- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
839

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 38. 20 sept. 1933 - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARTIDNING

Skolsparrörelsen har gamla anor.

År 1882, då Svensk Lärartidning började utkomma,
publicerades i dess första nummer en artikel, vari
Skolsparrörelsen ingående och med stort intresse
behandlades men icke såsom en modern företeelse utan
såsom en beprövad institution värd större utbredning
och fastare organisation. Redan på 1820-talet, innan
flertalet av våra sparbanker ännu grundats, inrättades
nämligen i Stockholm den första skolsparkassan i
Sverige och måhända den första i världen. Initiativtagare
var läraren P. R. Svensson, som i sin skola bland
skötsamma elever uppsamlade sparslantar, som för deras
räkning förräntades. För senare tiders uppfattning kan
det tyckas egendomligt, att de mindre välartade
eleverna undandrogos detta slag av uppfostran, men P. R.
Svensson synes med dessa bestämmelser hava velat
egga de försumliga till ansträngningar.

Början var gjord, men den var blygsam, och
utvecklingen gick trögt under hela första seklet. Nya
värdefulla impulser utgingo visserligen allt emellanåt från
lärarhåll och bland dessa märka vi under senare
årtionden Sveriges Lärares Helnykterhetsförbunds
skrivelse till Konungen i november 1912 med riktlinjer
för skolsparkasserörelsens planmässiga organisation på
bred basis. Vad som ännu verkade hämmande på
rörelsens utveckling var bristen på penningar för dess
organisation. Först sedan sparbankerna genom 1923
års sparbankslag erhållit rätt att av sin årsvinst
anslå medel till sparsamhetens främjande, har
Skolsparrörelsen rönt en storartad utveckling. Lärarnas varma
intresse för saken har fått det ekonomiska stöd, som
erfordrades för skolsparverksämbetens och
sparsam-hetsundervisningens praktiska organisation.

Genom dess åtgärder har denna i djupaste mening
samhällsgagnande sociala rörelse kommit att omfatta
det övervägande flertalet av skolungdomen i vårt land,
då numera cirka 20,000 lärare åtagit sig medverka vid
Skolsparrörelsen handläggning och gått till uppgiften
med varm entusiasm och utan tanke på egen vinning.

Att en rörelse av denna art måste handhavas med
omdöme torde lärarkåren bättre äri någon vara
medveten om, och farhågor, att Skolsparrörelsen skulle
skärpa de sociala motsättningarna, torde vara
ogrundade. Storleken av barnens sparslantar bliva icke
föremål för jämförelse i annan mån än de själva göra
dessa. Sådana jämförelser över storleken av de
belopp, som sparas genom skolorna torde dock mindre
starkt framhäva de sociala motsättningarna än den
jämförelse, som dagligen sker rörande belopp, som
givas ut vid inköp av onyttiga och mången gång
skadliga saker.

Sveriges sparbanker, som enligt gällande
sparbankslag hava såsom sin förnämsta uppgift att verka för
sparsamhetens främjande ha med tacksamhet
mottagit lärarnas initiativ och på olika sätt sökt stödja detta
deras arbete ej minst genom tillskjutande av avsevärda
belopp för rörelsens praktiska och ändamålsenliga
organisation.

Skolbarnens behållning på sparbanksböcker med
Sveriges sparbanker uppgick den 31 december 1926
till 8,2 miljoner kronor och torde för närvarande
kunna uppskattas till 23,5 miljoner kronor. Detta är
visserligen ett imponerande kapital, som sparats genom
småslantar, som till icke oväsentlig del torde vara
förtjänade av de unga själva. I fråga om Skolsparrörelsen
kan man dock med allt skäl säga, att värdet av
densamma varken kan eller bor mätas i penningar.
Lärarna torde i allmänhet se som sin främsta uppgift
att bibringa de unga en sund och praktisk syn på de
ekonomiska tingen samt lära dem att taga väl vara på
de slantar av större valör, de en gång komma att
förtjäna. Ett klokt handhavande av arbetets frukter är
ägnat att skapa arbetsglädje. Det är att hoppas, att
lärarnas initiativ på detta område skall för vårt folk
medföra den nytta och välsignelse, som avses såväl
med denna undervisning som med vår undervisning
i allmänhet.

839

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free