Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 13 dec. 1933 - Statsbidraget i Solna - En ovederhäftig kritiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
gärder, som eventuellt kunde anses
påkallade.
7. På anmodan av länsstyrelsen
avgav skolöverstyrelsen den 12 sept.
1933 yttrande i ärendet.
Överstyrelsen förklarade bl. a., att den icke
hade någon befogenhet att pröva
och avgöra ekonomiska mål av nu
ifrågavarande art men tillade
beträffande det förhållandet, att
statsbidrag under en följd av år i ett stort
antal fall rekvirerats och utbetalts
för tider, då Hedlund tjänstgjort som
vikarie för lärare, som varit
tjänstlediga på grund av sjukdom eller av
annan anledning:
Ett sådant förfaringssätt kan enligt
överstyrelsens mening icke anses
överensstämma med gällande
författningsbestämmelser. Då nämligen till
Hedlunds avlöning såsom ordinarie
folkskollärare utgått fullt statsbidrag, kan
statsbidrag icke samtidigt utgå till
avlöning, provisorisk avlöningsförbättring
och dyrtidstillägg åt honom i hans
egenskap av vikarie. Då enligt vad som
uppgivits Hedlund icke för egen
räkning uppburit dessa avlöningsförmåner,
synes skoldistriktet hava tillgodogjort
sig dessa statsbidragsmedel, vilka enligt
utredningen uppgå till ett sammanlagt
belopp av 907 kronor 88 öre.
8. Den 9 oktober 1933
överlämnade länsstyrelsen samtliga
handlingar i målet till riksräkenskapsverket
för den åtgärd, som på nämnda verk
kunde ankomma.
9. För vartdera av åren 1930-
1932 anmärkte
riksräkenskapsverket den 22 oktober 1933 2810
kronor till ersättande av
landshövdingen, landskamrern och
länsbokhållaren.
10. Därefter anmodade
länsstyrelsen landsfiskalen i Solna distrikt
den 27 oktober 1933 att avfordra
vederbörande de anmärkta beloppen -
tillhopa 8430 kronor - eller ock,
därest anmärkningarnas befogenhet
bestredes, förklaring med angivande
av skälen härför.
Som synes av den nu lämnade
re-citen har hr Hedlunds förberörda
undervisning bestritts på ett sätt,
som kännetecknats av fullständig
oreda, »Folkskolinspektören åligger
att undervisa tre timmar i veckan»,
så lyder § 17 i den för honom
fastställda instruktionen. Men märk väl,
3 timmar i veckan betyder 3 timmar
varje vecka, icke 3 timmar
i medeltal på hela året.
Hur har folkskolinspektören nu
fullgjort denna sin skyldighet? Jo, en-
ligt vad han själv säger, icke
genom att undervisa tre timmar i
veckan - dessa 3 veckotimmar skulle
ju dock vara villkor för statsbidrag
till hans avlöning, och på
statsbidragsrekvisitionerna har han
oriktigt skrivit, att hans
undervisningsskyldighet varit fullgjord enligt
gällande instruktion - utan i stället på
följande tre av honom själv
påhittade sätt:
1) genom att stundom undervisa i
tillsyningsläraren Backs klass.
Vilka veckor på året, vilka dagar i
veckan och vilka timmar på dagen?
Därom har hr Hedlund icke kunnat
lämna upplysning. Hr Back har
visserligen gjort det svävande
uttalandet, att denna undervisning
försiggått 20-40 timmar varje termin,
men icke heller han har kunnat
meddela, vilka veckor på året eller
vilka dagar i veckan det skett;
2) genom att tjänstgöra som
vikarie för tjänstlediga lärare. nAtt
räkna sådan vikarietjänstgöring, för
vilken särskilt statsbidrag utgår,
såsom fullgörande av egen
undervisningsskyldighet står i uppenbar
strid mot gällande författning och
inspektörens instruktion. Härtill
kommer, att det vållar onödigt
trassel med statsbidraget, i synnerhet
om, såsom här synes varit fallet,
församlingen orättmätigt stoppar
statsbidraget för vikarietjänstgöringen i
sin egen kassa. Se vidare i det
föregående vad skolöverstyrelsen
yttrat rörande denna punkt;
3) genom att tillfälligtvis
övertaga lektioner i skilda klasser, då
klassläraren varit ledig eller varit
sysselsatt med undervisning åt
svagare begåvade barn eller på annat
sätt. När, var och i vilken
utsträckning har detta skett? Därom har hr
Hedlund icke kunnat upplysa.
Genom att så ordna sin egen
undervisning, som hr Hedlund själv
angivit, har denna undervisning
kommit att té sig såsom ett kaos.
Han erkänner nu, att han avsiktligt
frångått instruktionens bestäihmelse
men påstår, att han fullgjort sin
undervisningstid. Därmed kan han icke
mena annat, än att han undervisat
38.3 = 114 timmar på hela året.
Hur skall man då av inspektörens
uppgifter kunna få ihop dessa 114
timmar? Tag t. ex. året 1928! Hr
Back meddelar, att hr Hedlund
undervisat i hans klass 20-40 timmar
i terminen, men hur många timmar
har det varit? 20, 25, 30 etc? Det får
man icke veta. För antalet timmar
får man således här sätta ett ?
Vidare uppger hr Hedlund, att han
skött vikarietjänst tillhopa 47
timmar. Här har man således en siffra
att hålla sig till. Men vad han
anför om svårigheten att anskaffa
vikarier kan icke tillmätas någon vikt,
då han, såsom vi konstaterat, icke
vänt sig till lärarbyrån. Slutligen
upplyses icke heller, hur många
timmar i veckan som upptagits av
tillfälliga lektioner. Vill man försöka
att sammanlägga hela hr Hedlunds
fullgjorda undervisningstid av de
tre olika slagen för år 1928, får
man följande antal timmar för hela
året: ?+47+?=? Att av alla de
svävande uppgifter hr Hedlund
lämnat leta ut, hur många timmar o m
året han i verkligheten undervisat
i skolklasserna, är en omöjlighet.
Han har icke heller på något sätt
styrkt, att hans nu lämnade
uppgifter är riktiga. Det hade ju
varit en enkel sak att göra utdrag
av respektive dagböcker, om han
där hade, såsom han bort, infört
sina fullgjorda undervisningstimmar.
Kedan av det nu sagda torde
framgå, att hr Hedlund beträffande sin
egen undervisning förfallit till ren
godtycklighet. Målet är emellertid
ännu icke avgjort av myndigheterna.
Vi återkommer framdeles.
En ovederhäftig
kritiker
Tidningen Fönstret, som är pigg,
vaken och oförskräckt, har i sitt
senaste nummer begått en blunder.
Tidningen har låtit hr Harald Alm
härja på fyra spalter om »Svensk
Lärartidning och det fria ordet». Då
de av hr Alm berörda frågorna kan
ge anledning till dimbildning,
nödgas vi i korthet belysa kritiken.
Skribenten riktar två anklagelser
mot oss. Den första anklagelsen
avser, att vi publicerat ett kåseri av
Miss X, som yttrat sig vanvördigt
om en artikel av hr Alm. Vi
uppvaktades med anledning av detta
kåseri med en längre skrivelse, i
vilken hr Alm ondgjorde sig över
kåsörerna, »vår tids motsvarighet till
de narrar, som fanns vid kungars
och kejsares hov under medeltiden».
Hr Alm förklarar: »Det är
egentligen inte mycket att svara.» Häruti
tyckte vi, att hr Alm hade rätt. Då
123O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
