Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. »Frihetens sångarätt»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
lit sin friskhet, men saknar den prägnans, som
bevarat t. ex. Palmærs saker. Jag tror därför, att om
man vill hafva en någorlunda riktig uppfattning
af Sturzen-Beckers betydelse inom denna genre,
man bör vända sig till hans Grupper och
person-nager från i går, den 1861 utgifna omarbetade och
tillökade upplagan af hans ofvan omnämda literära
föreläsningar, hvilka ännu äfven genom sitt innehåll
ha intresse.
Såsom literär kritiker kan Sturzen-Becker
visserligen icke göra anspråk på någon rangplats.
Ofvan är omtalat, huru olycklig han var i sitt
bedömande af Runeberg, och huru mycket man
därvid än må skrifva på olikheten dem emellan, blir
dock denna förblindelse hos Sturzen-Becker en
besvärande sak. En lång recension af Törnrosens
bok, som i Aftonbladet ,1840 med långa mellanskof
genomgick ett stort antal nummer, är föga mer
än ett utförligt referat, här och där späckat med
en del loford, som ej äro öfver höfvan entusiastiska,
medan däremot de mera fantastiska, »fnurriga»
sakerna affärdas med öfverlägset skämt. I den serie
af kåserier eller för att följa Sturzen-Beckers egen
terminologi följetonger, som bilda Grupper och
per-sonnager, är han däremot rätt i sitt esse. Man
saknar visserligen äfven här de rätta måtten i
uppskattningen och förmågan att se sambandet mellan
de olika författarne eller literära företeelserna, men
arbetet ger sig ju ej häller ut för att vara en
historia. Omdömena äro sällan fullt uttömmande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
