Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 19. (2680) 10 maj 1933 - Skolan på klostermurarna invigd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 19
SVENSK LÄRARETIDNING
Skolan på klostermurarna invigd.
I nr 6 lämnades en redogörelse över
Storkyrkoförsamlingens i Stockholm nya
folkskola. Denna blev den 28 april
högtidligt invigd vid en festlighet, som
anordnats av lärarkollegiet. Bland de
inbjudna märktes pastor primärius, dr
Widner, borgarrådet Oscar Larsson,
folkskolinspektörerna dr Nordlund,
Stål-felt och Ramsjö samt ett flertal
ledamöter av folkskoledirektionen och
församlingens kyrko- och skolråd.
Man samlades i den stora, för dagen
festligt smyckade gymnastiksalen, som
med sina väldiga fönster vetter mot
svartbrödernas forna klostergård. Efter
musik av skolans musikkår under
ledning av musikdirektör P. Grundström
utförde en kör av skolans elever under
sånglärarinnan, fröken Annie
Peterssons ledning nedanstående vackra
kantat, författad till invigningen av
lärarinnan vid skolan fröken Milly
Jungmar-ker med musik av musikdirektör David)
Wikander. Kantaten väckte
utomordentligt livligt bifall.
Överlärare J. Nilsson redogjorde
därefter för skolans byggnadshistoria.
Redan på iemtonhundratalet fanns det en
skollokalfråga i den nuvarande »Gamla stan».
En skola, som då var förlagd till
Riddarholmen, måste flytta in i ett hus i stadens
centrum för att en herreman skulle få huset på
Riddarholmen. Ett egendomligt
sammanträffande är, att huset, som skolan då flyttade in
i, var beläget på tomten .Själagårdsgatan 6, dit
församlingens folkskola varit förlagd från 1847
t. o. m. höstterminen 1932.
Under de senaste 30 åren har frågan om
anskaffande av tidsenliga lokaler för folkskolan
i Storkyrkoförsamlingen tid efter annan varit
uppe. Inom församlingen har det naturligtvis
varit ett mycket starkt intresse för att få de
gamla otjänliga skolhusen ersatta av ett nytt
modernt med en för sol och luft öppen
skolgård. Bland dem, som arbetat för frågans
lösning, kan nämnas Fridtjuv Berg, som var
lärare inom församlingen.
På grund av Stockholms hastiga utveckling,
som nödvändiggjorde nya skolhus i
ytterområdena, samt på grund av svårigheterna att
komma tillrätta med eni så pass stor
byggnadsfråga inom den trånga »Gamla stan»
med dess många minnen från gångna tider,
har byggnadsfrågans lösning fördröjts ända
till i mars 1931, då Stockholms
stadsfullmäktige beslöto, att det nu färdiga skolhuset
skulle uppföras.
Tal. framförde därefter barnens och
lärarkårens tack till de myndigheter och
enskilda, som medverkat till att »Staden
inom broarna» nu har »Stockholms
vackraste folkskola».
Borgarrådet Oscar Larsson, som
därefter tog till orda, uttalade i ett kort och
kärnfullt yttrande sin glädje .över att
denna skolfråga blivit löst på ett så
tillfredsställande sätt. Han hoppades, att
lärare och elever skulle trivas, och att
den ungdom, som skulle nyttja dessa
goda lokaler, skulle fostras till tänkande,
omdömesgilla och ansvarskännande
medborgare, till heder för skolan och vårt
gamla kultursamhälle. Med dessa ord
förklarade tal. skolbyggnaden invigd för
sitt ändamål.
Därefter utförde skolans sångkör ett
musikprogram, varvid den högtidliga
festen slöt med Stenhammars Sverige.
Efter invigningen företogo de
närvarande en rundvandring genom skolan.
Alla torde ha varit ense därom att
byggnadens arkitekt, intendenten Ärland
Noreen på ett mycket lyckligt sätt löst den
svåra uppgiften att med varandra för-
Överlärare John Nilsson.
ena fyra från olika århundraden
stammande byggnader till en för
skoländamål lämpad enhet.
Kantat vid Storkyrkans folkskolas
invigning.
HÖGTIDSDAGEN.
Det är fest, det är fest, hissa flaggan i topp!
Dina portar på vidaste gavel slå opp,
ty den dröm, som vi drömde om solsken och
ljus,
blivit verklighet här i vårt eget hus.
Ett »Välkommen» oss möter utur varje vrå.
Allt har former och färg, som vi väl förstå.
Ej en skola vi fått i stelhet och prakt
men ett hem, där det bästa blott om oss slår
vakt.
Som ett eko ifrån fordom
susar utur helig grund:
»Lika hårt som klostret band oss
är du fri i nuets stund.
Lika tung som förr var stigen
fram mot kunskaps stjärna klar,
banar man med ömma händer
vägen, du att vandra liar.
Höga murar skymde sikten
ut mot liv och ljus och söl.
Ni kan gå, varthän er lyster,
söderut och upp mot pol.
Men i all er karska trängtan
glömma ni, att kring er se,
att - som vi i mörka cellen -
liv och längtan mening ge.»
Vi vill kämpa som ni, vi vill vinna vårt
mål.
Vi vill härda båd’ själ och kropp stark som
stål.
Vi vill vörda, vad ädelt är och stort.
Vi vill lämna i arv det bästa vi gjort.
I MUNKARNAS ÖRTAGÄRD.
I klostret där ligger så däjlig en gård
med rosor och ljuveliga blader.
Fra Angelo har den allt uti sin vård.
Krist’ låte de plantorna spira!
Med kärliga händer han ansar sin skatt
av rosor och ljuveliga blader
i sommarens sol och i daggig natt.
Krist’ låte de plantorna spira!
Han beder en bön var morgon och kväll
bland rosor och ljuveliga blader:
»När hän jag skall fara, Du göre mig säll
O, Kriste, låt plantorna spira.
O, låt dem frodas och skänk evigt liv
åt rosor och ljuveliga blader!
Mitt fattiga hjärta till jordmån dem giv!
Krist’ låte de plantorna spira.»
. I munkarnas örtagård växa alltse’n
tre rosor bland ljuveliga blader:
En oskuldens blomma, en lilja så ren.
O, Kriste, låt rosorna spira!
Den andra är röd som ditt hjärteblod.
Den lyser bland ljuveliga blader.
Den talar om kärlek och kraft och mod.
O, Kriste, låt rosorna spira!
Den tredje är blå som en vår-fantasi,
som lågar ur rosor och blader.
Den ger livet dess doft och poesi.
O, Kriste, låt rosorna spira!
I barnens sinnen, Du lagt dem ned
som rosor och ljuveliga blader.
De vuxit sig starka, led för led.
Krist’ låte de plantorna spira.
FRÄMLINGEN OCH DEN LILLA
SKOLFLICKAN.
Främlingen:
Vad är detta för ett hus
kanske, liten, du kan säga?
Ganska konstigt ser det ut.
Vem kan sådan byggning äga?
Skolflickan:
Menar du det huset där,
grönt och gult och skärt tillika ?
Det vår nya skola är,
byggd för fattiga och rika.
Främlingen:
Aldrig har jag maken hört!
Är det modet nu för tiden?
Förr var skolan grå och ful
och ej heller gärna liden.
Skolflickan:
Fröken sagt, vår skola är
vackrast ibland skolor alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
