Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Epigoner och opponenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Offentligen förnams emellertid intet af denna
vrede, och det är Atterboms heder att han få år
därefter gjorde Malmström till sin docent.
Öfver hufvud taget artade sig förhållandet
mellan författarne af den äldre och den yngre
generationen icke fientligt. De mera stridbara
an-darne hade i politiken ett långt tacksammare
bataljfält, och i grunden voro väl knappast
ståndpunkterna i estetiska frågor så skilda, att de i och
för sig kunde föranledt något häftigare krig. De
unga sågo sina dikter mottagas med välvilja och
fingo utan bråk sina andra pris i Akademien — en
och annan som Malmström till och med det stora,
Den allmänna genomsnitts-meningen torde ungefär
vara uttryckt af Sturzen-Becker i den serie
föreläsningar öfver den nyare svenska skönliteraturen,
som han höll i Köpenhamn 1844, och som året
därpå utkommo. Beträffande striden mellan
akade-mister och fosforister, som han här inledningsvis
berör, ställer han sig på de senares sida, om han
ock såsom vi ofvan sett skämtar något med deras
grannlåter, och för öfrigt finner han ingen
anledning att framhäfva någon principiel motsats mellan
romantikerna och sina egna jämnåringar.
Den högre literära kritiken gled i all stillhet
öfver till de unga, sedan serien af de fosforistiska
tidskrifterna 1839 afslutats med Mimer. När
Lén-ströms Hos året därpå låtit sitt unga lif, blef
tidskriften Frey det förnämsta kritiska organet; den
utgafs i Uppsala 1841 — 50, första året af F. G. Af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
