Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. (2682) 24 maj 1933 - Stockholmstraktens lärarmöte - Statskontoret om den provisoriska avlöningsförbättringen - Sveriges skolungdoms Gymnastik och Idrottsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 21
tidigt kan individuellt arbetssätt
införas i skolan. Den tysta läsningen föregår
i regel högläsningen. Man måste ge akt
på de missuppfattningar, som kunna
uppstå vid den tysta läsningen, varför
omgsorgsfull kontroll är önskvärd. Tal.
gick så in på frågan om grundläggande
av de finare skiftningarna i läsning av
en text och gav några exempel på hur
tonfallet måste bildas efter det levande
livet i barnens värld.
Det blev för mötesdeltagarna en
särskild högtidsstund att leva med i hr
Sjöholms andra föreläsning, om
»kristendomsundervisningen i småskolan».
Sedan tal. med exempel dels från Stanley
Halls berömda undersökningar, dels ur
egen rik erfarenhet visat, hur oklara
föreställningar om andliga begrepp barn
ha, opponerade han sig mot
undervisningsplanens rekommendation av
gammaltestamentliga berättelser på tidigt
stadium. Det religiösa innehållet kan
lämpligen grupperas kring
undervisningsenheter, som kunna stå i
kristendomsundervisningens mittpunkt vecka
efter vecka. Som sådana enheter
nämnde tal. »Vår gode Fader», »Den goda
blicken» och »Jesu barndom». Enligt
äldre arbetssätt fingo barnen lösa en
pålagd uppgift. Nu skola barnen själva
skapa. Genom sina frågor skapa
småttingarna ofta de problem, varmed
läraren har att syssla. Det är också av
största betydelse, vilket intryck barnet får av
en situation eller en berättelse första
gången de få lyssna till den.
Sedan inspektör Gunnar Nilsson
demonstrerat en intressant utställning av
träslöjd och redogjort för den moderna
skolslöjdens upprinnelse och utveckling
och därvid bl. a. erinrat om att det var
rektor ’Gunnar Eli i Växjö, som först på
allvar förde fram önskvärdheten av
ytbehandling i träslöjden, följde föredrag
av förste gymnastikkonsulenten A. Berg
v. Linde över ämnet: Hur en skolans
lek och idrottsdag bör ordnas. Därunder
demonstrerades en del nyare
gymnastikredskap och lekmateriell.
Överlärare N. Helger talade om En
skolans dag. Det var icke en dag i
likhet med »mors dag» eller
»sparsamhetens dag» tal. ville se genomförd.
Skolans dag skulle helt ha lokal karaktär.
Alla skolor i orten skulle gemensamt
inbjuda samhällets alla invånare till en
slags folkfest, där skolan skulle vara
det samlande gemensamma. Helt visst
skulle en sådan skolans dag, sade tal., i
hög grad bidraga till att göra skolan till
en hela samhällets angelägenhet, en sak
som alla böra intressera sig för.
Mötet beslöt att även nästa år hålla
möte.
Till medlemmar i styrelsen valdes:
kantor Konrad Hansson
(samankallan-de), folkskollärare Nils Göransson,
Sollentuna, folkskollärare O. Wellinder,
Lidingö, fröken Ingrid Odelius, Tullinge,
överlärare Stellan Orrgård, Stocksund,
folkskollärare Josef Martiin, Spånga,
fröken Aina Hedman, Lidingö, fru Sig-
Statskontoret om den provisoriska
avlöningsförbättringen.
Statsutskottet hade till statskontoret
för yttrande remitterat hr E. Wagnssons
motion om viss ändring i bestämmelserna
om provisorisk avlöningsförbättring åt
folkskollärare. Statskontorets yttrande
är av följande innehåll:
Sedan k. m:t anbefallt kungl,
statskontoret att till riksdagens statsutskott inkomma
med yttrande Över en inom företa kammaren
av herr R. Wagnsson avgiven motion, nr 171,
om viss ändring av bestämmelserna om
provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid
folk- och småskolor samt högre folkskolor,
får statskontoret anföra följande.
Ämbetsverket vill till en början erinra, att
riksdagen i samband med beslutet om
införande av ifrågavarande löneförmån
(riksdagens skrivelse 265/1929) framhållit de
svårigheter, som kunde uppstå för skoldistrikten att
anskaffa kompetenta lärarkrafter för
fortsättnings- eller ersättningsskola, då det vore
beroende av lärares gottfinnande, om han
skulle åtaga sig undervisning i nämnda
skolformer. Enligt vad riksdagen hade sig
bekant, hade också i några fall sådana
svårigheter yppats till följd av att vederbörande
folkskollärare vägrat att mot vanlig ersättning
bestrida undervisning i fortsättningsskolan.
Det syntes därför riksdagen vara anledning
att vid denna avlöningsförbättring fästa
såsom villkor en utsträckning av
undervisningsskyldigheten till att omfatta även
fortsättnings- och ersättningsskola.
I betraktande av vad sålunda förekommit,
synes det knappast vara lämpligt att nu helt
borttaga förenämnda villkor, i all synnerhet
som k. m:t för årets riksdag framlagt förslag
om viss nedsättning av arvodena för
undervisning i fortsättningsskolorna.
Däremot måste statskontoret av vad
motionären anfört finna, att nu gällande
bestämmelser kan tillämpas på sådant sätt, att
avsevärda orättvisor uppstå för
lärarpersonalen. Även om det torde få antagas, att det
blott undantagsvis förekommit sådana fall som
de i motionen omförmälda, anser sig
statskontoret böra biträda motionärens hemställan om
viss ändring av bestämmelserna i fråga.
Sålunda vill statskontoret helt instämma i
motionärens förslag därutinnan, att
ovanberörda undervisningsskyldighet i
fortsättningsskola endast skall ifrågakomma, då
undervisningen i dylik skola icke är anordnad
jämnsides med lärarens undervisning i folkskolan,
samt då lärares tjänstgöring vid
fortsättningsskola, pågående under lärarens ferier vid
folkskolan, komme att omfatta minst 20 timmar i
veckan.
Vad därefter beträffar motionärens förslag,
att berörda skyldighet allenast skulle
ifrågakomma, då fortsättningsskolan vore förlagd
till den ort, där läraren eljest hade sin bostad
eller verksamhet, förefaller det visserligen
kunna vara obilligt att i vidsträckta
skoldistrikt kräva dylik undervisning inom skola,
belägen på ett avsevärt avstånd från lärarens
ordinarie tjänstgörings- eller bostadsort. Å
ne Strömvall, Nacka, fröken Margit
Fos-selius, Huddinge, folkskollärare G.
Lagerkvist, Sundbyberg, folkskollärare
Joh. Back, Eåsunda, och kantor O.
Ljungkvist, Estuna.
Efter förhandlingarnas slut avåts
gemensam middag å Högloftet, varvid ett
antal festliga orationer exekverades och
solosång och kvartetter avlöste varandra
i skön omväxling. Dagen hade varit 7
allo god.
andra sidan torde bland annat i betraktande
av nuvarande kommunikationsmöjligheter
motionärens förslag innefatta en alltför snäv
begränsning av det område, inom vilket
undervisning i fortsättningsskola skulle åläggas
ifrågavarande lärare.
Enligt statskontorets mening kunna
knappast några allmängiltiga gränser uppdragas i
förevarande hänseende, utan avgörandet
rörande nu omhandlade skyldigihet måste nog
träffas efter omständigheterna i varje
särskilt fall, där tvekan uppstått, huruvida
ifrågavarande undervisningsskyldighet skall
kunna anses åvila vederbörande lärare. En dylik
prövning synes kunna anförtros antingen åt
skolöverstyrelsen eller också åt vederbörande
folkskoleinspektör. I sistnämnda fall torde
närmare direktiv böra utfärdas rörande de
riktlinjer, efter vilka inspektören bör träffa
sina avgöranden.
Vad slutligen angår förslaget, att avdrag
å lärares avlöningsförbättring på grund av
vägran att undervisa i fortsättningsskola
allenast skulle avse den tid, under vilken
undervisningen i fortsättningskolan påginge, vill
statskontoret framhålla, att genom införandet
av en sådan bestämmelse syftet med
förenämnda villkor praktiskt taget skulle förfelas.
Därest undervisningen i fortsättningsskolan är
koncentrerad till 6 veckor, skulle vederbörande
genom sin vägran att åtaga sig undervisning
i nämnda skola allenast gå miste om ett
relativt så obetydligt belopp som ungefär 36
kronor för manlig lärare och 30 kronor för
kvinnlig. Statskontoret finner sig därför icke kunna
biträda motionärens nu nämnda förslag.
Sveriges skolungdoms
Gymnastik och Idrottsförbund
har i dagarna utsänt injudan till
lagtävlingar i allmän idrott för landets skolor.
Följande bestämmelser gälla för
tävlingarna :
.Skolorna indelas i följande grupper, vilka
tvävla var för sig: A. Gossar. 1)
Folkskoleseminarier; 2) högre allmänna läroverk och
därmed jämställda skolor; 3) realskolor,
kommunala mellanskolor och därmed jämställda
skolor; 4) folkskolor. B. Flickor: 5)
Folkskoleseminarier och högre flickskolor (S-klass,
flickskolor och skolor med
studentexamensrätt) ; 6) realskolor, kommunala mellanskolor
och därmed jämställda skolor; 7) folkskolor.
De olika grupperna uppdelas dessutom i
klasser, beroende på skolornas elevantal. Varje
skola äger rätt att deltaga med obegränsat
antal elever, men räknas endast de tio bästas
resultat. Tävlingsgrenarna äro: för grupp l,
löpning 100 m., längdhopp och ’kulstötning,
bästa hand, seniorkula; för grupperna 2 och 3,
löpning 100 m., längdhopp och kulstötning,
bästa hand, juniorkula, vikt 5,5 kg.; för grupp
4, löpning 60 m., längdhopp och kast med
slungboll, vikt l kg., bästa hand; för
grupperna 5-7, löpning 60 m., längdhopp och
kast med slungboll, vikt 0,7 kg., bästa hand.
Tävlingarna få äga rum på hemorten eller å
annan självvald plats under tiden 15 maj-l
oktober. Anmälan av lag, åtföljd av 2 kr. i
anmälningsavgift, skall vara insänd till
förbundet fore den l juni.
De skolor, som icke ha fått inbjudningar,
kunna rekvirera sådana med utförliga
tävlingsbestämmelser från Skolidrottsförbundet,
’Strömsborg, Stockholm. Telefon 113090.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
