Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. »Frihetens sångarätt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
tetet. En enda röst opponerade sig mot denna
hyllning, hänvisande på att Geijer talat för
indrag-ningsmakten, men ett knytnäfsslag sträckte strax
talaren till marken, och därmed var den liberala
oppositionen tystad. (Opponenten var ej häller en
riktig uppsaliensare utan en rabulistisk
stockholmare — August Blanche). Först fram på 1840-talet
blef där mera allmänt lif bland studenterna. Under
inflytandet af skandinavismen rycktes de ut från
det blotta sysslandet med böckerna till deltagande
uti tidens politiska frågor, och skandinavismen
föranledde jämväl deras sammanslutning till
studentkårer. Känslan för de stora ideella uppgifterna
blef lifligare och allmännare, och inför detta
framsteg får man hysa något öfverseende med, att det
icke aflöpte utan chauvinism, i det att dessa
ny-kreerade »herrar i andens rike» togo sig
öfversittar-ton gentemot de utanför universiteten stående
»brackorna».
Den nyväckta entusiasmen, medvetandet af att
vara bärare af de liberala, de nationella och
skandinaviska idéerna tog sig uttryck i en
student-retorik och -lyrik, som visserligen numera icke ha det
bästa rykte. En mera skeptisk tid tycker sig bakom
denna hänförelse spåra lika mycket punsch som
värklig idealitet och ser med ironi på
fäststämningen vid dessa kalas, där man med lika kraftig
öf-vertygelse sjöng och drack för idealerna. En af
studentskalderna, Nybom, yttrade ju själf en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
