Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
han än, som ofta, kläda sin dikt i sydländska
strofer och i sydländska färger, den sydländska glöden
finnes där icke och lika litet den germanska
innerligheten. Jag vill ingalunda påstå att alltihop är
affekterat, känslan har säkert ibland varit äkta,
men den är icke stark nog och icke ursprunglig
nog att tända den rätta poetiska elden. Därför blir
den behärskning, man berömmer hos Bottiger,
knappast någon dygd. Den är icke följden af en
återhållen lidelse, utan af en temperamentets kyla.
Bottiger var en reflekterande natur; ett skarpt
förstånd och icke en djup känsla är hans mest
betecknande egenskaper. En viss poetisk
uppfattning och en lättflytande formtalang voro icke
tillräckliga att göra Bottiger till en stor skald, men
väl till en lycklig tillfällighetspoet; med rätta
värderades flera hans dikter öfver hädangångna och vid
högtidliga tillfällen. Sådana skref han ock ett par
gånger i dramatisk form, och i det ena af dessa stycken,
kallat »En majdag i Värend», förekommer den
bekanta visan om klockarfar, som skall allting bestyra.
Den komiska ådra, som så rikligt lär ha flödat i
Bottigers samtal och bref, har här för en gångs
skull letat sig väg till hans poesi — därest denna
visa värkligen är författad af Bottiger själf, något
som kanske icke är höjt öfver allt tvifvel.1
Som prosaist står Bottiger högt och såsom
li-teraturhistoriker har han lämnat för sin tid värde-
1 Till B:s mest populära dikter höra de allmänt sjungna
»Stilla skuggor» och »Hjältar som bedjen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
