Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 6 dec. 1933 - Greta Engkvist: Landet där vuxna och småttingar är skolkamrater. Västerländsk bildning i förening med indisk kultur - Gösta Bergman: Expert eller pedagog i skolradion. Föredragshållarens personlighet viktigare än ämnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att lära sig att identifiera kärleken till
sitt land med vördnaden för sin religion
och sina traditioner. Cricket, fotboll,
hockey och tennis, ingenjörsvetenskap
och verkstadsarbete trivs sida vid sida
med studiet av hindu-, Shastras- och
sanskritlitteraturen. Alla har tillträde
hit, oberoende av kast, trosbekännelse
eller kön, utom inom teologiska
fakulteten, som är helt hinduisk.
Beläget utanför staden måste
universitetet självt sörja för vatten och
elektrisk kraft till laboratorier och
verkstäder. I verkstäderna får de blivande
ingenjörerna och arbetsledarna tillverka
bilar. En del av lärarna är engelsmän,
en del indier. På den kemiska
avdelningen göres tvål, salvor och alla slags
putsmedel. De mineralogiska och
botaniska avdelningarna är kanske de
intressantaste och ur nationalekonomisk
synpunkt de viktigaste. I den förra får
studenterna lära sig att själva ta vara
på landets stora tillgångar bland
mineralierna, på den senare odlade man bl.
a. socker och vete i burkar och lådor. Det
gällde att experimentera fram exakt
hur mycket, eller rättare hur litet,
fuktighet, socker och vete man behöver för
att ge bästa möjliga skördar i detta
torra land, där jorden är så utsugen. Man
räknade med fem veteskördar årligen.
Lyckas det bara förmå den vidskepliga
befolkningen att så på andra dagar än
dem som prästerna bestämmer, är
universitetet och därmed hela Indien att
gratulera. Bönderna är skuldsatta över
öronen, jorden ofruktbar och vanskött,
så en familj kan inte leva anständigt på
en liten jordbit. För landets finansers
och för alla halvmätta barns och vuxnas
skull vore fem skördar en välsignelse av
oanad räckvidd. Trots oron och de
olyckliga tider Indien håller på att
genomkämpa, andades allt på denna
»arbetsplats» gott mod och förtröstan på
framtiden.
Hela antalet studerande är över 2 500.
Omkring l 500 av dem får rum inom
universitetets område, de andra bor i
dess närhet. Många elever är befriade
från avgifter eller betalar en mindre
avgift. Förutom alla grenar hörande till
ett universitet märkes en s. k. High
School på tre olika sektioner med
omkring l 200 elever både gossar och
flickor. Ett Women?s College med
bostäder för 100 flickor öppnades år 1928.
En ung lärare följde mig dit och
presenterade mig för föreståndarinnan. Jag
var nog naiv att fråga, om någon av
flickorna skulle kunna få följa med mig
till Benares på några timmar, så skulle
jag se till, att hon kom tillbaka ef ter åt.
Det var naturligtvis ej tillåtet för en
college-elev att fara ut på egen hand.
Vad som slår en, då det gäller
undervisningen i Indien, är, att den måste
läggas så olika mot hos oss, därför att
det är ju inte bara barnen utan ännu
flera vuxna, som sitter på skolbänken.
Gifta kvinnor lär sig läsa, änkorna går
igenom skolor och kurser. Det är
betagande att se vuxna sitta på våra
sjuåringars bänkar.
SVENSK LÄRARTIDNING
Expert eller pedagog i skolradion
Föredragshållarens personlighet viktigare än ämnet
Männen utan humor farligast
Av lektor GÖSTA BERGMAN
Sedan man gjort klart för sig, vilka
ämnen som ska behandlas i skolradio,
gäller det att finna de rätta männen att
behandla dem i föredrag, dialog, intervju
eller annan form. Denna uppgift är
måhända den mest maktpåliggande. Man
kan gott säga, att föreläsarens
personlighet of Ka är viktigare än ämnet. Det
finns väl knappast något ämne, som inte
en boren föreläsare kan göra intressant
för eleverna. Å andra sidan kan det bästa
ämne bli dödande tråkigt, om det tas
om hand av en klåpare. En misslyckad
lektion i en enskild skola är i och för
sig beklaglig, men den skada den
åstadkommer är lokalt begränsad, en
misslyckad radiolektion är på ett helt annat
sätt ödesdiger, då den vänder sig till
tiotusentals elever på en gång.
En fråga, som inställer sig i detta
sammanhang, är denna: ska föreläsaren
vara expert eller pedagog % Frågans
formulering är mera praktisk än logisk,
den betyder emellertid i det konkreta
fallet t. ex. följande alternativ. Ska ett
ämne som »Stockholms blodbad»
behandlas av en professor vid Stockholms
högskola eller av en lärare vid
Stockholms folkskolor utan vetenskaplig
barlast men med erkänd
undervisningsskicklighet, när det gäller barnstadiet?
Frågan tål att begrundas. För
vetenskapsmannen talar, att
skolradioföre-draget i enlighet med sin princip bör ge
något mer än läraren i allmänhet kan
ge. Det bör visa vägen för en modern
behandling av ämnet. Nya synpunkter
och nya fakta, i den mån de är obestrid-
liga, bör tas upp. Därigenom får även
den lyssnande läraren impulser till
förnyelse av sin undervisning, impulser,
som han eljes kan få vänta på länge
nog. Skolradion kan med andra ord
tjäna till att successivt och smidigt
omdana lärostoffet, en omdaning, som först
långt senare tar sig uttryck i nya
läro-och läseböcker. Det är också rimligt, att
det för eleverna ligger ett visst behag i
att lyssna till en framställning, som
avviker från den lektionsmässiga, som de
dagligen får höra. Beträffande vissa
ämnen är det helt enkelt nödvändigt att
anlita experter, t. ex. vid
reseskildringar.
För pedagogen talar å andra sidan,
att han vet, vad barnen tål. Det är
mindre sannolikt, att han talar över
deras horisont. En framstående pedagog,
t. ex. en läroverks- eller folkskoleman,
som samtidigt är expert på det
ifråga-kommande ämnet, är väl att betrakta
som den idealiske föreläsaren i
skolradio. Men deras antal är dess värre icke
obegränsat. Värner Kydén var ett
exempel på denna typ. Gång på gång har
dock exempel givits på att den verkliga
pedagogen inte alltid behöver sökas
bland yrkeslärarna. Ett strålande fäll
var Nathan Söderblom, vars uppläsning
av svenska psalmer mäktigt tilltalade
Skolradions lyssnare i folkskola och läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
