Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 41. 11 okt. 1933
- Fritt forum
- Är folkskolan improduktiv?
- Klasslärarnas lediga timmar bör nyttiggöras. Springklassystemet inför J. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har jag ej påstått. Vi, som lever i världskrigets skugga, vågar ej heller säga, att kunskap ensamt kan förhindra människorna från att begå dumheter. Därtill behövs ju bl. a. ett nytt sinnelag, som kan häva den nuvarande förlamande misstron, folk och klasser emellan.
Att ingå på en diskussion om nackdelarna av kapitalismen eller fördelarna av privategendomens upphävande ligger utom ramen för min uppsats. Dock har man i de länder, där folkundervisningen stått högst, hittills kunnat undgå hungerkatastrofer av den omfattning, som härjat i Ryssland. För närvarande har Västeuropa och U. S. A. som bekant överflöd på nyttigheter. Krisen är till stor del ett distributionsproblem, som just kräver ökad ekonomisk kunskap jämte, som sagt, en god vilja. Jämför dock nuvarande ekonomiska kris med vad Europas befolkning fick gå igenom under medeltiden, och man får ändå erkänna, att vi med stigande upplysning rört oss ett stycke framåt.
För den, som närmare vill sätta sig in i frågan om sammanhanget mellan folkupplysning och materiell standard, är boken »Moder India» av M. Mayo utomordentligt givande.
Emil Eljas.
Klasslärarnas lediga timmar bör nyttiggöras
Springklassystemet inför J. O.
Hr Karnell kontra hr Lundin
Den 26 juli och 2 augusti återgav och kommenterade Sv. Ltg en av hr N. E. Lundin i Kiruna till J. O. ingiven skrift, i vilken vissa anmärkningar gjordes mot folkskolinspektör B. Karnell. Denne har för någon tid sedan ingivit en svarsskrift, ur vilken vi anför:
Folkskolinspektör skyldig samarbeta med skolråden.
På grund av bestämmelserna i §§ l och 19 i instruktionen för statens folkskolinspektörer
har jag ansett det såsom icke blott en rättighet utan jämväl en skyldighet att träda i förbindelse med skolråden och folkskolestyrelserna genom att närvara vid de sammanträden, där frågor förekommer, som berör min ämbetsförvaltning. I de flesta fall har uttrycklig önskan om min närvaro framställts. Vid dessa tillfällen och jämväl de gånger, då jag för övrigt infunnit mig vid sammanträdena, har behandlats frågor, som jag ansett av synnerlig vikt att följa redan innan skolrådet eller folkskolestyrelsen bundit sig vid några beslut. Något annat sätt att jämlikt nämnda §§ samråda med skolråden och folkskolestyrelserna finns inte, såvida folkskolinspektören inte vill använda den särskilda rätt att sammankalla skolråden och folkskolestyrelserna, som meddelats honom i instruktionens § 13 mom. 2, vilken form emellertid blir för distriktet kostsam och för ledamöterna medför ökat besvär. I allmänhet torde också statens folkskolinspektörer välja ett vanligt sammanträde, när de önskar rådslå med skolråds- eller skolstyrelseledamöterna.
Vid mina besök hos skolrådet eller folkskolestyrelsen i Kiruna har jag aldrig kunnat förmärka någon sådan svaghet hos ledamöterna eller sådan rädsla att ge uttryck åt sin uppfattning i olika frågor, än mindre någon sådan tvekan att vid omröstningarna stå för de förslag de framlagt eller understött i diskussionerna, som Lundin förmenar sig ha iakttagit som följd av min närvaro. Jag bestrider på det bestämdaste att Jukkasjärvi skolråds eller folkskolestyrelses fria beslutanderätt i något fall trätts för nära på grund av att jag erhållit tillfälle säga min mening.
Den i inlagan framförda anmärkningen, att jag såsom statens inspektör icke lämnat sammanträdena, då folkskolestyrelsen fattat beslut i skilda frågor, synes mig innebära alltför långt drivna krav på takt och hänsynsfullhet. För statens folkskolinspektör har det dock inte gällt att bevaka personliga förmåner utan att tillvarataga undervisningens och statens intressen. Jag kan därför inte finna att i detta hänseende vare sig nödig takt eller gällande folkskoleförfattningar trätts för nära. Skulle någon som helst önskan vid något tillfälle av skolrådet eller folkskolestyrelsen framställts, om att jag ej skulle vara närvarande, hade jag självfallet villfarit ett sådant önskemål.
Skulle den tolkning av de nya lagarna om skolstyrelse och församlingsstyrelse, som Lundin ger uttryck åt, vara riktig, måste såsom en följd därav jämväl över lärarna och de lokala folkskolinspektörerna anses förhindrade att närvara vid skolstyrelsernas sammanträden, varigenom skolstyrelserna skulle gå miste om den personliga kännedom om de enskilda skolornas tillstånd som dessa tjänstemän besitter. Visserligen har folkskolestadgan givit ett klarare uttryck åt deras rätt att deltaga i sammanträdena, som t. o. m. göres till en skyldighet för dem, än motsvarande stadgande» i instruktionen för statens folkskolinspektörer. Detta förhållande torde emellertid böra ses mot bakgrunden av att en statens folkskolinspektör har att stå flera folkskolestyrelser till tjänst med upplysningar. Det skulle därför icke vara möjligt att deltaga i alla skolstyrelsesammanträden.
Angående samarbetet med Lundin medger jag gärna, att detta ej varit lika angenämt och givande som förhållandet varit beträffande samtliga övriga lokala skolledare inom inspektionsområdet. § 13 mom. 3 i instruktionen för statens folkskolinspektörer avser självfallet ej att statens folkskolinspektör under alla omständigheter skall lämna rapport till den lokala folkskolinspektören om sina samtal med lärarna. Någon anmärkning av den art, som avses i denna §, har jag, vad Jukkasjärvi skoldistrikt beträffar, glädjande nog ej behövt göra, varför ej heller Lundin behövt mottaga något meddelande av här ifrågavarande slag.
Tjänsteresorna. Springklassystemet.
Vad angår den anmärkta omständigheten, att mina tjänsteresor ur kostnadssynpunkt ej skulle vara tillräckligt väl planlagda, vill jag i sådant avseende hänvisa till, att resplan för statens folkskolinspektör halvårsvis i förväg godkännes eller stadfästes av skolöverstyrelsen, varvid jämväl det maximibelopp, som resekostnaderna för halvåret få belöpa sig till, angives. De särskilda förhållanden, som under senaste år varit rådande inom Jukkasjärvi skoldistrikt i avseende å planerade och nu beslutade omfattande skolorganisatoriska förändringar, har tvungit mig att i mindre omfattning göra avvikelser från nämnda resplan, vilket jag har full rätt till såväl enligt min instruktion § 16 mom. 2 som ock enligt medgivande av skolöverstyrelsen. Jag vill betona, att under de sex år jag varit folkskolinspektör och även under den av Lundin berörda tidsperioden har mina redogörelser till skolöverstyrelsen över resornas omfattning och planläggning hittills icke i något avseende blivit föremål för anmärkning från skolöverstyrelsens sida. I förhållande till inspektionsområdets ytvidd och antalet besökta läraravdelningar torde få folkskolinspektörer i riket kunna uppvisa så låga sammanlagda resekostnader.
Frågan om anordnande av springklass är ett pedagogiskt spörsmål av stor betydelse. I en stor skola kan en springklass organiseras på ett sådant sätt, att berättigade pedagogiska krav ej åsidosättas. Det exempel åter, som i Lundins inlaga givits, håller icke måttet och kan givetvis icke utgöra någon norm för organisation av springklasser. Lundins uppgift om Malmbergets springklass är emellertid i väsentliga delar oriktig. Enligt hans uppgift har sålunda ett så viktigt ämne i folkskolan som modersmålet, dess läs- och talövningar uppdelats på flera lärare, verkliga förhållandet är, att denna undervisning omhänderhafts av en enda lärare. Den påtalade springklassen i Malmberget har endast försöksvis prövats ett läsår. I fördelningen av ämnena lärarna emellan har jag icke deltagit. Enligt min mening, vilken under pågående läsår under hand framförts till överläraren i Malmberget, bör givetvis undervisningen i en springklass bestridas av så få lärare som möjligt. Efter de upplysningar jag inhämtat av klassföreståndaren för springklassen i Malmberget och av skolans ledning därstädes har icke några mer betydande olägenheter för undervisningen förmärkts. Skall springklassen därstädes även i fortsättningen bibehållas måste den emellertid förbättras genom att ämnesbyte i mindre utsträckning lärarna emellan genomföres, allt i full överensstämmelse med undervisningsplan och folkskolestadga.
Det är vidare en väsentlig skillnad mellan att, som enligt inlagan undertecknad skulle gjort, propagera för inrättandet av springklass, och att, såsom det i folkskolestyrelsens protokoll heter, »förorda försök». I samband med de åtgärder för minskning av det allmännas utgifter för folkskolväsendet, som med hänsyn till det enormt minskade skatteunderlaget måste vidtagas inom såväl Jukkasjärvi som Gällivare skoldistrikt, har jag icke ansett mig kunna motsätta mig ett försök till mera planmässigt tillvaratagande och utnyttjande av lärarpersonalen författningsenligt åvilande undervisningsskyldighet. Detta kan näppeligen ske på annat sätt än att de timmar i övningsämnena i respektive klasser, vilka medfört ledighet för klasslärare, nyttiggöras genom överföring till springklass eller annan klass.
Lundins funderingar om riktigheten av att »tillstyrka statsbidrag» till skola med springklass avslöjar bristande kännedom om verkliga förhållandet. Statsbidragen är som bekant bundna till viss bestämd lärarbefattning vid skola och kan således icke utgå vare sig till springklass eller annan klass. Självfallet har Gällivare skoldistrikt icke sökt något statsbidrag till den nu omtalade springklassen i Malmberget. Lundins förmenande att i detta hänseende gällande lag blivit åsidosatt och att jag begått fel och visat oförstånd i min tjänst saknar alltså all grund.
Vad beträffar Maresjärvi och hotet om statsbidragets förlust vill jag anföra följande. I skrivelse till Jukkasjärvi skolråd den 11 juni 1928 påpekade jag, dels att den förhyrda lokalen i Merasjärvi var väl liten för dåvarande barnantalet, och dels det olämpliga förhållandet att rummet, som förhyrdes till skolsal, låg intill ett rum, där telefonstation var inrymd, vilket senare förhållande var synnerligen störande för undervisningen. Då jag hade mig bekant, att skolrådet haft planer att bygga på annat håll i byn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0965.html
