Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 8 nov. 1933 - J. H. Jönsson: Svenska skolbarn har sparat 24 miljoner kronor. Snålheten och girigheten - sparsamhetens värsta fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
SVENSKA SKOLBARN HAR
SPARAT 24 MILJONER KRONOR
Snålheten och girigheten
- sparsamhetens värsta fiender
Av bankdirektör J. H. JÖNSSON
I anledning av Världssp ar dagen
framstår det såsom ett önskemål att
med pressens hjälp få giva allmänheten
en redogörelse för den arbetsuppgift,
som framför andra karakteriserar det
senaste årtiondet av svensk
sparbanksverksamhet, nämligen Skolsparrörelsen.
Inledningsvis vill jag begagna tillfället
klargöra, att sparbankernas propaganda
på denna dag gäller sparsamheten
såsom sådan, i dess rätta betydelse av
klok hushållning, snålheten och
girigheten äro sparsamhetens kanske värsta
fiender.
Avsikten med Världsspardagen, vars
inrättande beslutades vid ett
internationellt sparbanksmöte i Milano den 31
oktober 1924, är icke att vi just denna
dag skulle kunna spara mera än eljest.
Dagen skall i stället giva oss en maning
till eftertanke, huru vi förvaltar vårt
pund. Vår tid har till det otroliga
skärpt striden om morgondagens bröd.
Ansvarskännande nutidsmänniskor
måste icke endast sörja för morgondagen
utan även på längre sikt klart kalkylera
med inkomster och utgifter och inrätta
sig därefter, med ett ord de måste
spara, och det är avsikten att på
Världsspardagen understryka just detta.
Vidare önskar jag framhålla, att
sparbankerna med sin propaganda denna
dag icke syftar till konkurrens med
övriga sparinstitut. Den, som skall draga
nytta av sparsamheten, är den
sparande själv. Om besparingarna förvaltas av
affärsbank, sparbank eller försäkrings-
bolag är i detta sammanhang av
underordnad betydelse. Att initiativet till
denna allmänna sparsamhetspropaganda
utgått från sparbankerna och att
omkostnaderna även bäres av dessa finner
vi sparbanksmän helt naturligt.
Sparbankerna är ju institutioner, -som har
sparsamhetens främjande till sitt
främsta ändamål.
Sparbankerna anser dock icke denna
propaganda den 31 oktober vara
tillfyllest, då det gäller att efterkomma
sparsbankslagens bud att verka för
sparsamhetens främjande, utan måste
arbetet därför pågå årets alla dagar.
Skolsparrörelsen är det område, där
sparbankerna i detta avseende verkligen
mobiliserat sina krafter. Skall något
göras för att fostra vårt folk till
sparsamhet, måste man nämligen börja med
ungdomen.
Skolsparverksamheten har anor.
Redan på 1820-talet, innan flertalet av
våra sparbanker ännu fanns till,
inrättades den första skolsparkassan i
Stockholm och troligen den första i världen.
Det var folkskolläraren, sedermera
prosten i Hörreda, P. R. Svensson, som
i sin skola bland välartade elever
uppsamlade sparslantar, vilka han för
deras räkning förräntade. P. R. Svenssons
skolsparkassa och vår nuvarande
sparverksamhet i skolorna företer förvisso
grundväsentliga skilj aktigheter. Det
verkar främmande för oss att avskilja
de mindre ordentliga eleverna, de som
kanske bäst behövde detta slag av
Den svenska Skolsparrörelsen i siffror.
ir
Antal sparbanker, som infört skol-sparrörelse
Av sparbankerna till skolbarn utfärdade motböcker
Kvarstående skolspar-banksböcker
Insättningar
Behållning vid årets slut1)
Av sparbankerna
Av barnen
1922
55
1926
115
8229600
1927
229
55945
229 505
160 861
1 385 903
9839175
1928
234
75241
31^074
207 579
1 839 035
12074515
1929
262
79451
388 554
239 788
2262957
14552669
1930
313
80630
465 779
266 483
2 654 281
17727034
1931
331
87 000 2
537 290
305 873 2
3005457
20660862
1932
352
80227
597631
274114
2828327
23 381 485
1 Härifrån avgår årligen behållningen å de skolsparbanksböcker, som på grund av gällande
bestämmelser överföras till vanlig sparbanksräkning, när räkningshavaren uppnått viss stipulerad
ålder.
2 Stegringen år 1931 beror på större utdelning av sparbanksböcker i samband med tvenne
sparbankers 100-årsjubileer. .
fostran. Men prosten Svensson synes ha
använt sin skolsparkassa som någon
form av belöning för att egga de
försumliga till nya ansträngningar, och
lyckades han härutinnan, är intet ont
att säga om hans sparkassa.
Det frö, som såddes 1820, föll icke
på hälleberget, det föll i den goda
jorden. Det föll tydligen mycket djupt,
men betingelserna i övrigt har icke
varit de allra bästa, varför denna
verksamhet icke förrän under senaste
decenniet nått full utveckling.
Skolans uppgift är icke blott att
meddela lärjungarna ett visst mått av
kunskaper i olika ämnen, dess kanske
förnämsta uppgift är att fostra. Och
därvid får icke sparsamhetsfostran
åsidosättas. Visserligen har den ekonomiska
undervisningen icke givits någon plats
på skolschemat såsom fristående ämne,
men kungl, skolöverstyrelsen har givit
klara direktiv, att läraren skall, »då
tillfälle osökt erbjuder sig utveckla
betydelsen av sparsamhet för individ och
samhälle» och »genom sin fostran och
undervisning i största möjliga mån
bidraga att väcka och omhulda
lärjungarnas intresse för sparsamhet».
Dessa direktiv skulle måhända icke
fått den stora betydelse de nu erhållit,
om icke lärarna själva hyst samma
uppfattning om vikten av sådan fostran och
känt sitt ansvar samt härutinnan gjort
en för landet gagnande och högst
betydelsefull insats. Och sparbankerna, som
upptagit denna rörelsegren och i
samförstånd med lärarna organiserat den
praktiska sidan av skolsp ar
verksamheten, har tagit på sin lott att avgiftsfritt
tillhandahålla lärare och elever
erforderlig materiell.
Hur samarbetet mellan lärare och
sparbank ordnats varierar på olika
orter, men det avgjort vanligaste är, att
sparbanken utfärdar motböcker till
eleverna med en därå insatt skänkt
grundplåt växlande mellan 2-10 kronor samt
tillhandahåller varje klass en s, k. skpl*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
