Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 45. 8 nov. 1933 - J. H. Jönsson: Svenska skolbarn har sparat 24 miljoner kronor. Snålheten och girigheten - sparsamhetens värsta fiender - Gustav Storgård: Skolornas fredsdag den 11 november - Skolvärlden runt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
sparlåda med fack för varje elev. Dessa
sparlådor tömmes en eller flera gånger
i terminen, varvid de sparade beloppen
insattes på vars och ens motbok.
Det är ju självklart, att en rörelse
som denna måste handhavas med
största takt och grannlagenhet. Ingen torde
väl heller vara bättre skickad därtill än
lärarkåren. Flerfaldiga gånger har
såväl från lärarhåll som från
sparbankshåll betonats, att storleken av barnens
besparingar under inga förhållanden
bör av läraren göras till föremål för
jämförelse. Det vore ju att såra dem,
som kommer från fattigare hem, och
därigenom kunde denna ideellt syftande
verksamhet bliva missriktad. Med tanke
på detta uppräknas också sparlådornas
innehåll i allmänhet i sparbanken. Om
eleverna sedan för varandra omtalar, hur
mycket de stoppat i sparbössan och
hur-mycket de har innestående på sin
sparbanksbok, torde detta icke nämnvärt
bidraga till att öka de sociala
motsättningarna. Dessa framträder nog långt
mera genom olikheten i klädsel,
svårigheterna för mindre bemedlade att skaffa
skolmaterial o. s. v. Vad som dock
allra-mest hos barnen väcker medvetande om
befintligheten av olika sociala skikt är
de penningar, som köpes upp, icke de,
som sparas. Den enes större möjligheter
att köpa karameller och snask av olika
slag understryker detta för den andre.
I detta fall torde man kunna säga, att
Skolsparrörelsen rent av minskar
motsättningarna genom att locka
huvudparten av slantarna i sparbössan.
Skolbarnen är ju utsatta för så
många nya intryck. Skolspärlådari
skulle säkert snart falla i glömska, om de
icke då och då finge påminnelser om
dess existens. Por att hålla de ungas
sparintresse vid liv utdelar
sparbankerna för ändamålet lämpliga
trycksaker, såsom skolschema och
anteckningsböcker samt den lilla tidskriften
Lyckoslanten, som innehåller berättelser, i
vilka sparsamheten serveras på roligt
och intresseväckande sätt. Denna
publikation utgår numera i en upplaga om
400 000 exemplar och når därigenom till
nära nog alla svenska hem med
uppväxande ungdom.
Förnämsta orsaken till att
Skolsparrörelsen under senare år kunnat glädjas
åt en sådan kraftig utveckling torde
vara den välbetänkta lagändring, som
1923 kom till stånd, och som med
upphävande av tidigare rigorösa
bestämmelser gav sparbankerna i allmänhet
rätt att av årsvinsten anslå medel till
sparsamhetsfrämjande ändamål. Av
vilken betydelse detta varit för
skolspar-verksamheten, kan man förstå, om jag
nämner, att sparbankerna årligen offrar
mellan l och 3A/2 miljon kronor på
denna rörelsegren, som numera införts vid
sparbanker representerande ej mindre
än 92,6 % av sparbankernas
sammanlagda insättarbehållning.
Jämför män det uppnådda goda
resultatet med ovannämnda årliga
utgifter, finner man likväl, att rörelsen icke
är för sparbankerna vinstgivande, och
detta har dessa icke heller förutsatt.
Från deras sida måste man räkna med
en ideell vinst och på lång sikt.
Sparbankerna väntar, att barnen som vuxna
skall omsätta de under skolåren
erhållna lärdomarna i praktiken.
Skolsparrörelsen har sålunda icke tillkommit f or
sparbankernas räkning utan for det
uppväxande släktets, och åt detta ger den
uteslutande vinst i olika avseenden.
Visserligen har Sveriges skolbarn
mellan 23 och 24 miljoner kronor på
sina sparbanksböcker, men jag vill dock
understryka, att denna imponerande
summa är av underordnat värde. Det
är lärdomarna för livet, som utgör
skol-sparröreteens verkliga facit.
Skolornas fredsdag
den 11 november
Krig och kultur. Två stridande
begrepp. Det ena innebär ett
nedbrytande, förödande, skövlande, det andra
uppbyggande, livsfrämjande. Vilja till
fred och samförstånd är en
nödvändighet för främjande av kulturell
utveckling. Som ett av de centrala
uppfost-ringsproblemen står också fredsfrågan.
Vid båda de internationella kongresser
för behandling av uppfostringsproblem,
som förfluten sommar hållits, den ena i
Santander i Spanien, den andra i
Dublin, gjordes uttalanden i denna
fråga.
Folkskollärarföreningarnas
internationella förbund, som i sina statuter
anger som en av sina uppgifter att arbeta
för fredligt samförstånd mellan folken,
uppmanade vid Santanderkongressen i
en resolution alla sina medlemmar att
vid alla tillfällen, såväl inom som utom
skolan vara ivriga förkämpar för
fredstanken. Även
Uppfostringsföreningar-nas internationella kongress i Dublin
manade allt skolans folk att arbeta för
fredens och det internationella
samförståndets idé.
Den 11 november firar
fredsorganisationerna i vårt land liksom i andra
länder sin högtidsdag, fredsdagen. Till
skolorna utgår en vädjan från Svenska
skolornas fredsförening att på denna
dag högtidlighålla Skolornas fredsdag.
I växande omfattning har fredsdagen
börjat att firas i skolorna, antingen vid
morgonbönen eller på särskild tid. En
av våra städer har föregått med ett
efterföljansvärt exempel genom att fira
fredsdagen gemensamt för alla stadens
skolor.
Som skett under senare år har även
nu Svenska skolornas fredsförening till
den 11 november utsänt ett litet häfte
med artiklar berörande fredens problem.
Häftet erhålles till ett pris av 30 öre
per ex., minst 10 ex. 20 % rabatt, efter
rekvisition från föreningens expedition,
Lilla Nygatan 4, Stockholm.
Redogörelser för fredsdagens firande
mottagas tacksamt av sekreteraren
fröken Siri Klinth, Karlavägen 53,
Stockholm.
Gustav Storgård.
SKOLVÄRLDEN RUNT
Lektioner pr post och radio i
Australien.
I Australien börjar man nu mer och
mer ute på landsbygden gå in för
en-lär ar systemet. I städerna finns
naturligtvis stora skolor, men på
landsbygden, där avstånden är mycket stora, går
man in för små skolor.
Intet barn har längre skolväg än två
eller tre engelska mil. Bor de längre
bort, undervisas de per korrespondens.
Varje stad har sin central, varifrån
lärare skickar ut korrespondenslektioner.
Intet barn i hela Australien behöver
numera vara utan undervisning. De
första lektionerna väntar man sig
naturligtvis, att föräldrarna ,ska hjälpa
barnen med, men så småningom kan de
klara sig ensamma. De får sina
uppgifter tillbaka rättade, och det har
faktiskt visat sig, att de sedermera utmärkt
klarat alla möjliga slags examina. Det
finns hundratals barn, som fått hela
sin utbildning på det viset. För att
komma i kontakt med dem ordnas det
möten i närmaste stad och barnens
resor och deltagande bekostas. Dessutom
använder man sig av kurser per radio.
I Australien står hela
undervisningsväsendet under statens kontroll, och
staten äger alla skolor och avlönar
lärarna. Kommunen uppför inte ens
byggnaderna. De hjälper bara till med
undervisningsmateriell, kartor, radio
och sådant, i den mån det behövs.
Polska professurer indrages.
I flera månader har man i polska
pedagogiska kretsar väntat på den länge
omtalade kungörelsen angående
omorganisation av högskole- och
universitetsväsendet i landet. Nu har det polska
ministerrådet utfärdat en förordning
härom. Icke mindre än 51 lärostolar
indrages. Universitetet i Posen förlorar
10 av sina professurer, däribland
professuren i hygien vid medicinska
fakulteten, professurerna i nyare historia och
filosofiens historia vid den humanistiska
fakulteten och professuren i
förvaltningsrätt i juridiska fakulteten.
Denna vittgående inskränkning vid
högskolorna och universiteten motiveras
officiellt med nödvändigheten av
spar-samhetsåt gärder. I oppositionskretsar
anser man emellertid, att regeringen
velat få bort oppositionens stöttepinnar.
Akademiska befordringsgrunder i
Tyskland.
Preussiske kultusministern Kust har
förordnat, att förfaringssättet för
uppnåendet av en docentur ska omregleras.
Vetenskapliga prestationer vid en
fakultet ska hädanefter icke mer vara
nog f or erhållandet av en docentur.
Vederbörande måste även ha tjänat flera
månader i ett terrängidrottsläger eller
arbetsläger. Därefter måste
vederbörande underkasta isig en längre
skolning i en docentakademi. Först efter
dessa båda kurser börjar de
hittillsvarande vetenskapliga proven.
1094
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
