Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9i
fått sitt lefnadsmod stärkt och fått klart
medvetande om hvad hennes kallelse var, att hon kunde
vara mänskligheten till gagn och glädje i vidare
kretsar och i större uppgifter än genom att göra
godt bland de fattiga och kroppsligen lidande,
fastän denna uppgift alltid låg henne varmt om
hjärtat och hon mer än en gång under sitt följande
lif var betänkt på att öfverge författarskapet och
helt egna sig åt sjuksköterskans kall.
Ar 1831 gjorde Fredrika Bremer vid ett besök
hos sin i Kristianstad bosatta älsta syster Charlotte
bekantskap med en inom det lilla samhället mycket
ansedd man, kollegan magister G. J. Böklin. Sedan
den första bekantskapens stelhet öfvervunnits,kommo
samtalen snart i gång mellan den 35-årige lärde
och den fem år yngre författarinnan, och hon trädde
i ett lärjunge-förhållande till honom.
Böklin var icke blott en lärd filolog och en
varmt intresserad skolman, han egde stor filosofisk
bildning och var djupt religiös. Han var en
harmonisk natur och personligen hade han kommit
till en lösning af den stora striden mellan tro och
vetande, denna strid, som för Fredrika Bremer ännu
var oafgjord, ty tillsvidare hade hon ej kommit
längre än att hon börjat våga hopp as på att finna
en tillfredsställande lösning. Här fann hon äntligen
en till hvilken hon kunde vända sig med alla sina
oroliga tvifvel, en som var lika intresserad och
outtröttlig i att svara som hon att fråga. Han gaf
henne anvisning på lämplig literatur och var
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
