest
barnen skall tillbringa sin mesta tid mellan
7 och 14 år nere i kyrkbyn, i stations-
eller industrisamhället, det band, som
binder dem vid deras avlägsna bygd, göres
mycket skört. Man har gjort försök att
skapa kolonat i ödebygden för
arbetslösa från städer och industrisamhällen.
Det har visat sig vara en hopplös sak.
Men folket, som växt upp i obygden och
från barnsben vant sig vid dess hårda
och isolerade tillvaro, har
förutsättningar för att trivas och att reda sig där.
Är det ett samhällsintresse, att folket
bevaras åt bygden, då är det också ett
samhällsintresse, att den får behålla sin
skola.
Som framgår av vad jag i det
föregående anfört, har min ståndpunkt till
beredningens förslag blivit i mycket
negativ, ändock att jag delar den däri
uttalade meningen, att mera effektiv hjälp
bör lämnas de mest skattetyngda
kommunerna. Beträffande sättet för
lösandet av den frågan tilltror jag mig
visserligen ej att lämna något recept, men
jag har ej blivit övertygad om att den
generella skatte utjämnings vägen är den
enda, som "bör prövas. Hur vore det att
överväga möjligheten av att komplettera
den med ren statshjälp till dem, som
ha den största skattetungan, i likhet med
vad som redan nu sker. Jag skulle
sålunda anse önskvärt, att staten övertoge
hela läraravlöningen, inklusive
ersättningen för bostad och bränsle.
Vidare att ett lämpligt avpassat
utjämningsbidrag utbetalas till
skoldistrikten, så som fallet varit sedan
budgetåret 1930-1931. Detta skulle ersätta det
särskilda bidrag, som beredningen
föreslår till undervisningsmateriell och
inventarier. Däremot synes mig
olägenheterna med att staten övertager
byggnads-och underhållsskyldigheten av
skolfas-tigheterna så stora, att jag som allmän
regel finner, att förslaget därom bör
avstyrkas. De mest skattetyngda
kommunerna bör dock erhålla hjälp med dessa
utgifter efter en i förhållande till
skattetrycket progressivt beräknad skala.
En överarbetning av beredningens
förslag synes vara att tillråda. Därvid
torde det måhända visa sig möjligt att
undslippa det mesta av den
byråkratiska bråte, som i sig själv dyrbar kommer
att göra förvaltningsapparaten ganska
tungrodd.
Em. Granér.
Avgångsskrivningarna vid
seminarierna.
Följande ämnen har vid
nedannämn-da seminarier givits för
avgångsskrivningarna till folkskollärarexamen:
Vid folkskoleseminariet i Umeå.
Svensk uppsats:
1. Den moderna människan inför påskens
budskap. 2. Johan Olof Wallin, en
förgrundsfigur i svenskt kyrkoliv. 3. Tegnérs
personlighet. 4. Sveriges utrikespolitik under Oskar
1. 5. Huru Japan blev en stormakt. 6.
Blåsinstrumenten ur akustisk synpunkt. 7. Vilka
skyddsmedel äga vi mot de sjukdomsalstrande
bakterierna? 8. Myntväsendet, dess uppkomst
och utveckling. 9. Den svenska folkskolan av
i dag. Tankar och synpunkter! 10. Demokrati
och diktatur. 11. Den unisona sången i vårt
land.
Pedagogisk uppsats:
1. Tankar om lärarkallet. 2. Skolbiblioteket
som hjälpmedel vid modern undervisning. 3.
Det förebildliga i Jesu
undervisningsförfarande. 4. Guds väg till oss i Kristus. 2 iKor. 5:18-
21. Lektion i högre avdelningen. 5. Huru kan
läraren låta modersmålsämnets olika grenar
stödja varandra? 6. Mätning och beräkning av
trianglar. Plan för en lektionsserie i klass 5.
7. Framställning och användning av
kartprofiler. 8. Plan för undervisningen i övre
avdelningen om växternas näringsupptagande
jämte förslag till lämpliga experiment och
arbets-övningar. 9. Med vilka medel kan läraren
stimulera barnens intresse för historien? 10.
Fantasi- och minnesteckning i folkskolans
olika klasser. 11. Om inlärandet av takt och rytm
vid sångundervisningen i småskolan. 12. Lek
och idrott som komplement till gymnastiken.
Vid folkskoleseminariet i Kalmar.
Svensk uppsats:
1. Problemet religion och moral hos Luther.
2. Utländskt inflytande på vår litteratur
under 1800-talet. 3. De viktigaste territoriella
förändringarna genom världskriget. 4.
Djurens regelbundna vandringar och långfärder.
5. Hur bekämpa arbetslösheten? Ett
diskussionsinlägg. 6. Barnet och skolkursen. 7.
Förslag till förbättrad folkskollärarutbildning. 8.
Ungdomen och folkbildningsarbetet. 9.
Friheten som kulturfaktor. 10. Mitt starkaste
minne. 11. Hembygdens lov.
Pedagogisk uppsats:
1. Från påsk till pingst - utkast till en
serie lektioner om den kristna trons
genombrott hos lärjungarna. 2.
Modersmålsundervisningens mål. 3. Medljudstecknens enkel- och
dubbelskrivning, Lektioner i klass 3. 4. Hur
åstadkomma effektiv övning i mekanisk
räkning? 5. Hur många procent? En serie
lektioner i klass 6. 6. I vilka avseenden kan
lärokursen i historia reduceras? 7. Några lämpliga
elevförsök till kapitlet syror och baser. 8.
Varför måste hembygdsundervisningen
förbindas med arbetsövningar? 9. Tre dagövningar
frilu’ftsgymnastik i en B2-skola. 10.
Skolträdgårdens betydelse för olika läroämnen. 11.
Hur fostra de unga till god medborgaranda?
12. Det manuella arbetets betydelse för barnets
utveckling. 13. Skoldisciplin förr och nu. 14.
Den individuella undervisningens fördelar och
nackdelar.
Fel i distributionen
(om något nummer uteblir e. d.) skall
anmälas å posten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
