Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Genom sin djärfva och ihärdiga kamp mot
akademismen hade fosforisterna inom literaturen ernått
en i viss mån härskande ställning, den de i det
hela bibehöllo oinkräktad, om ock ej obestridd intill
1830-talets slut. Hos regeringen hade de visserligen
först varit illa anskrifna, men efter hand inträdde
därutinnan ett omslag, då de befunnos vara
genomgående konservativa personer, besjälade af en
synnerligen lofvärd ifver att bekämpa de modärna
idéerna. De lämnade den teoretiska grundläggningen
till och försvaret för den härskande konservatismen,
och den »historiska skolan», hvars auktoritet en tid
bortåt befästes af Geijers stora namn, var sålunda
fosforismen, omsatt till politisk doktrin.
Den högre literära kritiken låg helt och hållet
i fosforisternas händer genom den långa serie af
tidskrifter, som de med sin vackra, oegennyttiga
hänförelse energiskt uppehöllo i nära tre decennier.
Stamhållet var alltjämt Uppsala; där sutto nu de
gamla ledarne Atterbom och Palmblad såsom
professorer, och uti öfverstinnan Malla Silfverstolpes1
förmögna och trefliga hem hade man en riktig
romantisk literär salong, där jämte Atterbom Geijer
och Törneros voro koryféerna. Hvarje fredag
samlas de trogna i den stora, ljusa salongen med dess
bekväma grönblommiga länstolar och dess tébord
af ostindiskt porslin, hvilket alltid är försett med
Berlinerkuchen, »så som det brukades hos Amalia
1 Fru S., född Montgomery, var sedau 1819 änka; hon
afled 1861 vid nära 80 års ålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
