Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. (2685) 14 juni 1933 - Principiella synpunkter beträffande folkskoleväsendets ställning till stat och kommun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 24
författningsbestämmelser,, som skulle
kunna skapa de för en önskvärd
koncentration av folkskoleväsendet
erforderliga förutsättningarna. Vilken väg
man än skulle komma att gå i fråga om
statens övertagande i större
utsträckning av folkskolutgifterna, bör enligt
överstyrelsens mening förevarande
spörsmål göras till föremål för fortsatt
utredning.
I samband med sina uttalanden
angående koncentrationen framhåller
beredningen, att vid ett godkännande av
dess förslag utan dröjsmål borde
verkställas en hela landet omfattande
inventering av den nuvarande
skolorganisationen och en undersökning, i vad mån
densamma borde kunna förenklas och
besparingar vinnas. En fullständig plan,
om ock i allmänna drag, borde sålunda
kunna upprättas, så att framdeles inga
andra skolor inrättades eller byggnader
uppfördes än sådana, som vore lämpade .
att ingå såsom ett led i organisationen.
Överstyrelsen finner detta förslag
synnerligen beaktansvärt. Visserligen
torde vissa svårigheter möta för att
beträffande folkskoleväsendets
organisation inom landet få till stånd en plan,
som kunde bliva någorlunda
tillförlitlig. Folkskolans lokala organisation är
givetvis beroende av antalet barn i
skolåldern inom det område, för vilket en
skola är avsedd. Med ledning av
födelsetalen kan tvivelsutan vissa
någorlunda tillförlitliga beräkningar göras.
Antalet skolbarn beror dock icke blott
på antalet födda inom området,
avgörande i detta hänseende är också
ändringar i folkmängden på grund av
in-och utflyttning, men dessa
förändringars storlek kunna uppenbarligen icke i
förväg beräknas. Nedläggande av en
större industri å en ort kan föranleda
en stark utflyttning och därmed en
väsentlig nedgång i skolbarnens antal;
tillskapande av nya arbetstillfällen kan å
andra sidan förorsaka en omfattande
inflyttning med en motsvarande ökning
av barnantalet och ett ökat behov av
skolor. Men även om man måste räkna
med dylika svårigheter, bör dock en på
grundval av en hela landet omfattande
inventering och undersökning uppgjord
plan av den art, som beredningen
förordar, kunna bli av synnerlig betydelse
för åvägabringande av en ur både
organisatorisk och ekonomisk synpunkt
ändamålsenlig anordning av vårt
folkskoleväsen. Vilken ställning
statsmakterna än kommer att intaga till
beredningens förslag, synes därför enligt
överstyrelsens mening en dylik
inventering och undersökning och en därpå
grundad plan under alla
omständigheter böra komma till stånd.
Skoldistriktsindelningen.
I sammanhang med frågan om
folkskoleväsendets koncentration anför
överstyrelsen några principiella synpunkter
även angående skoldistriktsindelningen.
Skoldistriktsindelningen överensstäm-
mer i regel med den kommunala
indelningen i övrigt, ibland sammanfaller
skoldistriktet med den kyrkliga, ibland
med den borgerliga kommunen. Den
historiska utveckling, som ligger bakom
vår sockenindelning, har haft till följd,
att skoldistrikten till omfattning är
mycket olika i landets skilda delar. I
vissa landskap, såsom Gotland, Skåne
och Västergötland, är skoldistrikten
ofta mycket små, under det att de i rikets
nordligare delar kan haya en
betydande utsträckning. Det skulle
säkerligen ur f lera synpunkter vara till fördel,
om större överensstämmelse beträffande
storleken rådde mellan skoldistrikten.
Beredningen har också allvarligt
övervägt denna fråga. Om små skoldistrikt
sloges samman, skulle i viss
utsträckning en kommunal skatteutjämning
åstadkommas j och bättre
förutsättningar för en ändamålsenlig
skolorganisation skulle vinnas. Beredningen har
emellertid vid sina undersökningar
funnit, att inom de nuvarande
skoldistrikten i regel finnes stark motvilja mot en
dylik sammanslagning. Då därtill
kommer, att skatteutjämningseffekten
genom en sådan sammanslagning skulle
bliva jämförelsevis begränsad, har
beredningen avstått från att föreslå
någon förändring i den nuvarande
skoldistriktsindelningen.
Även överstyrelsen har vid sin
handläggning av ärenden avseende
förändringar i skoldistriktsindelningen funnit
flera bevis på ovillighet mot sådana
förändringar inom kommunerna. Särskilt
har detta gällt sammanslagning av
kommuner eller delar av kommuner med
andra skoldistrikt. Även om
ekonomiska och andra aktuella synpunkter här
spelat in, så har dock särskilt den
historiska traditionen varit avgörande.
Emellertid har även från en eller
annan kommun framkommit önskemål om
ändrad skoldistriktsindelning. Dessa
har huvudsakligen gått ut på att två
kommuner, som förut varit förenade till
ett skoldistrikt, borde åtskiljas och bilda
var sitt skoldistrikt. I vissa fall har
ekonomiska synpunkter varit de mest
avgörande. B etta har gällt, då
exempelvis en köping med starkare
ekonomisk, bärkraft velat i skolhänseende
skiljas från den övriga, huvudsakligen av
jordbrukarbefolkning bebodda delen av
en församling. I andra fall har små
kommuner, vilkas inbyggare ansett sig
icke kunna göra sin mening gällande
vid de gemensamma kommunala
besluten och därför förmenat sig finna sitt
speciella skolväsen försummat, velat
bilda eget skoldistrikt för att kunna
taga skolväsendet i egna händer. Dessa
två senast nämnda synpunkter skulle
uppenbarligen i det väsentliga förlora
sin motivering, därest beredningens
förslag bleve genomfört. På grund av
kostnadernas överflyttande på staten skulle
skolutgifterna ej längre spela så stor
roll i den kommunala budgeten, och om
staten genom sina myndigheter skulle
bestämma den lokåla
folkskolorganisationen, skulle givetvis denna finna det
angeläget, att varje ort finge ett så
ändamålsenligt skolväsen, som
omständigheterna kunde medgiva.
Till utgångspunkt för en
undersökning i detta hänseende vill
överstyrelsen taga vissa av de ovan berörda
exempel, som återfinnes i bil. 5 till
betänkandet. I sex av dessa exempel, två
från Gotlands och fyra från Skaraborgs
län, har beredningen velat visa,
hurusom två eller flera - ända intill fem
- skoldistrikt borde för samtliga sina
barns undervisning begagna sig av en
enda skola, till vilken barnen skulle
samlas genom användning av
skolskjutsar. Det är att märka, att i fyra av
fallen barnen skulle komma att
undervisas i skola av A-form, i två i skola av
B1-form. Beredningen förutsätter
tydligen, att överstyrelsen skulle bestämma,
vilken av nu befintliga skolor som
skulle användas för ändamålet, vilken
skolform denna skulle ha, och från vilket
område barnen skulle tillhöra
densamma. Det bleve ej fråga om en tillfällig
utan om en varaktig anordning.
Huru skulle efter en sådan
nyorganisation förhållandena ställa sig i
exempelvis det mest extrema av de nämnda
fallen, då fem nuvarande skoldistrikt
skulle förenas om en enda skola? Det
skoldistrikt, inom vilket den använda
skolan vore belägen, skulle väl hava att
bestrida de lokala skolutgifter, som
alltjämt skulle påvila skoldistrikten, den
skulle också ha att tillsätta lärare samt
att genom sina organ öva tillsyn över
skolans verksamhet och ha avgörandet i
de lokala skolangelägenheter, om vilka
det fortfarande skulle tillkomma
vederbörande skoldistrikt att fatta beslut. De
övriga skoldistriktens inflytande på
skolväsendet skulle väl inskränkas till
ombesörjande av skolskjutsar, gäldande
av de kostnader för dessa, som skulle
tillkomma skoldistrikt, samt
övervakande av barnens skolgång.
En sådan ordning skulle näppeligen
kunna sägas vara tillfredsställande.
Redan i ekonomiskt hänseende skulle den
säkerligen vara ägnad att ingiva
betänkligheter. Antagligen bleve väl
utgifterna störst för det skoldistrikt, där den
använda skolan vore belägen, då detta
bland annat skulle helt bestrida
kostnaderna för skollokalernas uppvärmning,
belysning och renhållning. Men även
för de övriga skoldistrikten inbördes
skulle givetvis ojämnheter i
kostnaderna komma att uppstå^ då det ju är att
förutse, att kostnaden för skolskjutsar
skulle bli störst för skoldistrikt, som
låge längst bort från den skola, dit
barnen skulle skjutsas. Detta skulle väl
kännas så mycket mera orättvist, som
de olägenheter, vilka kan följa med
skolskjutsar, väl bleve störst i fråga om
de barn, för vilka skolvägen vore längst,
och denna känsla skulle givetvis ökas,
om anordningen med skolskjutsar hade
påtvingats skoldistrikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
