Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2^1
terna, och det följande årtiondet utkomma 1841
Na-deschda och Julkvällen, 1843—44 Kung Fjalar och
1848 första häftet af Fänrik Ståls Sägner; mellan
de båda sist nämda faller utarbetandet af större
delen af Kungarue på Salamis1. Runeberg är nu
mästaren, på höjden af sin skaparkraft och sitt
konstnärskap.
Julkvällen, som påbörjades redan 1838, anslöt
sig formellt till de båda föregående idyllerna,
Älg-skyttarne och Hanna, men om dessa tre dikter än
hafva värsformen och en del annat gemensamma,
representera de dock tre olika stadier i skaldens
utveckling. Äfven här är det en skildring af finskt
landtlif, men vi befinna oss nu på herrgården vid
juletid; bakgrunden är ej det friska lifvet i skog och
mark, utan det är* snarare det ödsliga och kulna i
den nordiska vintern, som målas här, och stämningen
är genomgående allvarlig, någon gång bruten af
en humoristisk ton. Personerna äro kraftigare
tecknade än i Hanna, känsloskalan vida rikare, och där
har kommit till en orgelton af djupare klang.
Flera gånger hade Runebergs diktning
inspirerats af kärleken till fosterlandet, men aldrig än
hade denna kommit fram så som i slutscenen här
mellan majoren och gamle Pistol, då den senare får
veta, att hans ende son fallit i striden, men afslår
husbondens anbud att flytta från sin ensliga stuga
och i lugn framlefva sin ålderdom på herrgården.
1 År 1843 utkom ock tredje häftet Dikter, hvars
hufvud-sakliga innehåll berörts i det föregående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
