- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 52:a årg. 1933 /
896

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - August Grönberg. Får pojken fuska? Ta vara på barnens samhörighetskänsla - Henrik Berglind: Skolradion - Läroboken som ständigt förnyas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vet, hur »förste pristagaren» i
hemlighet intrigerat för att skaffa sig hjälp,
och de vet också mycket väl, vad de
andra »pristagarna» går för. Klassen
kommer i så fall till klarhet om att vad
det kommer an på är tydligen konsten
att på underjordiska vägar skaffa sig
resurser. Eftersom fuskaren lyckats,
så har han ju också visat sig ha
»praktiskt handlag». Kreuger var ju, sägs
det, också en skicklig fuskare i skolan.

Om vi emellertid även gör det
antagandet, att förste pristagaren i
provräkningen verkligen vore den bäste och
att så i allmänhet förhöllo sig vid
provräkningar; och vidare att det i
allmänhet inte vore mindervärdighetskänslor
eller andra hämningar, som låge till
grund för de klenaste resultaten -
vore då inte provräkningar av här
ifrågavarande slag på sin plats ?

Det är mer än diskutabelt.

Förste pristagaren går som segrare ur
det ena provet efter det andra, han
skiljer sig alltmer från kamraterna, det
är förbjudet att hjälpa dem, han
vänjer isig att tycka sig förmer än de, han
blir högfärdig, egocentrisk /och självisk.
Han vänjer sig att bara lita till sig
själv och tänka på sig själv. Snart blir
klassen bara en bakgrund för honom
att lysa mot. Han tillhör kamratskapet
bara som en, som tar mot. De andra
bara ger - nämligen sin skygga, hos
några avundsjuka och motvilliga,
beundran. Därmed är den moderna
stupida stjärnkult, som ägnas mästare i
boxning, filmdivor och andra parasiter,
metodiskt grundlagd redan i skolan.
Förste pristagaren har blivit en asocial
individ, som bara tänker på att klara
sig själv; och detta genom skolan, som
annars hade att uppfostra honom till
sociala tänkesätt, som det brukar
uttryckas, d. v. s. till
gemensamhetskänsla eller gott kamratskap, ty det latinska
ordet socius betyder kamrat.
Därför utan kan ju ingen bli en värdefull
medborgare.

Under kristendomslektionerna får
klassen lära sig, att människorna ska
hjälpa och stödja varandra inbördes.
Allt vad I viljen att människorna skola
göra eder, det gören I ock dem!
Bakom Bergspredikan, som ska avsluta
skolans kristendomsundervisning,
skymtar en idealbild av ett socialt sinnelag
och av ett medborgarsamhälle i anda
och sanning. Hur tillämpas nu dessa
sköna läror i skolans praktik under här
antydda förhållanden ?

Jo, samarbetet och hjälpsamheten
barnen emellan kriminaliseras under
namnet fusk. Med sin obevekliga och
mekaniskt rätliniga logik förnimmer
barnen mer eller mindre omedvetet
klyftan mellan skolans teori och
praktik i dessa stycken, och det är inte lätt
att upprätthålla ett förbud m’ot fusk,
därför att dess brottslighetsstämpel är
av så tvetydig anledning. De barn, isom.
är mest kuvade av sina
mindervärdighetskänslor, böjer sig ofta oreflekterat
även för fuskförbudet. Därmed har de
inte fått vad skolan skulle ge dem,
nämligen hjälp att nå befrielse från
sina mindeirvärdighetskänslor och på det
sättet fullt effektiv intellektuell kraft
att tillgodogöra sig skolans
kunskapsmeddelelse.

*




SKOLRADION —

Läroboken som

ständigt förnyas

Av HENRIK BERGLIND
illustration placeholder


Ett för varje ny termin ökat antal
elever och lärare har under de gångna
åren med intresse deltagit i Skolradions
verksamhet och i de enkäter, som varit
anordnade, givit sin mening och sina
önskemål till känna. Denna kontakt har
för dem, som under denna tid sysslat
med programmens utformning, varit så
mycket mera värdefull, som skolradion

liksom radion i allmänhet måste sträva
efter att skänka det aktuella, det som
förmår fånga uppmärksamheten
intensivt och i tålandets ögonblick. Den
måste vara så åskådlig, att den inför
den lyssnandes inre syn levandegör
högtalarens budskap. Detta kan bli
möjligt endast genom en intim kontakt
mellan programledning, föreläsare och
de mottagande skolorna.

Den enkät, som utgått under våren
och givit över 1.100 svar, erbjuder ett
synnerligt rikhaltigt material, dels
bestående av värdesättning av det som
presterats, dels i form av uppslag och
idéer angående skolradioprogrammets
fortsatta utformning. Då detta
material blir bearbetat, kommer det helt sä-

kert att utgöra en värdefull tillgång vid
en framtida bedömning såväl till form
som innehåll av det som ska bjudas i
skolradio, en bedömning, vilken även
under kommande tid måste lita till de
erfarenheter, som göres i de skolor, där
utsändningarna avlyssnas. Genom ett
fortsatt och systematiskt rapportsystem
beredes möjlighet för den centrala
ledningen att få del av de omedelbara
intrycken. Skolöverstyrelsen och
Radiotjänst kommer helt säkert att även i
fortsättningen stanna i stor
tacksamhetsskuld till dem, som vill gagna
skolradion genom att meddela den
uppfattning de erhållit om Skolradions
verksamhet.

Föreläsarna, som med beundransvärt
intresse omfattat sina uppgifter, är
också angelägna om en sådan
samverkan. Flera av dessa är ju ganska hårt
anlitade människor, vilkas medverkan
skolradion fått räkna som en alldeles
särskild förmån. Därför bör också
kritiken av Skolradions verksamhet
lämpligen vara av positiv, uppbyggande och
principiell art. Att ytterligare utöka
denna stab av pedagoger,
vetenskapsmän och övriga föreläsare, som kan
konsten att berätta levande och
åskådligt, torde vara en av Skolradions
angelägnaste uppgifter just nu. Denna
synpunkt har också vunnit alltmer
beaktande under den senare tiden.
Jämfört med detta är frågan om den ena
eller andra framställningsformen inte
så betydelsefull, om också den är av
vikt. Emellertid prövades några
nyheter i föredragsserierna för
fortsätt-ningsskolan i vintras, nämligen dialog,
intervju och sketch. De erbjuder den
omväxling, som flera röster kan ge och
som för barn på folkskolans
åldersstadium, åtminstone i fråga om vissa
ämnen, kan vara behövlig. Sedan denna
uppmjukning av det traditionella
framställningssättet, föreläsningen, kommit
till stånd, förväntas att dessa försök
följes med fortsatt intresse av
folkskolans målsmän. Dessa
framställningsformer har redan tillvunnit sig så
allmänt erkännande, att de ytterligare
förtjänar att prövas, om också i begränsad
omfattning under det kommande
arbetsåret. I detta hänseende liksom i fråga
om ämnes- och stoffurval har de
ingångna enkätsvaren varit till stor hjälp vid
programarbetet. Många av dem, som
insänt förslag, har kunnat se sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0908.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free