Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. (2682) 24 maj 1933 - Centralstyrelsen och skatteutjämningsberedningens förslag - Stockholmstraktens lärarmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
S V E N S K L Ä R A R E T I D N I N G
481
ningens förslag i mellaninstansfrågan,
innebär detta sålunda icke att
föreningen finner den nuvarande ordningen
lämplig. Men föreningen har ansett, dels
att de föreslagna skolkretsstyrelserna, då
de skulle tillsättas vid sidan av
länsstyrelser och domkapitel, icke innebure en
administrativt tillfredsställande lösning
av mellaninstansproblemet, dels att
dessa skolkretsstyrelser borde erhålla en
annan sammansättning, än den
beredningen ifrågasatt.
Lärarvalen bör reformeras.
Om skolkretsstyrelser upprättas, bör
åt dessa anförtros uppgifter, som nu
tillkommer domkapitel och länsstyrelser.
Ävenledes borde garantier skapas för
att i skolkretsstyrelsen den pedagogiska
sakkunskapen tillförsäkras vederbörligt
inflytande, helst som centralstyrelsen
anser det lämpligt, att förslag till
ordinarie lärartjänster upprättas av
mel-laninstansen och ej av den lokala
skolstyrelsen. Att anförtro valet av
skol-kretsstyrelserna åt landstingen, vilka
hittills endast i undantagsfall haft att
syssla med folkskolproblem och som ej
heller haft eller förutsättas komma att
få några utgifter för folkskolan, synes
varken motiverat eller lämpligt.
Centralstyrelsen ger uttryck åt den
uppfattningen, att en särskild,
förutsättningslös utredning bör föregå ett
statsmakternas ställningstagande till det
betydelsefulla mellaninstansproblemet.
Statligt inflytande i skolstyrelserna.
Vid övertagandet av kommunernas
huvudsakliga kostnader för
folkundervisningen tänker sig beredningen, att ett
förstärkt inflytande skulle lämnas åt
de centrala statliga skolmyndigheterna.
Den lokala skolstyrelsen skulle däremot
ha kvar sin nuvarande organisation
samt oförändrad befogenhet gentemot
lärarna. Centralstyrelsen vill i detta
sammanhang framhålla, att genom
folkskolans sekularisering och pastors
från-trädande av det självskrivna
ordförandeskapet det viktiga valet av
ordförande ordnats på ett sätt, som i
åtskilliga fall icke varit till skolans bästa.
Härav måste skolan komma att lida
och dess lugna utveckling äventyras.
Detta har på många håll inom
folkskolans lärarkår föranlett önskemål om
ändrade grunder för ordförandeval i
folkskolestyrelserna. Centralstyrelsen
har med hänsyn härtill i detta
sammanhang velat hos k. m :t framföra detta.
I)et synes möjligen böra övervägas,
huruvida icke ordföranden i den lokala
skolstyrelsen antingen skulle kunna
utses av statsmyndighet eller
ordförandevalet fpr godkännande underställas
någon folkskolans mellaninstans.
Lärarkårens representation bör stärkas.
Centralstyrelsen anser sig i samband
härmed böra framföra som önskemål,
att kårens representation utökas och att
Stockholmstraktens
lärarmöte.
Lördagen den 13 maj hölls å Skansen
stockholmstraktens första gemensamma
lärarmöte under överväldigande
anslutning. Bortemot 600 lärare och
lärarinnor hade mött upp, och det är icke med
orätt mötet betecknats som en stor succé.
Utrymmet blev helt visst ganska knappt,
men stämningen var den bästa.
Kl. 10 hölls gudstjänst i Seglora
kyrka med predikan av pastor primarius
N. Widner, som talade om lärarkallets
höghet och ansvar. Därefter samlades
man å Högloftet, där förhandlingarna
öppnades av kantor Konrad Hansson,
Norrviken, som också valdes till
ordförande. Vice ordf. blevo överlärare Alb.
Karlsson, Gustavsberg, och
folkskollärare J. Martiin, Spånga. Till sekr. valdes
folkskollärare N. Göransson, Tureberg.
Som pressreferent och biträdande
sekreterare tjänstgjorde överlärare Stellan
Orrgård, Stocksund.
Första föredraget hölls av
folkskolinspektören dr H. Haage, som talade om
Lärarkallet ur arbets- och
hälsosynpunkt.
Varav kommer det sig, frågade tal., att den
ene läraren finner sig så, väl till rätta i sitt
arbete, under det att den andre känner sig
isolerad och olycklig i utövandet av sin
gärning? Lärarens öde beror i icke ringa grad
på följande tre huvudfrågor: 1. Lärarens
förhållande till samhället. Han är ju en
allmänhetens tjänare, som alltid sitter mer eller
representanterna i skolstyrelsen
tiller-kännes rösträtt och samma befogenhet
som de kommunalvalda ledamöterna.
Ny utredning bör föregå ett
principbeslut.
I vissa avseenden är beredningens
förslag svårt att överblicka.
Beredningen åsyftar icke endast skatteutjämning
utan även en sådan allmän omläggning
av folkskoleväsendet, att detta erhåller en
ökad koncentration. Beredningen yttrar
därvid, att det »lärer överhuvud taget
icke vara möjligt att angiva något
schema, efter vilket en dylik omläggning
av skolväsendet i allmänhet skulle
kunna genomföras». Emellertid måste det
dock anses berättigat och väl även vara
ett realiserbart önskemål, att
statsmakterna icke ansluta sig till en princip,
förrän utredning är verkställd om hur
denna princips förverkligande skulle
komma att gestalta sig.
Då de av centralstyrelsen ovan
påtalade förslagen berör vitala delar av
skatteutjämningsberedningens
betänkande och då dettas genomförande i
oförändrat skick enligt centralstyrelsens
uppfattning skulle äventyra den
svenska folkskolans utveckling, hemställes,
att k. m:t måtte låta verkställa en
genomgripande omarbetning av
beredningens förslag, innan detta förelägges
riksdagen, samt att därvid hänsyn tages till
vad centralstyrelsen ovan anfört.
mindre i glashus, varför han lätt blir utsatt
för kritik. Bland föräldrarna finnas olika
upp-f ost ringsideal, och det är lärarens svåra
uppgift att söka förstå föräldrarnas synpunkter
- utan att därför pruta av på sina egna
ideal. På detta beror ej sällan, om läraren
skall förföljas av trakasserier eller skall vinna
gott samförstånd. Skolans värld är en
begränsad sfär, där läraren är envåldshärskare,
varför faran för isolering är påtaglig. Läraren
behöver leva i kontakt med yttervärlden, om
han skall komma i rätt förhållande till
samhället. De fordringar på läraren, som utifrån
ställas på honom såsom människa, äro icke
enbart till skada. De kunna tvärtom sä/gas ha
bidragit till .att den svenska
folkskollärarkå-ren vunnit ett så utomordentligt gott
anseende.
2. Som andra huvudproblem satte tal.
lärarens ställning till barnen. Förhållandet
mellan barn och lärare kan närmast jämföras
med det, som plägar råda mellan barn och
föräldrar. Lär sig läraren att förstå barnen
och leva sig in i deras känslo- och tankevärld,
söker han hämma sin lust att mästra och
vinner i stället en positiv inställning till sin
uppgift, och inser han dessutom, att
mång-syssleri är en fara men att ett hobby är ett
andligt livsvillkor - då når han det goda
förhållande till sina elever, som kallet kräver.
3. Organiserandet av aibetet är vidare en
viktig faktor. Den nervtrötthet, som stundom
spåras hos lärare, kan någon gång härledas ur
ängslan över en kritiskt inställd kontroll över
vederbörandes lärarförmåga. Det är därför av
vikt, att uppskattning av en lärares
p-resta-tion lägges mera på objektiva grunder, än på
bedömande av en viss lektion o. dyl. Läraren
bör sträva efter att så organisera sitt arbete,
att det har samma rö och jämvikt över sig
som om det sträckte sig över hela året. Det är
inte likgiltigt för skolan, hur det är ställt
med lärarnas psykiska och fysiska hälsa. En
frisk, varmhjärtad, harmonisk och glad
lärare är en stor tillgång för en skola.
Stockholmstraktens lärarmötes
upp-gift och geografiska omfattning var
ämnet för en diskussion, som inleddes av
överlärare P. Bendelin, Tureberg. Sedan
frågan varit föremål för livlig
överläggning, tillsattes en kommitté med upp-*
gift att utarbeta förslag till
mötesuttalande. Den av mötet antagna resolutio*
nen fick följande lydelse:
Utan att nu vilja taga ställning till frågan
om bildande av ett ’Stockholms länsförbund
inom S. A. F., vill mötet uttala sig för att
Stockholmstraktens lärarmöten stå öppna för
envar lärare och lärarinna inom folkskolan
och att inbjudan till mötena (huvudsakligen
genom annonser i lärarpressen) utgår till
lärarpersonalen inom Stockholms län samt till
närbelägna skoldistrikt i annat län, /a rif rån
mötesdeltagare kunna väntas,
Mötenas huvudsyfte är att behandla frågor,
som i första hand kunna vara av inträsse för
stockholmstraktens lärare. Mötena
ekonomuse-ras t. v. genom mötesavgifterna.
Vid varje möte väljes en styrelse om
förslagsvis 12 personer, representerande så vitt
möjligt skilda delar av stockholmstrakten med
upipgift att uppgöra program för
nästföljande möte samt att i allmänhet ’följa och utreda
frågor, som äro av betydelse för områdets
skolor och lärarkårer. I den mån så anses
lämpligt, må styrelsen inom sig utse arbetsutskott
och kommittéer samt med sig adjungera
sakkunniga för utredning av viktigare
skolfrågor.
Efter kaffepaus sjöng en
manskvartett en del sånger, varefter
förhandlingarna fortsatte med föredrag av
seminarielärare L. G. Sjöholm om Hur man
grundlägger välläsning. Tal. betonade
värdet av att lägga undervisningen sä,
att barnen kunna arbeta själva. Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
