Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. C. J. L. Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstått och sålunda på en mera själfständig väg
bildat sig sina världsåskådningar. Och Almqvist
har utkämpat sin kamp icke utåt mot yttre
motståndare, utan inom sig själf.
I två namn kan man innefatta 1700-talets
karaktär: Voltaire och Rousseau, och från dessa två
är det lystringsorden utgå. Men framtiden tillhörde
Rousseau. När han satte den individuella känslan
som sin ledare och sitt rättesnöre, så blef han
därigenom den andlige stamfadren för de kommande
generationerna i synnerhet i den germanska världen.
Almqvist hade, såsom redan nämnts, på sin moders
sida mycket påbrå, som stämde med Rousseauismen.
Om mästaren själf yttrar han sig mer än en gång
tämligen afvisande, hvilket icke hindrar, att han
kan hafva varit påvärkad utaf honom. Lysander
har uppvisat slående paralleler med Rousseaus tyska
lärjungar, de »Stürmer und Dränger», som voro den
unge Goethes kamrater. Den svenske
Rousseauanen Thorild hör ock till Almqvists lärofäder, men
främst bland dessa står väl en äldre svensk, Emanuel
Swedenborg. Ingen annan tänkare eller drömmare
har så mycket af sitt gods i törnroseriet, och med
ingen annan kunde Almqvist känna sig så andligen
befryndad. Till dessa nu nämda kommo andra
mystici och så själfva nyromantikerna, icke blott de
tyska Novalis och Tieck, Hoffman och Fouqué, utan
äfven engelsmän och fransmän.
Romantiken hade i sig upptagit element från
alla de riktningar, som gjort anlopp mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
