Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Roman och novell. August Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
kapital ocli arbete, ocli Wetterbergh vill hafva eller
åtminstone mildra striden dem emellan genom att
gifva arbetarne andel i vinsten. Uti de alltmer
inträngande maskinerna ser han i motsats till de
flesta af sina samtida ingen olycka för arbetarne,
enär dessa genom dem skola slippa att själfva blifva
blotta maskiner.
Det är en stor skillnad att höra en arbetare vid Motala
mekaniska värkstad eller Keillers fabrik i Göteborg tala, emot
att höra en mästersven vid en stångjärnssmedja; den förre
omtalar inrättningen och visar maskinerierna och deras produkter
med en glad stolthet, nästan som om han vore själf delegare,
och han är det, han är värklig delegare i glädjen öfver de
lyckade resultaterna; — talar man åter med en hammar-mästare,
som hela sin lefnad huggit smältor och räckt stångjärn, — han
är ordnjugg, ofta uppblåst af högmod öfver sitt mästerskap,
just därföre att han ingen annan mätare för förmågan har än
sin egen. Med ett ord, bland maskinerna, genom arbetets
fortskyndande och afväxling blir arbetaren människa, men
under det enformiga, resultatlösa arbetet blir människan maskin.
Längre fram i samma roman heter det om
Berndt Willner, en socialt intresserad kapitalist:
Han hade att välja två vägar, nämligen den vanliga att
genom egna uppoffringar gagna folket eller att utan
uppoffringar göra det. Den ena utvägen begagnas af den rike
människovännen, som för det allmänna bästa offrar en del af sin
förmögenhet, och som till belöning får sin samtids otack och
eftervärldens beundran; den andra åter begagnas af den
människovänliga affärsmannen, som använder sina kapitaler på ett
både för honom och andra gagneligt sätt. Det är tämligen
klart, att den senare i sig själf ingriper djupare och värkar
varaktigare på det hela, emedan hans åtgärd alltid måste bestå
i att lära människorna hjälpa sig själfva, då däremot den förre
förutsätter, att hjälpen måste komma utifrån. Industriidkaren,
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
