Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28i
som förut att säga dumheter; han kallade Fjalar
för ett »knaggligt opus», och i Intelligensbladet,
som skulle representera kvintessensen af den svenska
estetiken, hette det reserverat: »Värsmåttet, strängt
harmoniskt, torde dock förefalla ovana öron
tvunget och besynnerligt».1 Så bortskämda voro öronen
af Bottigers, Nyboms och andras deras konsorters
läspande och sliskiga värser, att de ej förmådde
uppfatta den stolta klangen i dessa metra. »Man
kan ej ana, hvilken möda det kostat, att skrifva
dem», sade Runeberg en gång.
Då Runeberg efter Fjalars afslutande tog fatt
på ett nytt arbete, valde han den dramatiska
formen.2 Ämnet hämtade han ånyo från antiken och
bibehöll nu den grekiska miljön. Kungarne på
Salamis offentliggjordes visserligen först långt
senare (1863), men konceptionen af det hela stammar
från denna tid och trenne akter utarbetades ock,
till dess med år 1846 Fänrik Ståls Sägner , togo
skaldens hela intresse i anspråk.
Uppränningen till dramat är icke direkt lånad
från den grekiska sagan, men utgör en fortbildning
af moment ur densamma. I sin tragedi »Den
rasande Ajas» hade Sofokles skildrat, huru denne
salaminske konung under kampen framför Troja
af Atene slås med vanvett, huru han rasar mot en
1 Denna anmälan, som är osignerad, kan möjligen vara af
Malmström, men den är helt kort och rätt färglös.
2 I början på 1830-talet hade han författat ett par
dramatiska bagateller och öfversatt en af Heibergs vådeviller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
