Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
utgör ämnet». Ocli det är ju i grunden enligt
Runebergs uppfattning ämnet för all poesi.
Fjalar lämnar ett rikt tillfälle till betraktelser
och reflexioner och mycket kunde ännu vara att
säga därom. Jag vet ock ingen svensk dikt, som
alstrats af på en gång en så mäktig inspiration
och en så omsorgsfullt beräknande reflexion.
Kompositionen (i logisk mening) är öfver hufvud de
svenska skaldernas svaga punkt. Lyrik och
romanser, vältalighet och sagoförtäljande, däri har
vår literatur sin styrka, medan det konsekventa
genomförandet af en sträng plan vare sig episkt
eller dramatiskt är en alldeles enastående tilldragelse.
Låt vara att där består en viss brytning mellan de
af Ossian och de af Sofokles inspirerade delarne
(resp. 2 och 4 samt 1, 3 och 5 sångerna) — och
mången skall kanske häri finna en förtjänst, —•
som helgjutet konstvärk, i rent estetiskt hänseende
har Fjalar icke sin like inom den svenska
litera-turen. Det är den ädlaste frukten af Runebergs
umgängelse med antiken, och den står i vissa
hänseenden ouppnådd inom världsliteraturen.
Medan Runebergs närmast föregående värk
mottagits med stort bifall af samtiden, var det nu
underligt tyst i den offentliga kritiken. Man
förvånar sig öfver att icke höra B. E. Malmström
tolka denna dikt, som borde varit honom en
uppenbarelse af den sanna poesien. Ty han var väl dock
för mycket skald att såsom Snellman fastna i det
filosofiska nätets maskor. Sturzen-Becker lockades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
