Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pressen och politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*79
så har han dock icke själf beträdt det egentligen
historiska fältet; de af hans dikter, som spela i
förfluten tid, hafva ej sin styrka i tidsskildringen
och åsyfta det knappast häller. Och vända vi oss
till den kanske mäst typiske liberalen, August
Blanche, då han t. ex. talar om sitt besök i Italien,
romantikens förlofvade land, så har han icke spår till
sinne för hela dess rika forntid, utan fäster sig blott
vid det djupa förfallet i samtiden, vid folkets
tröstlösa andliga och materiella nöd.
Gentemot romantiken, som trifves i drömmar
om det förflutnas storhet och skönhet, ville
liberalismen vara realistisk och egna sitt hela intresse
åt samtiden, åt värkligheten. Den var besjälad af
en äkta rättfärdighetskänsla och en uppriktig
entusiasm i sitt sträfvande att förbättra och reformera,
att undanrödja missbruk och utbreda upplysning.
Men dåtidens liberala sågo icke svårigheten uti
att ändra förhållanden med sekels traditioner;
liksom 1700-talets upplysningsfilosofer trodde de som
oftast ett änkelt beslut vara tillräckligt därför, då
de icke märkte de tusen trådar, som förbinder det
närvarande med det förflutna. Uti abstrakt
sens-commun synes liberalismen vara en arftagare till
den kulturriktning, som undanträngts af
romantiken, och icke blott därutinnan; många af de ideal,
som denna sistnämda förhånat och med framgång
bekämpat, trädde ånyo fram och visade sig äga
makt öfver sinnena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
