Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. »Frihetens sångarätt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
kommit långsamt. Men som oftast händer det att
biprodukterna af ett arbete kunna hafva lika mycken
betydelse som de direkta, och månne icke
förhållandet varit sådant äfven i detta fall. En sådan
biprodukt att här anteckna var, att skandinavismen
bidrog till att föra ungdomen, universitetens
åtminstone, ut i lifvet. Ansatser till en sådan rörelse
hade visserligen icke saknats tidigare.
Sturzen-Becker har i en liten dikt, som han kallat ȁr
1830», berättat, huru han sitter på sin kammare
vid Fyris och läser Iliaden, då där kommer ett
bud att »Polen hafver skakat den ryska bojan af»,
och då kan han ej längre sitta stilla inne.
Vi voro några vänner,
vi gjorde ett kalas,
där drucko vi för Polen
ur rågat fulla glas.
Där sjöngo vi för Polen
med unga själars eld;
där stod en tår i ögat,
eu hjärtlig, oförställd.
Om natten midt på torget
vid Karlavagnens brand
vi sjöngo än för Polen
med mössorna i hand.
På 1830-talet var det emellertid ännu ej så
många i Uppsala, som gripits af tidens nya idéer.
Då Geijer våren 1835 återvände från riksdagen,
väcktes förslag bland studenterna att samlas för
att hälsa honom välkommen tillbaka till universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
