Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io3
beläte. Den andra typen är däremot hennes ideal,
mest utpräglad i Grannarne, men tillstädes äfven i
andra. Det är den änglalika uppenbarelsen, som
med sitt naturliga, harmoniska väsen går sin väg
fram i öfverjordisk skönhet, renhet och godhet. I sig
själf är visserligen denna typ icke så underhållande.
Brann, som ju ville vara realist, säger hädiskt
i en af sina noveller: »Jag rår Gud hjälpe mig!
icke för det. Den där Serena förefaller mig alltid
som en halt hvit anka». Ett slikt borgerligt
rättframt ord träffar värkligen en sårbar punkt. Men
denna typ har i alla fall sitt intresse. Det
synes mig nämligen som om dessa serafiska
varelser vore på icke så långt håll släkt med
deDAlm-qvistska kvinnoidealet Visserligen får man strax
göra sina inskränkningar: Almqvist betonar
natursidan mera och förmår med sin öfverlägsna konst
gifva dem långt mer poetisk värklighet, men i alla fall:
äro ej båda typerna utslag af en romantisk fantasi?
Att jämföra Almqvist och Fredrika Bremer är
för öfrigt icke just så fördelaktigt för någon af
dem. Konstnärligt sett drar naturligtvis Fredrika
Bremer det kortaste strået. De skulle kanske båda
två kunnat enas om att formulera sin mening
om literaturens uppgift på samma sätt: att förmäla
idealitet och värklighet, men huru himmelsvidt
skilda äro ej de vägar, de gå!1
1 Reslust är ett gemensamt drag, men man lägge märke
till, att Fredrika Bremers resor äro planlagda och långvariga,
Almqvists hastigt iscensatta och korta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
