Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
Och dock, mitt ursprung trogen, from jag målar
1 ringa omfång blåa himlens dag,
Ocb på min kind, der stilla smärta strålar,
Skref Ljuset sina helga anletsdrag.
När herden vid den lilla källan vaknar,
I vattnets glas min späda fägring ser,
Han tror sig se den älskade ban saknar,
Tror, att den blonda flickans öga ler.
Han bryter mig, och går till hennes boning,
Framräcker stum en talande symbol;
Mitt klara öga ber så blygt om skoning,
Och tåren perlar i min blomsterskål.
Den stolta Sköna kan ej längre neka,
Hon trycker lindrigt vännens trogna hand,
Och i sin barm, den unga, fulla, veka,
Hon öppnar mig ett paradisiskt land.
I svallningen af tvenne hvita vågor,
På ljusblå snäckan gungad ned och opp,
Dit seglar Troheten, med älskarns frågor,
Och evigt! ljuder svaret mot hans hopp.
Tulpanen.
En drottning från Saba i österländsk sråt,
Din visdom jag frestar med gåtors försåt,
Min Harem är all denna rosengård,
Förtrodd åt de vresiga hagtorns vård;
Min lifvakt är kejsarekronornas tropp,
Och tärnor med damspel vakta mig opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
