Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
sin bror August tillbjöd professor Palmblad i
Uppsala, som där hade tryckeri och utöfvade
förläggarerörelse allt sedan fosforismens kampdagar. Då
Palmblad förklarade sig beredd att trycka häftet
och t. o. m. gifva författaren 100 rdr i arvode, så
stod glädjen högt i tak bland Fredrika och hennes
systrar— hennes enda förtrogna i denna sak.
Till julen 1828 såg sålunda den första delen af
Teckningar ur hvardagslifvet dagen, och den lilla
boken mottogs med välvilja, fastän — det måste
man säga — dess innehåll var tämligen obetydligt.
Men den svenska literaturen var då mer än skäligt
mager i fråga om läsvärda saker i den novellistiska
genren. — Hösten 1830 kom andra delen,
innehållande ett par skildringar, Den ensamma och
Tröstarinnan, hvilka såsom halft själfbiografiska
utkast erbjuda mera intresse, fastän icke häller de
literärt stå så högt. Men därjämte fanns här
början af en längre berättelse, Familjen H., där
Fredrika Bremer funnit sin egentliga mark; den är
den första af de äkta Teckningarna ur
hvardagslifvet.
Berättelsens afslutning utkom följande vår, och
härmed var Fredrika Bremers rykte stadgat Hon
hade nu äfven för modren tillstått sitt skriftställen,
och småningom blef hennes namn bekant bland de
literärt intresserade; hon inhöstade loford af sådana
storheter som Franzén, Wallin och Brinckman, och
att det skulle göra henne godt är gifvet. Men
först och främst hade hon af själfva detta arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
