Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståthållare öfver dessa slott en viss grefve af Artz.
Genom dennes fängslande och utlemnande till polackarne
förekoms såväl detta anslag som ett samtidigt af Erik
gjordt försök att genom Johan bringa slotten under
Sverige. [1] Grefve Svante, som stannade qvar i Livland den
första hälften af 1564 äfvensom Henrik Klasson fortsatte
dock, oaktadt konungen flere gånger förbjöd att söka
inbekomma slotten, underhandlingarne med Georg von
Wolstorf, Johans ståthållare på Helmet. Konungen förbjöd
slutligen i skarpa ordalag fortsättningen af dessa
underhandlingar. „Deri,“ skrifver konungen, „tilläfventyrs
vilja förevända att Sven Elfsons och Hans Benedikts
afsked (som gälde underhandlingen med Artz) gaf det så
med, så var det efter den tidens lägenhet.“ [2]
Hvad som förmådde Erik att förbjuda sådana försök,
var väl hufvudsakligen nödvändigheten att ej stöta
sig med storförsten, med hvilken han under detta år
trädde i ny underhandling om fred, hvilken längre fram
skall framställas. Kanhända ville han ej heller genom
vidare kringgripande i Livland ännu mera reta Polen,
hvarmed äfven nu fredsunderhandling öppnades, ehuru
denna underhandling knappt synes fullt allvarligt menad.
I Mars 1564 hade Erik beslutat att sända Gustaf Fincke,
Åke Bengtsson och sekreteraren Olof Larsson till Polen. [3]
Fincke afgick dock ej i denna legation, utan i hans ställe
sändes grefve Per Brahe, hvarjemte äfven en annan
sekreterare Henrik Johansson medsändes. Instruktion
för desse utfärdades i Stockholm 1564 den 30 Maj. Erik
åberopar deri som orsak till beskickningen, att han
förnummit, det polske konungen stode efter fred, till bevis
hvarpå han anför grefven af Tenezins sändning till Sverige
föregående år, hvilken likväl blifvit uppsnappad af
de danske, (att Tenczins resa ej hade någon officiel
betydelse visas af C. Annerstedt pag. 112 anm. 39). Men
den förnämsta orsaken, säger Erik uttryckligen, vore, att
han ville förhandla om hertig Kristoffers af Mecklenburg
förlossning. Beviljades denna, skulle Johan med sin
förstinna lösgifvas och gifvas fri den förpligtelse, han vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
