Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io4
För Almqvist äro plågorna, lidandet här i
världen den punkt han vill söka eliminera; Fredrika
Bre-mer däremot älskar att se lidandets luttrande kraft.
Hon gör sina renaste karaktärer till riktiga
martyrer och tyckes ibland ej kunna hopa nog olyckor
på dem för att de skola te sig rätt öfverjordiska i
sin ståndaktighet och undergifvenhet. Man kan
ej undra på, om de samtida recensenterna klagade
öfver detta och t. o. m. talade om »pjoller» och
»sentimentalt okynne».
Ser man närmare till, skall man finna en annan
olikhet, som är grunden till den förra. Hos
Fredrika Bremer hafva dessa lidanden som oftast mera
karaktären af olyckor, mer eller mindre tillfälliga;
hos Almqvist äro de oförsonliga, i karaktärernas
djup liggande konflikter, som värka med tragikens
ödesdigra kraft. Och därmed är ju då ock sagt,
att Almqvists skapelser hafva långt mer poetisk
odödlighet.
Men ser man åter på hvad de uträttat, så
utfaller svaret annorlunda. Må Almqvist hafva
utkastat tankar, som behöfde lång tid för att gro och
växa upp, må hans drömmar och bekännelser ännu ha
förmågan att väcka lidelserna till lif, — i omedelbar
etisk betydelse kan han ingalunda mäta sig med
denna lilla kvinna med hennes själfförglömmelse
midt under kampen för själfhäfdelsen, med hennes
rika hjärta, som räckte till för allt och alla, med
hennes osläckliga sanningstörst, som aldrig gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
