Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
hennes böcker hade redan tidigt börjat öfversättas
till tyska och engelska, och de hade mötts med
mycken sympati.
Hon kom också i beröring med en mängd
personer af betydelse och studerade en hel del
förhållanden; hon vistades till och med en tid på Kuba
för att se slafveriet. På grundvalen af anteckningar
och bref, dem hon skrifvit till de sina, redigerade
hon efter hemkomsten ett arbete om sin resa, som
hon kallade Hemmen i nya världen och som utgafs
i tre delar 1853—54. Fredrika Bremer såg
förhållandena i Amerika icke med blind beundran, men
med mycken sympati, ty hon tyckte sig där finna
ett mera ungdomsfriskt och energiskt lif än i
Europa. Ar det något, som särskildt skulle
framhäf-vas, så är det väl hennes öppna blick för
associa-tionsväsendets betydelse. Redan i den sista af
Teck-ningarne, Syskonlif, som utkommit 1848 före resan,
hade Fredrika Bremer i slutet utkastat planen till
ett arbetarsamhälle. De syskon, hvilkas öden
skildrats i berättelsen, sätta in gemensam kraft och för*
mögenhet på detta företag, om hvilket den älste
brodern säger:
Det värk, vi här förehafva, är i grunden ingenting annat
än att vi i vänlighet förmedla en förändring inom samhället,
som förr eller senare ändå kommer att försiggå. Och därmed
tjäna vi oss själfva lika mycket som dem vi söka tjäna. Lät
oss därför ej kalla det att göra godt. Låt oss kalla det att
göra rätt. Låt oss kalla det en mänsklig glädje.
Med undran sporde en del läsare, om Fredrika
Bremer blifvit kommunist, men hon lät sig icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
