Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Sverige nu än under 1830-talet. Indragningsmakten
afskaffades (1844) och därigenom blef pressen ställd
under värdigare förhållanden, som borde återvärka
på dess hela hållning. Det var nu ej häller ett
helt föråldrat system i regeringen och förhatliga
värktyg, som det gällde att undanskaffa till hvad
pris som hälst. Där funnos naturligtvis olika
åsikter, som brötos mot hvarandra, och ibland kunde
det se ut som om man icke kunde komma ur
stället, såsom i den stora frågan om representationens
ombildning, men man hade i alla fall kommit ut
ur stiltjen, och man märkte, att det gick framåt,
om ock ej så fort som mången önskade.
I materiellt såväl som i andligt afseende var
friheten lösen, och man angrep friskt allehanda
gamla skrankor; man ville ha bort importförbuden
och ha tullarna nedsatta, man ville upphäfva de
gamla skråua, så att industrien kunde utveckla sig;
inom skolväsendet fordrade man också större frihet,
mera hänsyn till de olika anlagen och större plats
för de reala ämnena o. s. v.
Frihet var lösen öfverallt, och sällan har väl
detta ord haft en så bedårande klang som då. Däri
låg ett löfte om kommande lyckliga dagar, sedan
man bara fått göra en riktigt grundlig bortrensning
af allt sekellångt tvång, allt godtycke och tyranni.
1848 tycktes en sådan frihetens morgon skola
inbryta; februarirevolutionen i Frankrike gaf signalen
till oroligheter öfverallt i Europa, och äfven
Stockholm hade sina marsdagar, som icke aflöpte utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
