Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i78
sätt. Just på historieforskningens område
framträder detta. Man får nu ofta höra anklagelser
framställas mot Geijer för konstruktion, för anpassning
af fakta efter förutfattade meningar, och de yngre
forskarne bilda en bestämd motsats till honom.
Reuterdahl med sin torra kritik skulle mycket väl
kunnat höra hemma i det föregående seklet, och
antagonismen mellan Geijer och Fryxell är väl
bekant. Nu för tiden är väl den senares rykte för
pålitlighet betänkligt rubbat, men af sin samtid
värderades han just för sin respekt för fakta, och
han sträfvade efter en sådan »faktiskhet», ehuru
hans förutsättningar icke räckte till. Bristen på ej
blott historisk intuition utan ock kritiskt
skarpsinne kunde ej ersättas af ett nyktert,
nyttighets-dyrkande sens-commun.
Misstroendet till den historiska konstruktionen
följdes af brist på värkligt djup historisk blick.
Historiskt intresse är ej liktydigt med historiskt
sinne. Om man pekar på hela den rad af historiska
romaner, som just under dessa decennier uppstodo,
så bör det erinras om, att denna genre endast
odlades af underordnade talanger. Almqvist har väl
lämnat några bidrag därtill såsom en gärd af sina
romantiska traditioner, men såsom ofvan påpekats
hade han egentligen mer geografisk fantasi.
Runeberg var till en början en afgjord motståndare till
hela arten, — han såväl som Almqvist hörde till
dem, som ville detronisera Geijer för Fryxell — och
om han sedan blef en beundrare af Walter Scott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
