Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tre författarinnor. Den historiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
nytända, den sväfvade på hvita moln och otngafdet hela, och
det lifliga sinnet, det eldiga temperamentet, se, det gjorde,
att alla dessa färger, med alla sina otaliga brytningar, skiftade
och växlade med blixtens snabbhet inom en sekund.
Det är icke just så originellt, icke heller så
redigt, men det är för visso så grannt det stått i
författarinnans förmåga. Det kan dock icke hjälpas,
att trots alla sina förträffligheter den gode Axel
i grunden är skäligen tråkig, då han icke har
intresse för något annat än sina egna
hjärteange-lägenheter och icke häller i dem drifves af någon
imponerande styrka.
Den första romanen, Kusinerna, hade varit en
framgång bland publiken, och under de båda
närmaste åren kommo utom Axel ännu tre större
romaner kallade Vännerna, Qvinnorna och
Illusionerna. Kritiken var emellertid icke så välvillig
och öfver den beklagade sig också friherrinnan
Knorring ofta. Hennes upprepade försäkringar, att
hon är nöjd, när hon vet, att hon läses, kunna ej
bedraga oss. Med mycken tillfredsställelse
antecknade hon i under resa Tyskland de olika
öfversätt-ningar hon fann af sina böcker.
I företalet till Förhoppningar (1842) bekänner
hon, att hon var oförstådd, kritiken hade aldrig
rätt uppfattat de mål hon satt sig. Uti Vännerna
hade hon velat visa, att kärleken till Gud och
nästan slutligen ger lycka eller tillfredsställelse;
Qvinnorna skulle ådagalägga moderskärlekens
förmåga af uppoffring och »det idealiserande
kvinno-snillets allt förbrännande förmåga» (?) Illusionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
