Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 24. (2685) 14 juni 1933 - Thor Kure: Danmarks nye Skolelov - Nya författningar - Dyrtidstillägg efter rörligt index
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 24
S V EN S K LÄR ARE TI D NI N G
565
Et vel underbygget Krav fra
Laerer-nes Side er åerved fclevet im^dekommet.
Bestemmelsen om, ät saavel Skolens
Leder som Lsererraadsformanden
deltager i Skolekommissionens
Forhandling-er, indeholder i sig selv det helt rigtige.
Den tidligere Forretningsgang var
den, ät saa snart Lsererraadet havde
>be-handlet en Sag? var dets Indflydelse
paa dens videre Forl0<b til Ende.
Nu kan baade Skoleledererx og
Lgerer-raadsf ormanden - det er en Fordel, ät
det er to Personer -, hvis de ellers
for-staar ät arbejde i Kontakt med
hlnan-den, laagge deres Lod i Vasgtskaalen for
en Afg0relse, der skolemgessigt set
bliver den bedst mulige, og det spredte og
tilfeldige, som tidligere saa starkt har
karakteriseret Laererraadenes
Beslut-ninger, vil afl0ses af vel tilrettelagte og
vel overvejede Ind&tillinger til h0jere
Myndighed.
Det bebndede nye Regulativ for
Laererraadenes Virksomhed kan yderligere
hjaelpe til ät lette Arbejdet. Af stor
Be-tydning vilde det saaledes vaare, om et
Par af Dagens f0rste Timer blev
an-vendt til Laarerraadsm^de i Stedet for
de sidste.
Et »kan», som bliver til et »skal».
L0nningsloven for Folkeskolens
Lasre-re af 28. April 1931 bestemte i § 6, ät
La^rinder, som gifted e sig og fratraadte
deres Tjeneste nden Pension, kunde faa
udbetalt et Beljzfb af en vis St^rrelse en
Gäng for alle. Endvidere bestemtes i §
30, ät pensionerede Laerere eller Enker
efter saadanne, naar de fraflyttede en
Tjenestebolig, kunde faa
Flyttegodtg^-relse.
Bel0b af den Art skulde udredes af
Skolefondene. F01gelig maatte
Skoleraa-dene tage den endelige Bestemmelse.
Dette har f#rt til forskellige
maerke-lige Afgörelser.
Medens nogle Skoleraad anviste
Bel0-bene til Udbetaling uden Indsigelse,
for-tolkede andre Bestemmelsen, der havde
Udtrykket »kan udbetales», saaledes, ät
det ikke skulde ske, naar Skoleraadet
ik-ke vilde. D^r stod nemlig ikke skal.
Man befandt sig her paa gyngende
Grund. Ingen kunde vide noget, om en
»Medgift» eller en Flyttegodtg0relse
kom til Udbetaling eller ej. - Et enkelt
Sted tilb^d man Lasrinden, som havde
giftet sig, de af hend^ indbetalte
Pensionsbidrag i Stedet for Medgiften, der
var ikke saa lidt större. Hele
Sp0rgs-maalet syntes ät modnes til en Afg0relse
ved Domstolene.
Den nye Lov traaf f er en klar Af
g0rel-se paa dette Punkt for alle de Tilfelde,
som opstaar i Fremtiden.
I Lovens § 24 hedder det, ät
Ministe-ren afg^r, om Flyttegodtg^relser til
Lae-rere og Udbetaling til Laarerinder i
saar-lige Tilfaelde ikke skal udbetales.
E/eglen bliver altsaa den, ät disse
Be-10b skal udbetales, og opstaar der Tvivl,
bliver det Ministeren, som traeffer den
endelige Bestemmelse.
Efter dette skulde det ikke vgere
Tmra-ligt ät naa en mindelig Afg^relse i de
Tilfaslde, som alt er indtruffet, og flere
lignende vil sandsynligvis opstaa, inden
Loven trasder i Kraft.
Nya författningar.
I Svensk författningssamling har
följande nya författningar utkommit:
- ’ . . Nr 2.22.
Kungl. Maj:ts kungörelse om ändrad
lydelse av § 40 mom. l i stadgan den 16
september 1918 (nr 1001) för
fortsättningsskolan;
given Stockholms slott den 19 maj 1933.
Kungl. Maj:t liar funnit gott förordna, att
§ 40 mom. l i stadgan den 16 .september 1918
för fort&ättningsskolan skall hava följande
ändrade lydelse:
§ 40.
1. För anställning såsom lärare vid
fortsättningsskola fordras, vad angår ämnet
ar-betskunskap, däri inbegripet husligt arbete
(kvinnlig slöjd och hushållsgöromål), antingen
att hava utexaminerats från en av Kungl.
Maj:t för ändamålet godkänd kurs eller ock
att hava av skolöverstyrelsen erhållit
behörighet för sådan anställning samt, vad
beträffar övriga ämnen, att vederbörande
statens folkskolinspektör vitsordat duglighet
därför.
Denna kungörelse träder i kraft den l juni
1933.
Det alla etc.
Stockholms slott den 19 maj 1933.
Dyrtidstillägg efter
GUSTAF.
Nr 250.
Östen Unden,
Kungl. Maj:ts kungörelse angående
anstånd med tillsättning av vissa lediga
lärartjänster vid folkskoleväsendet;
given Stockholms slott den 2 juni 1933.
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna, att
tills vidare, i avbidan på bestämmelser, som
Kungl. Maj:t kommer att meddela angående
ökade möjligheter att indraga lärartjänster
vid folkskoleväsendet, åtgärder icke må
vidtagas föT tillsättning av lediga ordinarie
iolk-och s-måskollärartjänster eller tjänster för
lärare med anställning tills vidare såsom
biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid
mindre folkskola i andra fall än då sådan
tjänst kungjorts ledig till ansökan fore denna
kungörelses ikraftträdande. __
Vad nu föreskrivits iskall icke äga
tillämpning å lärartjänst, som är förenad med
organist-, klo-ckar- eller kyrkosångarbefattning.
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter
den, då kungörelsen, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i ’Svensk
författningssamling.
Det alla som vederbör etc.
Stockholm slott den 2 juni 1933.
GUSTAF.
(L, S.)
Arthur Engberg.
Denna författning utkom från
trycket den 3 juni 1933.
Det är med tillfredsställelse vi
konstaterar, att en
samförståiidslös-ning inom riksdagen uppnåtts i
fråga om statstjänstemännens
dyrtidstillägg. Utgångsläget var detta:
Regeringen liade förordat, att
dyrtids-tillägget även l juli 1933^-30 juni
1934 skulle vara fastlåst vid ett
belopp svarande mot ett
levnadskostnadsindex 156. I en
bondeförbunds-motion, till vilken även
liögerman-nen herr Bengtsson i Kullen
anslutit sig, föreslogs dyrtidstillägg
utgå enligt ett 20 enheter lägre
indextal, d. v. s. 136. Herr Persson i
Falla och några andra
lantmannarepresentanter från högern samt
den folkfrisinnade herr Carlström,
jämte några partikamrater yrkade
en något mindre sänkning, eller till
en fingerat indextal 146. Slutligen
föreslogs i en av höger mannen, herr
N. V. Sandström framkommen
motion återgång till samma system
som gällde till den l juli 1931, d. v.
s. ett rörligt dyrtidstillägg, som
följer icke ett uppkonstruerat utan det
verkliga levnadskostnadsindex.
Statsutskottet ansluter sig
enhälligt till hr Sandströms motion.
Dyrtidstillägget blir alltså, om
riksdagen - som man får förutsätta -
följer utskottet, nästa budgetår
rörligt och kommer att följa
levnadskostnadsindex. Lösningen torde i
nuvarande läge vara fullt
acceptabel. Visserligen torde den för det
närmaste kvartalet medföra en viss
mindre reducering av
dyrtidstilläg-get. Om emellertid de beslut,
riksdagen fattat på det näringspolitiska
området, medför en väntad stegring
i prisnivån, kommer
dyrtidstilläggen också att stiga. Att riksdagens
samtliga partier enat sig om denna
linje, måste betecknas som
glädjande.
Härmed är dock ingalunda sagt
att det nuvarande systemet innebär
full rättvisa mot tjänstemännen.
Som bekant beräknas
dyrtidstilläggen sedan 1923 endast på halva
prisstegringsbeloppet, Vid ett
fastlåst index på 156, motsvarande 56
procents prisstegring, utgår vid
oreglerade verk dyrtidstillägget
med 28 procent på lönen. (För folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
